Har något erfarenhet om den 100-mil långa vandringen från Frnkrike till Santiago i Spanien. (om övernattningsmögligheter, är det lätt att köpa mat, utrustning osv)
Camino de Santiago i Spanien
- Trådstartare pasi.rantala
- Start datum
Camino de Santiago
Ska även jag gå Camino de Santiago i sommar, och håller på att leta information. Vet inte så mycket ännu, men har hört att man med pilgrimspasset kan få billigt härbärge på kloster och liknande över nätterna, med lämplig sträcka i mellan stoppen.Affärer har jag hört ska finnas med en dag mellanrum ungefär. Håller fortfarande på att slipar på utrustningen, man vill inte bära med sig onödiga saker under 800 km...
Ska även jag gå Camino de Santiago i sommar, och håller på att leta information. Vet inte så mycket ännu, men har hört att man med pilgrimspasset kan få billigt härbärge på kloster och liknande över nätterna, med lämplig sträcka i mellan stoppen.Affärer har jag hört ska finnas med en dag mellanrum ungefär. Håller fortfarande på att slipar på utrustningen, man vill inte bära med sig onödiga saker under 800 km...
Det är bara att gå!
Camino de Santiago är fantastiskt. Hade planerat vandring i Pyreneerna i sommras men snöstormar och en bruten handled tvingade oss att på plats ändra planeringen. Gick mellan Pamplona i Navarra och Logrono i Rioja. Fantastiskt trevligt om än långt från hela sträckan (ca 10 mil tror jag). Fick hyfsad ifo från Lonely Planets Walking in Spain men det borde finnas böcker som bara behandlar Camino de Santiago.
Mycket kunde man skaffa ett "pilgrimspass" -credential de peregrino (måhända är stavningen fel). Detta pilgrimspass gör att man får tillträde till de olika pilgrimshärbärge som finns utmed hela leden. De är placerade med gämna intervaller så att man efter en dags vandring alltid har någonstans att sova. De är dock av väldigt olika kvalite, allt från en skitig madrass på golvet i en stor sal till fullt utrustade, moderna vandrarhem. Gemensamt för dem är att de tar ytterst lite i betalt, tror att vi betalade mellan 15 och 30 kr per natt, att det bara är "pilgrimmer" som övernattar där, vilket skapar en mycket trevlig atmosfär då alla går på samma led, och att de stänger relativt tidigt på kvällarna. Runt tiotiden har jag för mig. På många ställen kan man låna filtar om det är kallt på nätterna men lakan måste man ha med själv. En lätt sommarsovsäck kan nog vara bra.
Vi gick som sagt var bara 10 mil av leden men det gav absolut mersmak. Till Santiago de Compostella tog vi oss med buss. Väldigt fin stad och jag kan tänka mig vilken känsla det måste vara att komma fram dit om man gått hela leden.
Värt att tänka på är att många går leden som en i alla fall delvis religiös handling. Syftet med leden är ändock religiös. Vi hörde talas om att man på vissa härbärgen ej utfärdade pilgrimmspass om man ej hade ett rekomendationsbrev eller liknande från sin hemförsamling. Vi gick dock leden utan några som helst religiösa förtecken och hade inga bekymmer med det. Det är en fantastisk vandring genom norra Spaniens varierande landsbyggd.
Camino de Santiago är fantastiskt. Hade planerat vandring i Pyreneerna i sommras men snöstormar och en bruten handled tvingade oss att på plats ändra planeringen. Gick mellan Pamplona i Navarra och Logrono i Rioja. Fantastiskt trevligt om än långt från hela sträckan (ca 10 mil tror jag). Fick hyfsad ifo från Lonely Planets Walking in Spain men det borde finnas böcker som bara behandlar Camino de Santiago.
Mycket kunde man skaffa ett "pilgrimspass" -credential de peregrino (måhända är stavningen fel). Detta pilgrimspass gör att man får tillträde till de olika pilgrimshärbärge som finns utmed hela leden. De är placerade med gämna intervaller så att man efter en dags vandring alltid har någonstans att sova. De är dock av väldigt olika kvalite, allt från en skitig madrass på golvet i en stor sal till fullt utrustade, moderna vandrarhem. Gemensamt för dem är att de tar ytterst lite i betalt, tror att vi betalade mellan 15 och 30 kr per natt, att det bara är "pilgrimmer" som övernattar där, vilket skapar en mycket trevlig atmosfär då alla går på samma led, och att de stänger relativt tidigt på kvällarna. Runt tiotiden har jag för mig. På många ställen kan man låna filtar om det är kallt på nätterna men lakan måste man ha med själv. En lätt sommarsovsäck kan nog vara bra.
Vi gick som sagt var bara 10 mil av leden men det gav absolut mersmak. Till Santiago de Compostella tog vi oss med buss. Väldigt fin stad och jag kan tänka mig vilken känsla det måste vara att komma fram dit om man gått hela leden.
Värt att tänka på är att många går leden som en i alla fall delvis religiös handling. Syftet med leden är ändock religiös. Vi hörde talas om att man på vissa härbärgen ej utfärdade pilgrimmspass om man ej hade ett rekomendationsbrev eller liknande från sin hemförsamling. Vi gick dock leden utan några som helst religiösa förtecken och hade inga bekymmer med det. Det är en fantastisk vandring genom norra Spaniens varierande landsbyggd.
Camino till Santiago
Vi gick från St Jean över Pyrenéerna till Pamplona, fuskade med tåg till Ponferrada och gick sedan resten till Santiago. Om några år ska vi göra om vandringen, och då ta hela sträckan.
Man kan gå med lätt packning, ingen köksutrustning även om man många dagar fick leva på bröd, ost och sardiner. Och vin.
Fantastisk gemenskap, många åldrar från många länder. På sommaren är det kö längs leden och fullt på Refugio (enkla vandrarhem), dessutom hett. Man bör gå tidig vår eller i oktober.
Jag köpte en bok via Bol.com: The way of St James som har kartor och bra text. Bra hemsida: telegraph.com/04camino eller kolla via någon sökmaskin.
Jan H
Vi gick från St Jean över Pyrenéerna till Pamplona, fuskade med tåg till Ponferrada och gick sedan resten till Santiago. Om några år ska vi göra om vandringen, och då ta hela sträckan.
Man kan gå med lätt packning, ingen köksutrustning även om man många dagar fick leva på bröd, ost och sardiner. Och vin.
Fantastisk gemenskap, många åldrar från många länder. På sommaren är det kö längs leden och fullt på Refugio (enkla vandrarhem), dessutom hett. Man bör gå tidig vår eller i oktober.
Jag köpte en bok via Bol.com: The way of St James som har kartor och bra text. Bra hemsida: telegraph.com/04camino eller kolla via någon sökmaskin.
Jan H
försök igen!
Du kanske hade maximal otur i Pyreneerna. Jag har vandrat där 42 dagar, under
två somrar. Snö och kyla hade jag andra sommaren, under kanske tre dagar,
sen kom 10 dagar i sträck med vackert väder. Min erfarenhet (och andras)
är att Pyreneerna har det stabilaste vädret av alla europeiska bergsområden
näst efter Sydalperna (speciellt franska sidan). Åska får man räkna med,
speciellt i väst., men då är man redan i stugan eller lägret.
Bästa sättet att undvika obehagliga väderöverraskningar är att börja i öst.
Vore intressant att veta vilken årstid du (ni) valde. Före den 20/6 ska man
nog inte försöka.
il C.
Du kanske hade maximal otur i Pyreneerna. Jag har vandrat där 42 dagar, under
två somrar. Snö och kyla hade jag andra sommaren, under kanske tre dagar,
sen kom 10 dagar i sträck med vackert väder. Min erfarenhet (och andras)
är att Pyreneerna har det stabilaste vädret av alla europeiska bergsområden
näst efter Sydalperna (speciellt franska sidan). Åska får man räkna med,
speciellt i väst., men då är man redan i stugan eller lägret.
Bästa sättet att undvika obehagliga väderöverraskningar är att börja i öst.
Vore intressant att veta vilken årstid du (ni) valde. Före den 20/6 ska man
nog inte försöka.
il C.
pyreneerna
Jag antar att du menar nationalparken Aigues Tortes som jag besökte båda somrarna.
Mycket vackert trots flera dämda sjöar. 95 gick jag genom området, andra gågen blev
det en rundtur. Det är mycket folk men gör man en sväng till Saboredo- och
Greberdalarna får man vara ifred. Övergången mellan dessa dalar går
via en otroligt vacker sjö., Lac Glacat ("issjön" på katalanska), men på
svår stig, eftersom sjön saknar egentliga stränder. Jag lämnade säcken på
Saboredostugan och gjorde dagstur.
Ett underskattat område är den första veckan av min långa tur 95, mellan
Lescun och Gavarnie. Bortsett från Pic du Midi och Vignemale är
det inte så dramatiskt, mer pastoralt, men möjligheter till mycket ensamma varianter,
speciellt på den spanska sidan. Man ska veta vad man gör, dock, ty
övergången från Arremoulitstugan till Spanien är ytterst delikat i brant
blockterräng, med kvardröjande snö. Vad jag gillar med denna sträcka är
att man bara ett par gånger mycket hastigt korsar väg och att höjden genomgående'är angenäm. Trädgränsen är låg och utgörs längst västerut av gran och bok, sen
tar tallen över.
Det kanske vackraste området vid sidan om Aigues Tortes är trakten kring Posetsmassivet
också i Spanien.
Det största problemet på en långtur är Maladetamassivet med högsta toppen
Aneto. Går man norr om Aneto får man det svåra och branta Mulheres-passet,
2900 meter
(av beskrivningar att döma skulle jag aldrig våga gå utför, dvs från väst till öst)
Söder om får man i västra utkanten en tråkig men lätt jeepväg i västra änden,
en brant stig där man får hålla i trädstammarna, i den östra. Däremellan
är det hur vilt, vackert och ensamt som helst.
För alla längre turer i Pyreneerna, utom en ren Aigues-Tortes-tur vill jag
allvarligt och ivrigt tillråda tält, för att få naturligare etapper. Lita aldrig
på tidsangivelser i spanska ledbeskrivningar. Utgå från att spanska stigar
kan vara hur branta som helst; de verkar dragna av teoretiker.
Mina turer:
95: Lescun-Espot, 19 dagar
96: Odeillo-Tavescan (via Andorra), 8 dagar; rundtur i Aigues Tortes, 7 dagar,
Vella- Gavarnie, 8 dagar
Jag antar att du menar nationalparken Aigues Tortes som jag besökte båda somrarna.
Mycket vackert trots flera dämda sjöar. 95 gick jag genom området, andra gågen blev
det en rundtur. Det är mycket folk men gör man en sväng till Saboredo- och
Greberdalarna får man vara ifred. Övergången mellan dessa dalar går
via en otroligt vacker sjö., Lac Glacat ("issjön" på katalanska), men på
svår stig, eftersom sjön saknar egentliga stränder. Jag lämnade säcken på
Saboredostugan och gjorde dagstur.
Ett underskattat område är den första veckan av min långa tur 95, mellan
Lescun och Gavarnie. Bortsett från Pic du Midi och Vignemale är
det inte så dramatiskt, mer pastoralt, men möjligheter till mycket ensamma varianter,
speciellt på den spanska sidan. Man ska veta vad man gör, dock, ty
övergången från Arremoulitstugan till Spanien är ytterst delikat i brant
blockterräng, med kvardröjande snö. Vad jag gillar med denna sträcka är
att man bara ett par gånger mycket hastigt korsar väg och att höjden genomgående'är angenäm. Trädgränsen är låg och utgörs längst västerut av gran och bok, sen
tar tallen över.
Det kanske vackraste området vid sidan om Aigues Tortes är trakten kring Posetsmassivet
också i Spanien.
Det största problemet på en långtur är Maladetamassivet med högsta toppen
Aneto. Går man norr om Aneto får man det svåra och branta Mulheres-passet,
2900 meter
(av beskrivningar att döma skulle jag aldrig våga gå utför, dvs från väst till öst)
Söder om får man i västra utkanten en tråkig men lätt jeepväg i västra änden,
en brant stig där man får hålla i trädstammarna, i den östra. Däremellan
är det hur vilt, vackert och ensamt som helst.
För alla längre turer i Pyreneerna, utom en ren Aigues-Tortes-tur vill jag
allvarligt och ivrigt tillråda tält, för att få naturligare etapper. Lita aldrig
på tidsangivelser i spanska ledbeskrivningar. Utgå från att spanska stigar
kan vara hur branta som helst; de verkar dragna av teoretiker.
Mina turer:
95: Lescun-Espot, 19 dagar
96: Odeillo-Tavescan (via Andorra), 8 dagar; rundtur i Aigues Tortes, 7 dagar,
Vella- Gavarnie, 8 dagar
Guest
Gäst
Pilgrimsvandring
Hej! Jag har vandrat hela sträckan i sommar men tog buss ett par dagsetapper, ibland vill inte fötterna mer. Det viktigaste att tänka på är att inte bära tungt. 8-10 kg absolut inte mer. Släpa inte på sjukvårdsmatrial, det kan du köpa om du behöver det. Ta dock med smärtstillande salva till fötterna om du tillhör dem som får ont under fotsolurna. Jag hade gett upp efter 40 mil om jag inte haft min salva. Frukosten kan vara ett aber, jag köpte alltid kex, frukt och juice någon gång under dagen för att ha till frukost. Övernattningarna är inga problem, se bara till att du vid utgångspunkten får en förteckning över var härbärgerna finns den kan du få vid starten i Saint Jean Pied de Port, den är guld värd. Observera att på de två första dagsmarcherna finns ingen tillgång till affärer eller barer, så se till att du har mat/frukt med från starten och när du kommer till Roncevalles måste du beställa bord på ett av Hostalen annar får du ingen mat på kvällen.
Du följer gula pilar hela sträckan i Spanien. Det finns bra böcker på engelska och tyska om leden, har du ingen bra bokhandel på din ort, kolla på bol.com men köp inte den som är på norska skriven av Arne Aakermann den är för gammal och den stämmer inte längre. I Tara numret 9 september-19 september finns en artikel om min vandring. Det är en fantastisk upplevelse så lycka till. Hälsningar från Eirin
Hej! Jag har vandrat hela sträckan i sommar men tog buss ett par dagsetapper, ibland vill inte fötterna mer. Det viktigaste att tänka på är att inte bära tungt. 8-10 kg absolut inte mer. Släpa inte på sjukvårdsmatrial, det kan du köpa om du behöver det. Ta dock med smärtstillande salva till fötterna om du tillhör dem som får ont under fotsolurna. Jag hade gett upp efter 40 mil om jag inte haft min salva. Frukosten kan vara ett aber, jag köpte alltid kex, frukt och juice någon gång under dagen för att ha till frukost. Övernattningarna är inga problem, se bara till att du vid utgångspunkten får en förteckning över var härbärgerna finns den kan du få vid starten i Saint Jean Pied de Port, den är guld värd. Observera att på de två första dagsmarcherna finns ingen tillgång till affärer eller barer, så se till att du har mat/frukt med från starten och när du kommer till Roncevalles måste du beställa bord på ett av Hostalen annar får du ingen mat på kvällen.
Du följer gula pilar hela sträckan i Spanien. Det finns bra böcker på engelska och tyska om leden, har du ingen bra bokhandel på din ort, kolla på bol.com men köp inte den som är på norska skriven av Arne Aakermann den är för gammal och den stämmer inte längre. I Tara numret 9 september-19 september finns en artikel om min vandring. Det är en fantastisk upplevelse så lycka till. Hälsningar från Eirin
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.