Jakt är farligt...

Senaste inläggen påminner mig bara om en historia jag hörde för ett par år sedan:

"Drängen Stor-Erik hade fått följa med till marknaden på nåder av Husbonn', efter att dyrt och heligt ha lovat att inte ge sig in i fler slagsmål. Det dröjde dock inte länge innan ett förskräckligt väsen bröt ut och mitt i en stor hög slagna kämpar fann man just Stor-Erik. Husbonn' grälade:
- Har jag inte sagt till dig att du inte ska slå dom andra?!
- Joo, det har ju husbonn, och det är därför jag bare kaster upp dom så långt jag örker i luften, så får di slå sig själve när di kömmer ner..."

Detta kanske inte bidrar så mycket till tråden, men det lär inte göra saken värre i alla fall. :)
/Rilleman
 
Nej, jakt är inte farligt! Oansvariga jägare är farligt! På det är det stor skillnad. Jag jagar ganska mycket i olika jaktlag (då älg) samt ripjakt på fjället. Jag har träffat på hundförare som råkat skjuta ihjäl sin egen hund i ett för hastigt avlossat skott. Det är som att säga att det är farligt att kasta pil. Nej, det är inte i grunden farligt, om inte den som håller i de vassa pilarna är allt för oansvarig och hastig, så att denne råkar kasta på någon som just gick förbi tavlan.
Själv är jag mycket försiktig, och tänker igenom någa både en och två gånger innan jag avlossar ett skott. Om jag bommar, vart tar kulan vägen då? Vad är det jag skjuter på? Kan jag garantera en säker, snabb och rellativt smärtfri död?
Självkart ökar risken att någon ska bli skadeskjuten ju fler som vistas i skogarna under jakt. Det är inte jätekul att sitta på pass och upptäcka att en barnfamilj plockar lingon några hundra meter bort.. men då är det ju inte jakten i sig som är farlig, utan jägaren själv!
 
OK, någon bad tidigare om argument. Utan att lägga fram några vidare tydliga sådana, så kan jag klargöra min ståndpunkt. Just för att den här tråden blivit ungefär så korkad som jag väntade, så lägger jag ut mina åsikter så ni andra har något att ta spjärn mot (skjuta på?)
-------
Jag jagar inte. Har funderat på att skaffa licens för att sätta hunden i arbete, men det har låg prio just nu. Är uppvuxen stor del av min tid i skogen, med jägare och fiskare. Fiskar själv, har inget emot att döda djur/fisk under så humana former som möjligt, och för nöjes (det vi kallar "sportfiske") och husbehovs skull.

Jag är även svamp- och bärplockare. Senast i höstas blev jag avvisad från skogen av ett gäng älgjägare. Jag hade röd jacka och orange mössa, och tänkte att eftersom vi var ett par veckor in i jakten, kanske värsta skjutglädjen lagt sig. Medan jag backade in bilen och gick ut, klädd som en julgran, kommer en gubbe flåsande från sin Volvo V70XC. -Här kan ni int' va'. -Ursäkta? -Vi jagar här. -Jaha, men jag är ju orangeklädd? -Ja, i så fall tar jag inget ansvar för vad som händer.

Så vi åkte hem. När jag tänker efter, så är det flera gånger jag undvikit att åka ut och göra saker i naturen under älgjakten, eftersom det faktiskt förekommit en del dödsskjutningar. Jag kanske ska påminna om den baltiske bärplockaren, eller senast i somras om älgjägaren som sköts av sin egen far?

Jag har inget problem med att stanna inne någon vecka under hösten, så jägarna får jaga ifred. Helst skulle jag se att det fanns områden där man jagade, och andra områden där man plockade svamp och bär. Säsongerna sammanfaller, och lika lite som jag vill förbjuda jakt, vill jag riskera att bli skjuten i skogen. Hellre då dela upp skogen. Vi kan inte plocka svamp i februari, ni kan inte jaga älg i juni.

Jag säger det igen: Jag vill inte riskera att bli skjuten i skogen. Jag vill inte dö, för att någon med dålig syn och/eller dåligt omdöme skjuter ihjäl mig. Är det en väldigt märklig vilja? Det är inte detsamma som att säga att man borde förbjuda vapen eller jakt. Att förbjuda människor att vara idioter och fatta idiotiska beslut (som t ex att skjuta något man inte ser, som visar sig vara ens egen son) kan man inte lagstifta emot, men man kan stifta lagar som åtföljs av duktiga, ansvarsfulla jägare, och som hindrar en del av dårfinkarna att skjuta ihjäl andra.

Inte skulle väl ni som tar ansvar för er jakt ha något emot att veta att de som tillåts jaga i skogen, är kvalificerade för det? Har genomgått årliga syn- och skjutprov, samt någon sorts upprepad medicinsk och rättslig lämplighetsbedömning? Så vi slipper att starrgubbarna skjuter på den där skuggan, så vi slipper att de med missbruksproblem (ja, alkohol bl a) skjuter när de är på (bak-)fyllan?

Jag förstår att ingen, inte heller jägare, vill utsättas för en massa kontroller etc. Men, så länge allt sköts konfidentiellt etc etc, så kanske det är värt det? Oftast är det ju jägare som skjuts, och det kan inte vara roligt att gå med i drevet och veta att det faktiskt kan sitta nån som faktiskt är farlig, med ett gevär och krama av? Och det kan inte vara roligt att utsättas för kritik och hån mot en hel kår av oftast helt normala och duktiga fritidsjägare, för att det finns några direkt olämpliga individer som kanske inte borde ha vapen?

Som ni ser (ovan) är jag också medveten om att det är individer (och samhället) som dödar, inte vapen. Men ser vi till att rensa bort en del blindstyren och oseriösa från de som tillåts bära vapen, så gör vi skogen säkrare för alla. Visst skulle ni vara beredda att visa er lämplighet för att slippa sån't?

(om ni så önskar, så blir det mer en semantisk fråga om vi tar vapnen ifrån de olämpliga, eller tar bort de olämpliga ägarna från vapnen...)
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.