Kvarglömt ankare i Häggsta

[Surbjörn]

En bit under Fyrans utsteg har någon lämnat kvar två kraftiga röda 120-slingor. Båda är trädda på varsin gammal bladbult och i andra änden förenade till ett ankare. Synliga på långt avstånd, hämtas på plats...

Jag inte känner till de närmare omständigheterna bakom bygget men vill ändå lämna en allmän kommentar om försiktighet: Eftersom båda bladbultarna verkar har slagits för flera årtionden sedan och dessutom sitter i vertikala sprickor är det inte särskilt bra (!) att bygga ankare av sånt. För några år sedan åkte exempelvis en klättrare rejält i backen på Rampväggen i Häggsta när en bladbult som ”alltid suttit där” lossnade vid nedfirning. En del gamla slagna bultar kan säkert bromsa eller t o m stoppa men andra sitter bara fast i gammal rost.

Strax intill slingorna finns fina sprickor för kilar och friends. Om det handlade om att fira av så hade det varit bättre att använda dem i stället och sen fira ner och hämta prylarna efteråt. Men det kan ju också varit någon på villovägar utan trad-prylar.

 

[lyckegard]

Eller så tar du, eller nästa person som ser bladbultarna bort bladbultarna....

 

[kjpil]

Jag har vid upprepade tillfällen sett personer som är nybörjare på uteklättring sportklättra på bladbultarna i häggsta, har då påpekat att bladbultar är opålitliga. Hoppas att vi framöver får se fler borrbultar i häggsta. För det kanske inte är en bra ide att ta bort dem utan att sätta dit något annat istället?

 

[Mezzner]

Tyvärr är det där en diskussion som aldrig kommer att sluta i att alla tycker att åtminstone vissa pitonger bör ersättas av syrafast expander.

Jag måste erkänna att jag t o m själv har en hyfsat ambivalent inställning.

Det näst bästa alternativet är kanske att ta bort de gamla bultarna, då minskar risken för att folk slår ihjäl sig just p g a dem i alla fall. Om man sedan ändå väljer att klättra på ställen där man inte lyckas lägga nåt istället för den borttagna pitingen, så är det åtminstone ett hyfsat medvetet val.

Jag tar bort pitonger som ser dåliga ut, om jag får loss dem med det jag har med mig på selen. Egentligen skulle man ju kunna klättra med nåt verktyg när man är i Häggsta och ta bort även alla pitonger som kan ersättas av egna bra lägg.

Jag tror ett exempel på pitonger som utnyttjas väldigt frekvent trots att man kan lägga jättebra kil i närheten är bultarna vid stand på Ekleden. Det ställs lite på sin spets dessutom genom att många som klättrar den halvsolar, så dessa bultar kan vara första eller andra klippet på den leden, och då är det väl drygt 20 m från marken.

 

[kjpil]

Personligen för min klättrings skull tycker jag det är bättre att pitongerna sitter kvar än att man tar bort dem utan ersättning. Förhoppningsvis är de bättre än inget så som det är på många leder. Tråkigt om många fler leder bara blir för topprep och frisolo. Det bästa vore förstås om nån orkar bulta upp häggsta, då vore det en fantastisk nybörjarklippa istället för historisk...

 

[Klippsmurfen]

Jag tror ett exempel på pitonger som utnyttjas väldigt frekvent trots att man kan lägga jättebra kil i närheten är bultarna vid stand på Ekleden. Det ställs lite på sin spets dessutom genom att många som klättrar den halvsolar, så dessa bultar kan vara första eller andra klippet på den leden, och då är det väl drygt 20 m från marken.

Jag tycker Ekleden är ett utmärkt exempel hur svårt dessa funderingar kan bli. Det var en av mina första tradleder, och första delen upp till stand är svårsäkrad. Man klippar en och annan pitong på vägen upp. Föraren anger ju att det kan vara lämpligt att bygga ankare på eget bredvid befintlig bult, och efter att ha sett bulten finns det inte en chans att jag skulle bygga där utan väljer eget. Den skulle kunna tas bort tycker jag. Samtidigt har en senare bult på andra delen blivit ersatt med en modern bult, vid diedret. Svårt att se konsekvensen, men åt andra sidan är detta en svår diskussion överhuvudtagit.

 

[Mezzner]

OK,
Jag känner viss skam över att vara "expert" på en sådan promenadled som Ekleden, men jag är nog det såtillvida att jag kan svara på mer när det gäller den.

Det är jag som skrivit på Sverigeföraren för några år sen, att man ska bygga standet på egna grejer - och det är förstås ett enkelt sätt att komma runt problemet. Att ta bort bultarna kunde vara en ännu tydligare pekpinne, samt en städning av helt onödiga bultar.
Om man klättrar vidare rakt upp (nån arête...) från bultarna kan man nämligen lägga eget utan problem även väldigt nära bultarna.

Innan stand finns det placeringar bredvid pitong två och tre, som är förträffliga. Första bladbulten på insteget är dock lite svår att ersätta med eget - men där tycker jag att den kan få sitta kvar för att allt detta syns från marken och det är upp till var och en att välja hur man vill göra. Tar man bort bladbulten så är det svårt att ersätta den med annat än en ny bladbult eller en borrad bult. En ofrörsiktig rensning kanske kan ge plats för en liten kil, men jag gillar inte oförsiktiga rensningar.

Bulten som satt ovanför sista svaplattan, i början av slutdiedern har jag rensat och ersatt med borrad bult. Detta var faktiskt inte min idé, men jag har bulten kvar om du vill se den, och den är nästan helt avrostad på halva skaftet, och satt i rätt rutten klippa. Att lägga något eget där är svårt, och man har väl passerat sista säkring på svaet med några meter där. Så fort man gjort ledens kruxmove (?) och etablerat sig i diedern så kan man nog lägga nåt, men det är nån meter senare. Finns några rader om detta på Bulkommittens blogg.

Jag rekommenderar kanske inte att man klättrar själva Ekleden några gånger varje år, men det finns några varianter från standplatsen som är ganska fina. Någon är rätt glest säkrad (t ex rätt upp på svaet från ringbultarna på stand, och avslutning i "Logikos finish".) Men lite exponerad och mysig klättring.
Ekleden är dock en trevlig led att ta med förstagångsklättrare på som kan få följa på en led som inte alls liknar en klättervägg, eller Rampväggen eller Vårdberget.

@Kjpil Jag förstår hur du menar, men det är en svår avvägning, och frågan är om pitongerna är så mycket bättre än ingenting att de ska få sitta där och locka till "säkrad klättring". Självklart påtar man sig rollen som förmyndare när man säger så. Vissa mår dock bra av att ha förmyndare!

 

[Surbjörn]

Avsikten med tråden var att få mindre erfarna klättrare att vara vaksamma och kritiska till det som sitter fast på väggen. Såg härom året en ung kille som slängde sig handlöst i en av de första bultarna på Palmsöndagsväggen för att visa två medföljande tjejer hur säkert det var att klättra… Lyckligtvis gick det bra även om bulten var tunn och gammal (vilket faktiskt också är en lärdom)

Att diskussionen skulle hamna i ”ta bort och/eller byta ut slagna bultar” är väl inte oväntat  Som redan sagts av andra kommer inte heller den här tråden att leda till någon enighet, men kanske kan man komma en liten bit på väg om man åtminstone grupperar argumenten.

1. ”Ta bort samtliga slagna bultar eftersom man inte kan bedöma hållfastheten”. En lätt hälsofanatisk hållning tycker jag själv med drag av förmynderi. Dels är ju slagna bultar faktiskt ofta mycket användbara även om de är väldigt otrendiga. Det är därför det finns och används så många i Alperna. Argumentet att hållfastheten är svårbedömd är i och för sig riktigt men måste nog få ingå i den allmänna riskbedömning man gör av klippa, säkringsmöjligheter, och ens egen förmåga. Det är ju tyvärr inte heller så att alla tunna kilplaceringar håller, eller hur? Men modern teknik har successivt minskat max-belastningarna och det som inte håller det bromsar åtminstone (se första stycket)

2a. ”Byt ut gamla slagna bultar mot nya”. Tja, är det nödvändigt? Finns det bra alternativa placeringar med moderna säkringsmedel måste man fråga sig varför man alls ska göra den investeringen. Leder som klättras i sportstil på slagna bultar är inte många. Om det däremot inte finns några alternativa säkringsmöjligheter är det i stället mer fråga om klättrarna vill/ska ta ansvar för att leden faktiskt successivt blir farligare än när den gjordes. Själv tycker jag det kan vara motiverat att byta ut dem ibland, och faktiskt lite för att en slagen bult inte ger samma åverkan på klippan som en borrbult.

2b. ”Byt ut gamla/alla slagna bultar mot borrbult”. Här är oenigheten stor. Om man accepterar förstabestigarens rätt till ledens stil har man som purist knappast någon rätt att göra leden farligare än den var från början. Omvänt kan man undra om man ska minska risknivån med borrbult, och i så fall varför just bara vid gamla bladbultsplaceringar? Ibland har man kompromissat och ”låtit förnuftet bestämma” som i Häggsta där man i omgångar borrbultat många standplatser som tidigare hade slagna bultar. Men det kanske är ok att ha olika förhållningssätt på olika klippor?

 

[Klippsmurfen]

Bulten som satt ovanför sista svaplattan, i början av slutdiedern har jag rensat och ersatt med borrad bult. Detta var faktiskt inte min idé, men jag har bulten kvar om du vill se den, och den är nästan helt avrostad på halva skaftet, och satt i rätt rutten klippa.

Missförstå mig rätt! Jag är helt övertygad om att det var rätt att byta den och ja, det finns inte så mycket att lägga eget i just där. Vad jag menade med konsekvensen var att det kan verka lite konstigt att diskutera tveksamma pitongers vara eller icke vara på en led där andra bultar byts ut med nya. Därmed inte sagt att det är fel. Surbjörn ger oss ju ett bra exempel på olika uppfattningar man kan ha.

Sen tycker jag hela Häggsta är svår att ha en konsekvent inställning till. Och om jag har förstått rätt så tar bultkommittén ställning från led till led, bult till bult. Det är nog klokt.

 

[Mezzner]

Jag tycker att man kan ha olika hållning inte bara mellan olika klippor utan även mellan olika bultar.
Det är mycket som kan skilja för varje sån här placering, och det göra också att argumentet "att det är onödigt att slå en ny bult istället för en rostig är onödig när det finns alternativa egna placeringar i närheten" till stor del faller.

När det finns alternativa placeringar i närheten tycker jag nämligen inte att det är ett problem över huvud taget, då kan man ta bort pitongen eftersom den är onödig. Självklart finns det sedan ett gränsland där det är oklart om en gammal slagen bult verkligen är osäkrare än en halvdåligt kilplacering - men då är det ju en annan fråga kan man tycka.

Att bedöma bultar är dessutom så svårt att det är tveksamt om det ska jämställas med bedömningen av egna placeringar. Jag har rensat en och annan pitong, och de sitter ibland mycket löst, och ibland betydligt hårdare - utan att jag anser att det går att bedöma innan man försökt rensa. Om sedan bulten är av p g a rost, är också mycket svårt. V-bulten i diedern som tidigare nämndes hade ganska sund ytrost på de synliga delarna men var gravt rostskadad längre in. Den ruttna klippan höll däremot vid rensningen. Av de tester av pitonger jag läst har resultatet varit nedslående. Man konstaterar då också att det är nästintill omöjligt att skilja på bultkvalitéer utifrån synliga delen, helt enkelt eftersom det förekommer olika material och detta inte framgår vid en okulär besiktning.

Att ändra på leden från hur den såg ut vid FA, är inget man riskerar att göra om man rensar eller borrar, tidens tand har på en säsong redan gjort att bultarna håller annorlunda än när de var nyslagna, så därmed är risken annorlunda.

Att slagna bultar gör mindre åverkan kan diskuteras, ibland gör de liten skada, men rent allmänt så anses nog slagna bultar som byts ut relativt regelbundet skada klippan rejält, så pass att aidleder blir frileder ibland.

Nu säger jag mest emot för att det går - och för att frågorna är lite svåra!

Vad Häggsta som klippa beträffar tycker jag känlsan där är nästan lite museal. Det är väl fint med ett klättermuseum? Jag tycker det, men tror nog att det allra bäst förvaltas som museum om det fortfarande går att klättra (leda) säkert där. Om vi inte vill hålla på och slå pitonger som rensas antingen av andremannen, eller vid behov, så är det troligen så att man får acceptera en och annan borrad bult för att kunna klättra på samma risknivå som när man en gång i tiden hade nyslagna bultar.