Hur ska ja hitta motivationen igen?

Hej allihopa.
Är en man/kille på 30 år so började klättra får två årsen eller så... blev en perfekt träningsform hjälpte mig mentalt och även fysiskt. Den har hjälpt mig att underhålla en skada i ryggen och vill verkligen inte lägga av.

Problemet nu är att jag har tappat suget och undrar hur ni gör för att få tillbaka glädjen och motivationen att klättra.

Nu klättrar/bouldrar jag inomhus. Mest pga att man har svårt att få tid som en småbarnsfar att åka genom hela skåne för att hitta en boulder :)

Jag tar gärna emot alla tips och förslag ni har. Vare sig det är att palla sig ut till våren eller om ni har någon bra boktips eller annan träningsrellaterade tankar.

ha d!
 
Kan ju bara tala för mig själv men jag tycker att allting blir mycket mer meningsfullt när man sätter upp mål. Antingen grader, leder eller att vara i sitt esse inför en tripp till ex. Norge..
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Jag håller med de övriga. Att sätta upp mål och delmål är absolut det viktigaste. Har du ett syfte med klättringen förutom den mentala och fysiska träningen? Om målet var att bestiga ett berg så skulle motivationen vara där på 0-tid. Finns det en vilja finns det en väg!

God fortsättning
 
Gör det som är roligt.
Tycker du att det är kul att klättra kommer motivationen tillbaka.
Hitta några partners att klättra med, som är på ungefär din nivå så ni kan sporra varandra.
 
Kan man känna så??

Har klättrat i fem år och har inte för en dag känt att klättring inte var kul ... Från varje träningspass på gymmet har jag gått med känslan att redan se fram emot nästa tillfälle. Och ändå: om jag av någon anledning skulle tvingas avstå uteklättring och framförallt då på större klippor och berg skulle jag aldrig ens fundera på att gå till gymmet. Det är ju det där äventyret som motiverar! Och det behövs inte mycket. Också generöst räknat har jag i år ägnat mig åt sådan motiverande klättring under max 5 dagar (och i ett fall också en natt ...), men det har räckt för att motivera ett nästan tresiffrigt antal träningstillfällen. Till sommaren går resan till Yosemite - det räcker en bit som motivation. ;)
 
Iggle, kan det vara så att du sitter hemma och är omotiverad medan om du kommer iväg faktiskt känner att det är kul, eller står du mest och undrar vad du egentligen gör där?
 
Jag kände exakt samma sak för ca: 4-5 år sedan då jag sportklättrade och bouldrade och bara ville klättra hårdare grader men märkte då att nä, jag va inte den starkaste klättraren.

Jag började leta egna klippor,. boulders och sport. jag bulltade lite egna leder och hittade lite sten här och var och gjorde nyturer inte alltid knallhårda. jag tradade bultturer inte heller där alltid knallhårt. jag gjorde också mycket hihgballturer och idag är det här enda jag gör jag klättrar väldigt sällan andras turer vare det sej är boulder sport eller trad. Och jag har två barn (tvillingar) snart 2 år så klättring är något jag verkligen tar mej tid till att göra för det är det bästa som någonsin har hänt mej rent fysiskt alltså.
 
Jag behöver absolut inga mål, bara variation. Res iväg nånstans där du aldrig klättrat eller varit förut, det ger alltid en nytändning som heter duga. :)

Klättrar du multi-pitch alls? Om inte så bör du börja. Det är meningen med livet. :)
 
Eftersom du inte vill lägga av så har du ju motivationen där redan i någon mening. Du kanske helt enkelt kan använda "viljan att inte lägga av" som din motivation en period, för att sedan hitta ett sätt som gör det ännu roligare.

Håller också med om att klätterkompisar är A och O, det blir mycket roligare om man är ett gäng som klättrar på ungefär samma nivå.

En idé är att redan nu boka in en helt dedikerad klätterresa i sommar, att ha något att se fram emot kommer garanterat att kännas bra!
Sedan kan det antagligen för alla finnas dagar, veckor eller månader då man helt enkelt inte är lika motiverad, men fråga dig själv, hur många av de dagar du tog dig iväg och klättrade fast motivationen och glädjen inte var på topp ångrade du efteråt och tänkte "jag borde stannat hemma?"
;)
 
Hur länge har motivationen saknats? Jag har klättrat i drygt 20 år, är oxå farsa, och ett litet drop i motivation är en årlig företeelse. Inget konstigt.

Gör nåt annat (lämpligen på senhösten när uteklättringen ofta lyser med sin frånvaro). Träna simning, löpning, styrka... Vila. Kolla klätterfilm.

Eller prova nåt nytt. Gå en kurs i alperna. Planera ett äventyr. Köp en fin guidebok till drömmålet.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips