Varför pulsmätare?

Hej.

Jag har hört en del om klockor som har både stegräknare och pulsmätare och jag funderar på att köpa en,men jag har några frågor till er som använder pulsmätare. Vad har man för nytta av att veta sin puls när man joggar? Kan någon förklara lite närmare för mig nyttan av en pulsmätare?

Mvh/David

Många anledningar men alla är inte överens

Pulsen är ett värdefullt instrument för att hålla koll på sin träning. Beroende på vilken nivå man tränar och hur seriös man är så vill man i olika hög grad se till att man tränar rätt.

Nu kommer vi ju osökt in på olika träningsmetoder också. Ett intervallpass på 2 min arbete och 30 sek vila är t.ex. en form av mjölksyraträning där man verkligen vill upp i nära nog sin maxpuls medan ett långpass i skogen på två timmar syftar till att bygga upp och träna helt andra delar av kroppen och då vill man kanske aldrig köra på mer än 80 % av sin maxpuls, naturligtvis beroende på vad man vill uppnå med just den träningen.

Pulsklockan hjälper dig med detta på ett enkelt sätt. Du kan till och med ställa in den att pipa varve sekund om du inte ligger inom förbestämt intervall av din puls för att påminna dig om att du springer för fort eller sakta.

Om du börjar få en kraftig förkylning i kroppen brukar man se detta direkt på sin puls (om man nu vet hur man brukar ligga). Ett tidigt tecken på att kanske vila istället.

Jag vet också om hur högt jag klarar att ligga inom olika sporter (ungefär i alla fall). Förra årets Göteborgsvarv t.ex. (en halv marathon) sprang jag medvetet lite fortare/med högre puls än jag borde första halvan av loppet och chansade på att orka så hela loppet vilket jag tyvärr och ganska naturligt inte gjorde.

Man kan naturligtvis också använda pulsen för att jämföra sina prestationer med sig själv. Om jag alltid springer milen på samma tid och med samma väderförutsättningar o.s.v. men efterhand sänker snittpulsen för denna prestation så kan man ju nog tycka att jag har blivit starkare.
Lite mer på skoj är det ju också kul att träna tillsammans med en likvärdig person och sen efteråt jämföra pulskurvor, dock är det ju alltid bara med sig själv som man på allvar kan jämföra.

Det finns många fler exempel. Men samtidigt så kommer du nog hitta många som tycker att det är rena skiten, "lyssna på kroppen istället". Även utan pulsklocka kan jag ju känna att Göteborgsvarvet går för fort, att jag inte tar i maximalt på min intervallträning eller att jag håller på att bli förkyld.
Att träna pulsbaserat är ganska avancerat och fortfarande känner jag att jag inte fullt ut använder mig av pulsen på ett seriöst sätt.

Vad har ni andra för erfarenheter?

// Martin

Pulsklocka nästan vanebildande

Kan användas till allt möjligt i friluftsliv träning och motion.

En för hög puls i förhållande till det vanliga vid en intensitet kan indikera infektion, oträning, vätskebrist, sjukdom.

Pulsen kan vara en hjälp att hålla vettig fart som man kan klara av att hålla i t ex ett Vasalopp, långtur på cykel, etc etc.

Kul att analysera pulsen efter en aktivitet i förhållande till t ex tid på dagen, uppförsbacke motvind etc. Om man spar gamla registreringar konsekvent får man en bra tränings/aktivitetsdagbok.

Kan t ex kombineras med en GPS-spårfil.

Läs gärna gamla trådar där du kan hitta mycket matnyttigt.

Nackdel är att det är en teknisk pryl som inte är nödvändig. Men är du en prylnisse så är det en helrätt utökning av leksakssortimentet.

Thure

Ninaninaninana...

Boktipset:
Om du vill dyka på djupet rekommenderar jag boken:
Puls och laktatbaserad träning av Johnny Nilsson.

Jag köpte den nyligen och blev glatt överraskad över hur han lyckats trycka in all den träningslära jag läst genom åren i en så pass koncentrerad bok. Skitbra! Skall du bara läsa två böcker om träning i år - läs denna två gånger.

Skall man vara mer personlig så använder jag bara pulsmätare ibland men drar mig till minnes att den första "nyttan" var att ta det lugnare. Det är inte alltid man skall köra huvudet i väggen och den subjektiva känslan är inte alltid att lita på...

/Jonas

Löser mysterier

Pulsklockan löste ett av mitt livs mysterier:

När jag var i 25-årsåldern hade jag väldigt bra kondition och satte flera personliga rekord på olika löparrundor. Därefter blev det sämre. Trots att jag gjorde seriösa försök och tyckte att jag tränade mer än förr så lyckades jag aldrig komma tillbaka till samma form. I flera år undrade jag varför, och var till slut beredd att tillskriva fenomenet min stigande ålder.

Sedan köpte jag en pulsklocka och började experimentera. Efter sådär två år med pulsklockan gick det ett ljus, och jag förstod hur det hela hängde ihop. Jag la om träningen, och vid 33 års ålder slog jag mitt rekord på milspåret som jag satte när jag var 24 och som jag inte hade varit i närheten av på många år.

Nu har jag kottar och småskador som hindrar mig från underverk i löparspåret. Men jag vet i alla fall hur jag skall träna den dagen jag bestämmer mig för att göra comeback.

Peter

Själv har jag i stort sett sagt adjö till min pulsklocka. Tycker det har blivit trist att stirra på klockan passen i ända. Nu kör jag på fart (och distans såklart) istället och struntar i pulsen. Om jag slår mina gamla rekord på rundan? Tja, det är ju bara att öka farten!...

(Jäklar vad trikån stramar.)

/ G

Boktips igen.

Jepp, nu kommer ännu ett boktips. Denna gång från fitnessförlaget. Med den otroligt fantasifulla titeln Pulsträning.

http://www.fitnessforlaget.se/ff_2.asp?idCategory=168
[Ändrat av mad as ice 2005-01-20 kl 18:45]