Fjällvärden - en mörkare plats.

[MoFF]

När jag vandrade den klassiska triangeln Storulvån-Sylarna-Blåhammaren för en fem-sex år sedan, så var fjällvärden precis så som man förväntade sig den.
Frisk luft, storslagna vidder, härlig natur och en j***a massa tyskar på lederna.

Nu i somras då jag återvände för en lite längre tur, så var sig det mesta sig likt, förutom på en punkt. Var har all renlav tagit vägen!!

Under min sju dagars tripp, såg jag inte ett enda ställe där det fanns en gnutta renlav kvar.
Där man förväntade sig att det skulle ligga en frodande ljusgrå matta, fanns det bara mörka upprivna hål efter det att renarna sparkat upp den sista tillstymmelsen av mat för deras del.

Som ni kanske vet så tar det många år innan renlav växer tillbaks, om den överhuvudtaget kommer tillbaks. Så min fråga är om resten av fjällvärden är lika illa åtgången?

Jag har alla fall hört att på den Norska sidan har man inte dessa problem då man driver en mer kontrollerad rennäring.

//Morgan

 

[KLAGER]

Vid norska gränsen i Härjedalen såg jag en markant skillnad när jag kom över till den norska sidan. I fjällen finns det alltför mycket ren och söderut finns det alltförmycket älg och rådjur, där minskar bla bärriset.

Det senaste seklets uppvärmning gör också att gräset vandrar in merai fjällen. På platser där det tidigare varit snölegor långt in på sommaren, som i sin tur gett utrymme för fjällväxter tar också gräset över. Också skogsgränsen vandrar uppåt.

 

[MTB]

Trampskador

En av mina lärare i flygbildsteknik berättade om ett projekt hon var med i för ett par år sedan. De skulle undersöka ifall lavförekomsten hade minskat. De hade färska flygbilder och några som var ett par år gamla. De kunde se att på vissa ställen hade lavarna minskat kraftigt, men på andra ställen hade ingen förändring skett. När de ritade en karta över var det hade försvunnit och var det fanns vandringsleder kunde man se ett klart samband.
Ett ändrat klimat kan mycket väl vara en orsak, men ifall turismen har ökat sedan du var där är slitage en starkt bidragande faktor.
Frågan är vad som är bäst: samla slitaget längs några få leder eller sprida ut det på ett litet område. Jag tror att det bästa är kancentrerade skador.

 

[joru]

rennäring hos grannen...

Jag har alla fall hört att på den Norska sidan har man inte dessa problem då man driver en mer kontrollerad rennäring.

//Morgan

På norska sidan bedrivs i princip ingen rennäring förrän man kommer upp mot finnmark längs upp i nordnorge. De enda renar som finns i de södra delarna av norska fjällkedjan är vildrenar, som också jagas.

De avbetade fjällen i vår fjällkedja får vi nog leva med. Det finns ingenting som tyder på att rennäringen upplever avbetningen som ett problem.

J

 

[svartöra]

När jag läste biologi för sisådär 7 år sedan hade vi en exkursion i Abiskotrakten där läraren pekade på en klipphylla ovanför ren-mule-höjd och menade på att "så ser det ut utan renbete". Skillnaden i lavflora var påtaglig..

 

[Almgren]

Det är ju heller ingen hemlighet att renbyarna i den södra delen av fjällkedjan har väldigt stora hjordar. Om man överbetar ett område så försvinner betet så småningom...

 

[raderad04]

Kontrollerad rennäring?

När jag vandrade den klassiska triangeln Storulvån-Sylarna-Blåhammaren för en fem-sex år sedan, så var fjällvärden precis så som man förväntade sig den. Frisk luft, storslagna vidder, härlig natur och en j***a massa tyskar på lederna.

Det är tur att vi fortfarande har så många gäster som tillför euro till den goda svenska ekonomin. Der är nog som du säger att der är j****a bra med dessa tyskar.

Nu i somras då jag återvände för en lite längre tur, så var sig det mesta sig likt, förutom på en punkt. Var har all renlav tagit vägen!!
Under min sju dagars tripp, såg jag inte ett enda ställe där det fanns en gnutta renlav kvar.
Där man förväntade sig att det skulle ligga en frodande ljusgrå matta, fanns det bara mörka upprivna hål efter det att renarna sparkat upp den sista tillstymmelsen av mat för deras del.
Som ni kanske vet så tar det många år innan renlav växer tillbaks, om den överhuvudtaget kommer tillbaks. Så min fråga är om resten av fjällvärden är lika illa åtgången?

Jag har hittat en länk (SCB)där det finns lite fakta http://www.scb.se/publkat/miljo/nis/kap3h183-186.pdf
Kolla på sid 2 "Fjällandskapet slitaget ökar" Där det står bl.a. att "Berörda länsstyrelser fick 1995 i uppdrag av regeringen att senast i december 1999 i samråd med berörda samebyar upprätta årgärdsprogram för överbetade områden i fjällen med syfte att vidta lämpliga åtgärder för att renbetet snabbt ska återhämta sig."

Jag har alla fall hört att på den Norska sidan har man inte dessa problem då man driver en mer kontrollerad rennäring.

(^__^) Jaså du, är inte rennäringen kontrollerad inom det område av Sapmi som faller inom Sveriges gränser. Rennäringsehnheten och samebyarna delar nog inte din uppfattning även om de inte heller delar varandras. // Roland

 

[Svartkjelen]

Re: rennäring hos grannen...

Jag har alla fall hört att på den Norska sidan har man inte dessa problem då man driver en mer kontrollerad rennäring.

//Morgan

På norska sidan bedrivs i princip ingen rennäring förrän man kommer upp mot finnmark längs upp i nordnorge. De enda renar som finns i de södra delarna av norska fjällkedjan är vildrenar, som också jagas.

De avbetade fjällen i vår fjällkedja får vi nog leva med. Det finns ingenting som tyder på att rennäringen upplever avbetningen som ett problem.

J

Jodå, det bedrivs visst rennäring på norsk sida söder om Finnmark. Längs större delen av gränsenm mellan Sør-Trønderlag/Hedmark och Jämtland/Härjedalen håller sørsamene till, med tusentals renar på bägge sidor om gränsen, ända ned till södra Femundsmarka, i höjd med Idre på svensk sida. Det är därför det stygga renstängslet finns där, för att passa på att de respektive renhjordarna håller sig på riktig sida om gränsen. (Det finns förslag om att stängslet skall bort, och att renarna skall tillåtas ett friare bete).

Det är utan tvivel så att renarna tär på renlaven, det är ju trots allt deras basisföda om vintern. Men det tycker jag emellertid de skall få lov att fortsätta med. De ha varit där i hundratals år, och det vore tomt, och en förlust om renarna och samekulturen blev borta.

 

[Almgren]

Re: Re: rennäring hos grannen...

Det är utan tvivel så att renarna tär på renlaven, det är ju trots allt deras basisföda om vintern. Men det tycker jag emellertid de skall få lov att fortsätta med. De ha varit där i hundratals år, och det vore tomt, och en förlust om renarna och samekulturen blev borta.

A. Renlaven på fjället är ingen basföda för renarna på vintern, renarna är inte där då.

B. Antalet renar styr hur mycket renlav som äts. Idag har samebyarna mycket större hjordar än för 50 år sedan.

mvh Christian

 

[joru]

Re: Re: rennäring hos grannen...

Längs större delen av gränsenm mellan Sør-Trønderlag/Hedmark och Jämtland/Härjedalen håller sørsamene till, med tusentals renar på bägge sidor om gränsen, ända ned till södra Femundsmarka, i höjd med Idre på svensk sida.

Jaså såpass, jag hade intrycket av att rennäringen i södra Norge var väldigt begränsad. Den måste i vart fall vara liten i förhållande till rennäringen på svenska sidan eftersom fjällen på norska sidan fortfarande är oskadade.

J

 

[raderad04]

Re: Re: Re: rennäring hos grannen...

A. Renlaven på fjället är ingen basföda för renarna på vintern, renarna är inte där då.

--
Nej men på höstvintern och vårvintern kan den renlav som finns vara bete, då äter renar allt som går att äta. Sedan är det kanske inte så lätt att se vad rernarna har betat bort, det är ju borta....

B. Antalet renar styr hur mycket renlav som äts. Idag har samebyarna mycket större hjordar än för 50 år sedan.

"Renantalet har varierat kraftigt de senaste 100 åren
Under 1900-talet har antalet renar pendlat mellan 150 000 och 300 000 med toppar vart 20:e till 30:e år. Betestillgången, konditionen på djuren samt slaktuttaget är de främsta förklaringarna till variationen.
Vid den senaste räkningen 1998 var renantalet 227 000, vilket är en minskning med 20 procent jämfört med räkningen 1994. De flesta renarna, 132 000, fanns i Norrbottens län. Västerbottens län hade 54 000 renar medan Jämtlands län (inklusive Idre Sameby i Dalarnas län) hade 41 000.
Säsongen 1998/1999 var antalet kontrollslaktade renar 49 000 vilket är en halvering sedan 1994. Antalet slaktade kalvar har varit relativt konstant medan antalet slaktade vuxna djur minskat dramatiskt."
Källa: http://www.scb.se/press/press99/rennaring.asp
Som man kan läsa går det åt rätt håll. Överbetning är ett miljöproblem men Samerna har stora ekonomiska problem och det försöker man kompensera genom att låta kapitalet växa.
Nu åker folk från Malmberget till Arjeplog för att köpa renkött. Orsaken till detta är att man får köpa större renar i Västerbotten! Varför slaktrenar är mindre i norrbotten vet jag inte. Det kan vara så att man låter hjordarna växa igen och slaktar bort de sämsta renarna. Eller så finns det inga stora renar för att betet inte räcker till, för att hjordarna är för stora... eller... inte vet jag .. // Roland