<% if (!$currentUser): %> Logga in <% else: %> Logga ut <% endif %>
Bloggar > Skägg på väg

Skägg på väg

Här delar jag med mig av mina upplevelser kring vandring/friluftsliv i stort. Parallellt finns att läsa min nithrintaag.wordpress.com om allehanda idéer och resor i allmänhet.

Kungsleden dag för dag: 31 augusti - Riebnesgájse - Jäkkvik Placerad på karta

ca 15 km

8:45 - 15:00 (inkl rodd)

Jag vet inte om jag hade frost i natt men vid 4-tiden var det 1° i tältet. Vinden hade mojnat under natten. Jag konstaterade massor av kondens på insidan av innertältet och slumrade om i väntan på att morgonsol och lite vind skulle torka upp grejerna lite. Tji fick jag. Vinden tilltog och vid 7 kom de första dropparna. Det dröjde inte länge förrän det var fullskaligt regn och beslut behövde fattas om jag skulle vänta ut det eller börja packa ihop. Jag hade sumpig led framför mig idag också plus en roddled som jag var lite nervös inför så jag satte igång. Att byta om (från ett fuktigt plagg till ett annat fuktigt plagg) inne i ett enmanstält kräver sina akrobatiska talanger. Frukosten fick bli FinnCrisp och Power Bars och efter att ha skakat bort det värsta i tältduken gav jag mig av, åter igen i full mundering, minus dunvästen. Både den och sovsäcken hade dragit åt sig mycket fukt under natten, onödigt att öka på det.

Sumpen har fortsatt idag. Till slut var det bara att ge upp att försöka hålla kängorna torra, det var bara att trampa på. Inte så att jag medvetet plumsade, men jag gav upp att hitta torrare (läs mindre våta) tuvor för att minimera skadan. Nu var det inget tvivel längre, de har fått vad de tål i fukt, det tränger nu igenom.

Efter kanske 6-7 km kom jag ikapp Göran & Anders (som jag förstått att de äldre herrarna heter) vid skiljet där den gamla leden gick ner till båttransport men numera istället viker av mot roddled. Jag vet inte varför de stannat, kanske de rättade till packningen eller tog av sig regnjackor, men jag gick förbi dem och vidare. Vid en myr med blåbärsfylld björnspillning på stigen hörde jag dem föreslå kafferast. Jag tog själv en liten paus med nötter vid en sjö längre fram.

När jag kom fram till roddleden var det som jag befarat. Bara en båt på min sida, dvs jag skulle få ro tre gånger. Jag övervägde att vänta på G&A och på så sätt dela på roddarna på tre. Å andra sidan hade jag ju ingen aning om hur långt efter de var och jag ville inte bli för sen. Jag förberedde båten, öste den och la i ryggsäcken. Drog ut på det så mycket jag kunde. Jag var helt enkelt lite skraj. Jag är ingen van roddare och vinden låg på en del från öst. Jag tänkte att jag i värsta fall väl fick stranda väster om båtläget och dra fanstyget efter strandkanten. Jag hade precis samlat mod och beslutat mig för att börja, i bästa fall fick G&A komma lagom tills det var dags för den tredje rundan och hjälpa till då. Det fanns inte heller några flytvästar. Då ser jag till min stora glädje att en vandrare dykt upp på andra stranden! Jag kollade i kikaren och han var väldigt resolut, la ryggsäcken i båten och gjorde sig redo för avfärd. Jag hoppade i och rodde iväg.

Ingen kan på något sätt påstå att det var snyggt. Jag tog feltag, jag kom snett, åran hoppade ur tullen, men jag tog mig framåt! Jag var skitstolt! Det kan ha tagit en 15-20 minuter, jag är inte säker. Han var i vattnet ungefär när jag kom dit, jag påpekade att jag var glad att se honom och insåg att han inte begrep ett ord. Jag drog upp min båt, jublade med händerna över huvudet och insåg lika snabbt att han hade ingen koll på vad han gjorde. Han hade valt den minsta och lättaste båten med plaståror vilket troligen syntes ett bra val men i den här sjön med vinden blev den inte stadig nog. Han drev västerut. Samtidigt såg jag att G&A kommit till andra sidan. Ett kort ögonblick funderade jag på att vänta men beslöt sedan att jag inte kan ta ansvar för andra, han hade ju gett sig ut. För säkerhets skull filmade jag lite för att visa att jag inte sjappat, tog på mig ryggsäcken och gick iväg. Känslan av att ha gjort detta överväldigade mig! Både den fysiska och den funktionsenliga delen av att ro, men kanske mest den delen att jag övervann den där obehagliga känslan/rädslan. Jag kunde ju! Det gick ju! Efter detta hade jag cirka 5 km kvar av sump och snår en i en fin skog, så det gick bra, även om det var lite drygt. Kroppen har blivit trött tidigare på dagen det senaste, ett tydligt tecken.

Jag kom fram till Jäkkvik, en liten sömnig by. Bilar rusade förbi på väg 95, Silvervägen, och det var tydligt att man kommit till civilisation. Efter lite grusig landsväg kom jag fram till Kyrkans Fjällgård och stövlade in. Gissa om jag blev besviken när jag fick veta att de var fullbelagda! Eller ja, det fanns en bädd men då fick jag dela rum med en annan vandrare i "stallet". Ville jag fråga honom om det var ok? Självklart. Problemet var bara att han inte var där, han var i butiken. Då kom hon på att jag väl kunde få bo i Sjöstugan, en storstuga för 8 pers som eg hyrs ut för 1400:-/natt men jag kunde få två nätter för ordinarie bädd: 250:-/natt. Vilken jävla lyx! Jag kunde torka grejer, duscha (lite onödigt) och koppla av. Jag tog två nätter på studs, i morgon ska här vilas!

Strax före 18 var "friden" slut. G&A kom in. Vi var överens om att detta var lite trevligare än i Vounatjviken... De gjorde sig hemmastadda och berättade att de hade fått rädda roddaren djupt inne i den västra viken. Därefter fick de ro tre gånger. Ja, ja. det kunde jag ju inte hjälpa... Lugnet la sig i sjöstugan. Kvällen kunde komma.

Dagens lärdom: Jag kan ro! (hjälpligt i alla fall)

Myggindex: 0

Naturobservationer:

- Dalripor kacklade och flög över min tältplats

- En schizofren korp som lät på så många olika sätt att jag först trodde det var en tjäder.

- Lavskrikor på väg in mot Jäkkvik

- Troligen smålom på Jäggavvre

- Vingpennor från Fjällvråk

PS. Det hörs stadigt skott från skogen. Ripjakten är igång. Jag undrar hur det går för mina kompisar från dag 11.

Norra stranden på roddleden. En båt
I land på södra stranden. Notera plastekan till vänster i bild.
Jäkkvik är nära
Lyxen i att kunna torka sitt tält med infravärme.

Postat 2017-08-31 10:57 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kungsleden dag för dag: 30 augusti - Barturtte till Vounatjviken - Riebnesgájse

18.2,5 km (+ båt)

8:30 - 14:40 + 16:00 - 17:15

Förts hade jag tänkt att beskriva dagens etapp som gårdagens, bara mer sumpig och geggig istället för brant. Nu blev den brant också pga omständigheter.

Vaknade vid 4:30, inget regn men blåst och 4°. Låg och funderade en stund och lyckades somna om till strax efter 6! Sträckte på mig och planerade dagens etapp. 17-18 km skulle det bli, mestadels nedför. Ingen idé att att vänta så vid 7 klev jag ur tältvärmen. Fi satan vad snålkallt det var. Det var inget läge för långfrukost, jag åt den på knä i det lilla lä mitt tält gav och packade ihop och var iväg på 90 minuter. Full mundering - Icebreaker-t-shirt, underställ, dunväst, vandringsbyxa, regnställ, mössa, buff och handskar. Handskarna åkte av efter en stund men resten blev på. Efter någon timma började det också regna, så bra val, Jochen! Väl inne i skogen avtog regnet och solen försökte titta fram. Den lyckades också med jämna mellanrum och då blev sagda mundering rejält varm men vegetationen var fortsatt blöt och det var vansinnigt lerigt, sumpigt och snårigt. Hela resten av vägen. Jag ska inte säga att jag blev sur, men jag hann tröttna på det. Enda trösten var att det inte var brant uppför.

Det har varit lite av haveriernas dag, jag sa ju att jag inte kunde ha ihållande tur. Vi fikarasten lyckades renhornet riva hål i ryggsäckens regnskydd, mycket olyckligt. Det funkar givetvis ändå, men risk för läckage föreligger. Sen, på den sista sträckan in mot Vounatjviken, efter att jag kommit ikapp de båda herrarna och jag egentligen borde ha stannat för lunch, men det kunde ju inte vara mycket kvar, tappade jag balansen och i nästan  fallet landade jag på min högra stav som gick av. Helvete. Får bli en stav framöver då. Ingen idé att reklamera, brottet är väldigt tydligt, ingen stav håller för det.

Jag var less, svett, trött och hungrig och mina kängor hade fått vad de tålde. Jag tänkte ta en stuga, en bädd och få torkat upp lite och ta båten i morgon. Trodde jag... Damen upplyste mig om att han nog skulle köra strax före 16, dvs om en dryg timma. Ville jag inte åka med? Hon hade inga lediga bäddar, det var fullt. Och det finns fina tältplatser på andra sidan. Det var ganska tydligt att hon inte ville ha kvar mig så jag sa ok. De båda herrarna hade också tänkt övernatta här, men jag räknade med att de skulle tälta på denna sida. Trodde jag... Efter en stund kom de, sura över att de inte heller fått någon stugplats utan blivit tipsade om fina platser på andra sidan. de hade frågat om det verkligen inte fanns något och fått besked att de kunde få hyra en 11-bäddars-stuga för 1500 om de ville.

Alltså, det finns ju business och det finns geschäft. Det framkom ju senare att orsaken till att han skulle åka var att någon beställt skjuts från andra sidan, han ville helt enkelt inte köra tom. Hon erbjöd ju oss inte ens tältplats utan pratade så fint om andra sidan. Det korkade är ju att om hon istället hyrt ut de 11 bäddarna för 300-400/styck så hade hon fått den inkomsten och bårfärden. Men, de är ju helt ensamma, står utan konkurrens så de gör som de vill.

Till på köpet, på andra sidan drällde det inte direkt av tältplatser. Det fanns en bra och den var herrarna snabbare än mig till. Man kunde slagit upp framför ett par fritidshus också ("Det är ju ingen där") men det kändes inte bra. Jag sa till dem att jag skulle gå lite längre på leden och se om jag hittade något. Nu var det ju så att det var fortsatt sumpigt och på råga på det brant uppför, på fjället. Leden följde en bäck så jag tänkte att någon liten platå kanske fanns. Trodde jag... Efter ett tag hade jag gått för långt för att vända om, det var bara att knata på. Uppe på kalfjället blåsste det rejäla västliga vindar. Jag kollade kartan och siktade in mig på två tjärnar leden passerade mellan. Den ena låg kanonbra men helt öppet = fullt blås. Jag gick runt lite i terrängen och fann en sned plats vid den andra där jag fick lite lä av en kulle. Det blåser fortsatt och rycker och drar i tältet men det får duga. Klockan är 19:30 och jag känner för att sova länge. Kommer vädret tillåta det? Det positiva i detta elände är att jag nu har ca 15-16 km kvar till Jäkkvik och jag har redan avverkat stigningen på etappen. Heja mig! Fast seriöst, två nätter och vilodag i Jäkkvik känns mycket rimligt.

Dagens lärdom: 15-16 km är en lagom dagsetapp, båtfärderna förstör det hela.

Myggindex: 0

Naturobservationer:

- Blåbären blir färre och risen gulnar

- Dvärgbjörken tappar löven som fastnar på mina våta kängor

- Ormbunkarna är bruna

- Skrämde upp en vigg vid en av tjärnarna

- En olyckskorp flög över båthamnen...

PS. Det blev nästan folktomt idag. Jag såg ingen på hela dagen förrän kanske halvvägs, då mötte jag ett par med en hund. Mannen som gick först hälsade buttert, kvinnan med den enögda Sib Huskyn svarade inte på tilltal. De kan ha varit utlänningar, men borde väl ändå förstått en hälsning?

I morgonblåsten på Barturtte
Passerade Polcirkeln idag!
Kvällsblåst vid Riebnesgasje
Inte många bilder idag, men härlig kvällssol!

Postat 2017-08-30 11:03 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kungsleden dag för dag: 29 augusti - Gistojavratj till Barturtte (Ö sidan)

ca 16 km

9:30 - 16:45

Det var kallt inatt. Klockan 5:30 visade tempen 4° så kanske inte frost men kyligt, det kändes. Det såg ut att bli en kanonfin dag. Igen. Hur kunde min tur hålla i sig? Två regniga förmiddagar på två veckor, det är ju för bra för att vara sant. Morgonsolen jagade dimman från sjön och älvorna dansade. Då och då slog en fisk i den spegelblanka vattenytan. Åter ett ställe man inte riktigt ville lämna.

Planen var följande: Det är två etapper till nästa båttransport, 33 km enligt boken. Dagens etapp är på 20 men jobbig, så jag delar upp den på två x 16,5 istället. (om det inte går riktigt bra) Ja, jag vet vad jag sagt om planerande, men på den delen av leden är det en fråga om säkerhet också. Det finns inga stugor så jag måste planera stopp för pauser och för läger. Jag behöver vatten och bra tältyta. Kartan för ge vägledning och verkligheten avgöra och bestämma.

Efter några kilometers vandring stötte jag på Anna och Daras läger. De båda herrarna hade tydligen tältat där också men startat väldigt tidigt. Vi sa hej och jag gav mig av. Strax efter Piteälvens dalföre träffade jag på en norrman som var i Sverige för att jaga ripa och skogsfågel. Han hade två hundar med gps och två hagelgevär som hängde i en björk. Han hade också en kompis som hette Ulf och som stod och fiskade. Jag hörde honom ropa efter honom efter jag gått. Dessa två möten blev de enda för dagen (typ). De båda herrarna hann jag aldrig ikapp.

Dagen blev lite speciell och mångsidig. För det första var vandringen krävande. Det var väldigt sumpigt och snårigt mest hela dagen. Ibland gick det inte att undvika att hela skon kom under vatten. Jag tror fortfarande inte på något stort läckage, men efter en sumpig heldag står inte ens Gore-Tex emot. Det var kalla tår i sovsäcken ikväll. För det andra var det brant. När det var dags för bestigningen av fjället blev det väldigt tunga ben som fick jobba. Senare under kvällen även kramkänning i höger vad. Försöker kroppen säga mig att det är dags för en vilodag? För det tredje var det stenigt och blockterräng. Lägg därtill åsar så ständigt upp och ner. Lyckligtvis var det strålande solsken, jag vill inte tänka på hur det varit att gå i allt detta om det dessutom regnat... Domningarna i tärna fortsätter, Fotbad har inte blivit av på några dagar nu.

Totalt kom jag att gå 3 km kortare idag på samma tid jmf med igår. Ändå kom jag inte lika långt som jag hoppats. Jag kan ha mätt fel på kartan men jag började bli trött och dessutom såg vädret ut att bli sämre. Vid 15-tiden gick solen i moln och över en bergskam tornade regnmoln upp sig. Jag försökte avgöra åt vilket håll de gick men det var som vanligt hopplöst. Jag började känna några stänk så jag stannade och tog på mig regnstället och regnskyddet för säkerhets skull. Rent psykologiskt ville jag gärna över på andra sidan fjället men leden går på skrå här så det tar sin tid. Mer stänk, allvarligare denna gång. Kartan igen. En jokk om 2 km, en dryg halvtimma. När jag kom dit hotade molnen än mer. Jag såg en tältplats och samtidigt att det var en bra bit till toppen och över en timme till nästa vattendrag. Då tog vinden i och det började regna på allvar. Beslutet fattades direkt och där låg jag på knä och försökte regnskydda allt jag hade samtidigt som tältet och stormlinor fladdrade i vinden och piskade mig i ansiktet. Prio var nu att få upp tält och sovsaker. Övrigt på lägerplatsen fick vänta, blev det för illa fick det bli nötter till kvällsmat. Det blev lite snett och vint men jag klarade det! 20 minuter senare var det blå kvällshimmel, vinden mojnade och regnet drog vidare norrut. Typiskt, men nu hade jag fått prova på det också.

När jag gjorde en snabb kvällsmat kom Anna och Dara. De hade kommit sent iväg (13!) men var redan här (klockan var strax före 18). Hon skulle givetvis dra vidare och jag var lite avundsjuk. Vi pratade om att ses och ta gemensam båt i morgon eftermiddag, vi får väl se hur det blir. Jag stog ett tag och beundrade landskapet i den milsvida utsikten och tror jag kunde se olika väder på olika ställen. Plötsligt såg jag det svarta stup jag passerade under igår, det låg jättelångt bort - har jag gått så långt?

Det finns något overkligt i hela det här äventyret. Att jag gör detta. Att jag sitter ensam i en björkskog och äter lunch i Norrland/Lappland med vyer för vykort framför mig. Är det på riktigt? Det blir liksom en egen värld, en som nästan känns som att den är på låtsas. eller i alla fall parallell. Det slår mig samtidigt att jag ju inte har någon koll på vad som hänt i verkligheten. Obama kan ha blivit skjuten, kungen abdikerat, nya terrordåd någonstans, Roger Waters annonserat ny turné, Vindspelet gått i konkurs, mina syskon blivit sams, storskaligt krig någonstans, cancer ha blivit utrotat... Det är rätt skönt att vara ovetande.

Dagens lärdom: Fjällvädret ändrar sig verkligen snabbt. Åt alla håll.

Myggindex: 1 (lite vid lunch)

Läggdags: 18:30 - 14°

Naturobservationer:

- Mest att se till så man inte trampar i något sumphål. Eller stukar foten.

- Men jag har sett älg- och tjäderbajs

- Och en svart hårig larv

- Och hört korparna över Barturtte

Älvdans
på en spegelblank sjö
Solvarma kängor
 
Örnen (har jag för mig)
Det står en ren där. på krönet
Klar för kvällen
Vädret drar vidare

Postat 2017-08-29 13:11 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kungsleden dag för dag: 28 augusti - Tsielekjåkka till Gistojavratj

9:50 - 16:45

ca 18,5 km

Det blev faktiskt lite mus-action i natt. Jag fick i alla fall se en... Jag vaknade av prassel vid 4 och när jag uteslutit vind och våra respektive liggunderlag var jag ganska säker på gnagare. Jag tände mitt röda ljus på pannlampan och såg något röra sig snabbt vid Hannas ryggsäck. Det var inte helt nekelt att somna om efter det. På morgonen berättade jag och vi konstaterade då att den hade gett sig på en sopsäck som stod i stugan, trots att man inte får lämna skräp där. Folk tänker med röven. Det blev en lång och skön frukost i morgonsolen. Någon timma före jag var klar drog de båda herrarna som kommit sent igår. Jag kom iväg strax före 10.

Idag har varit lite av en transportsträcka. Som vanligt med fantastiska vyer, hisnande stup och trollbindande skogar men idag generellt sett väldigt lättvandrat. Det har lett till att jag har matat på rätt bra och känt mig nöjd med en lite längre etapp idag. Lunchen (2 varma koppen) tog jag nere vid en högt brusande fors med kristallklart vatten. Alla moln från igår hade blåst bort så det var sol och klar himmel med undantag för några enstaka. Barometern förutspår att det ska hålla i sig. Men det har varit en bitande iskall västlig vind idag, troligen från ishavet och alla toppar över 1000 m har snöhätta nu. Det skulle inte förvåna mig om vi får frostgrader i natt så jag förbereder mig med buff, mössa o strumpor på. Handskar finns inom räckhåll om de skulle behövas.

Idag mötte jag min nederländska vän från de norra delarna. Hon hade sin kompis med sig och gick norrut. Lite kul att vi möttes igen. Jag gick om de båda herrarna och bortsett från en ensamvandrare till är dessa de enda jag träffat på under dagen. Läger har jag slagit vid en sjö och jag är för första gången lite besviken på Grundsten. Hans beskrivning av möjligheten till bra tältplatser här var lite överdriven. Ligger på sniskan inklämd mellan rötter och stenar. Jag hoppas jag slipper punktering. Läggdags 19:30 och jag är helt färdig. Två nätter kvar innan jag är i Jäkkvik.

Det blir mer och mer tydligt att folk vandrar KL inte för att få vara i fred, de gör det för att träffa människor, utbyta historier och jämföra upplevelser. Hanna och Anna var ju sprängfyllda av berättelser och stories om olika öden och frågade mig "Du måste ju ha träffat många?" Och det hade jag ju. Skillnaden är ju att jag inte direkt intresserade mig. Ta de två ensamvandrarna vi alla tre mötte igår. Jag bara hälsade och gick vidare, trots att speciellt han med solhatten SKREK om uppmärksamhet. A&amp;H stannade ju och pratade med dem och kom till stugan med berättelser. Det kan något att lära här, frågan är om jag är redo för det.

Dagens lärdom: Det är inte så lätt att elda använt toapapper som det kanske låter.

Myggindex: I denna vind? 0. (1-2 på kvällen vid sjön)

Naturobservationer:

- Mus i natten!

- Liten groda vid lunchforsen

- Två stora renar som tydligt ville visa att de bestämde.

- Ett 2 kg:s renhorn vid stigen. Det fick ligga.

- Färgskiftningarna i rött blir med och mer tydliga

PS. Liggandes i tältet kom ett par ensamvandrare sent på kvällen (20) och trampade förbi i rask takt. Det förvånar mig att de vandrar så sent på dagen.

In i landskapet
Mäktiga stup
Brant på skrå nedför
Här ser ut att passa bra...
...som lunchplats
En stilla tjärn att avsluta dagen vid
Tältet precis bredvid leden
Kvällssolen målar i egna färger

Postat 2017-08-28 09:59 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kungsleden dag för dag: 27 augusti - Kvikkjokk till Tsielekjåkkstugan

10:00 - ca 16:30 (inkl båtfärd)

Det regnade hela natten och prognosen var att det inte skulle avta förrän framåt 11-tiden. Framåt 14:30 skulle det upphöra helt och de kommande dagarna skulle det vara uppehåll i Kvikkjokk i alla fall. Jag ska ju härifrån så egentligen är den prognosen bara värd dagens, och knappt den eftersom jag kommer ge mig upp i fjällen igen och där är det, som bekant, oberäkneligt.

Ödet slog också till i morse - min spork gick sönder! Där fick jag för att jag inte tig med någon extra. Tur att de hade en shop på fjällstationen.

Regnet föll ymnigt när jag gick ner till båten. Jag var givetvis för tidig så det var bara att vänta. Efter ett tag kom två tjejer ner, det var de som beställt båten skulle det visa sig. De var båda Gröna Bandare. Anna från Dalarna (Sveg) och Hanna från Luleå, numera bosatt i Gbg. Med dem var Dara, Annas hund. Lite försenad kom Björn med båten. Han hade blivit försenad då han kört in med propellern i ett renstängsel. Han gav oss en liten trevlig sightseeing i deltat innan han släppte av oss på sydsidan. Det regnade fortsatt och jag kom iväg före tjejerna. De första 6-7 km var skog och kraftigt motlut. Jag blev snabbt varm under regnkläderna och så fort det höll upp åkte huvan och handskarna av. Det fortsatte att stiga och jag började leta efter någon fikaplats. Här och var såg jag bajshögar av något som definitivt inte var ren eller älg. Fullt av blåbär. Då och då kom en pust av muskig doft i vinden. Vid varje myr stannade jag till och tittade, men ingen nalle så långt ögat nådde.

När stigningen var slut tog jag lunchpaus. FinnCrisp och messmör. Hälften kvar till den obemannade stugan. Det hade gått långsamt uppför men nu var det plan mark framöver. På väg upp i skogen hade jag blivit omsprungen av Anna &amp; Dara. Jösses vilken fart de höll. Hanna såg jag inte till men om hon var duktigare på att pausa än jag var det begripligt. Jag mötte två herrar, ensamvandrare, båda verkade egentligen vilja stanna &amp; prata men jag knatade på. Den andra gick i shorts, solhatt, gympaskor och hörlurar...

Efter några km till kom jag till prismastugan och där var Anna. Hon hade tänkt sig gå vidare, hade bara pausat lite för att äta. Jag bestämde mig ganska snabbt för att nöja mig för dagen. Då dök Hanna upp Hon tänkte också nöja sig och övertalade Anna att göra detsamma. Vi fick en trevlig kväll tillsammans med många historier och skratt. Anna slog upp sitt tält i blåsten och Hanna och jag tog de två britsarna i stugan. Senare på kvällen tittade en dansk in och två andra herrar men kommer man sent får man ha tur om man ska få plats...

Vi tände en brasa i kamin för att få torkat lite av det regnvåta (det slutade regna vid 14) och i spraket från den berättade Hanna att hon faktiskt sett björn! Bara baken av den och hon stannade inte länge, men ändå! Både jag och Anna var avundsjuka.

Lite lustigt ändå, denna gruppdynamik på den mest ödsliga delen av leden...

Dagens lärdom: Inte bra att skära stickor mot benet med regnbyxor på.

Myggindex: 0

Naturobservationer:

- Spår och lukt av björn.

- Havsörn över Kvikkjokkdeltat

PS. Har tänkt mer på Lotti idag. Dels för att i samtal med andra om min vandring kommer hon upp med frågor som vad hon tycker, hur hon gör och hur det är att vi inte pratar med varandra på så länge. "Är det ett experiment?" frågade Hanna. Lite gulligt med den nya generationen som är så vana vid att kontakta varandra i tid och otid som den naturligaste saken i världen (men jag fick minsann berätta för dem om insta &amp; hashtag &amp; twitter mm). En annan anledning är att det är idag som hon simmar Väderöloppet i Torekov. Jag har tänkt på henne och hoppas att det varit väder så att hon fått gjort det. Och givetvis att det gått bra och att hon är nöjd. Kanske sitter hon och John på kvällen och tittar på kartan över mina irrfärder...

Hannah, Anna och jag. Dara hukar under liggunderlaget
Björn, den ende dylik jag fick se.
Blött och motlut
Skogen glesnar på väg upp på fjället
Molnen lättar och sikten ökar.
Där nere, Tsielekjåkka och dagens mål.

Postat 2017-08-27 16:22 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
Sida: 1 2 3 4 Nästa Sista 

<% if (false): %> <% endif %>