Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Recept på fjällbröd

Detta bröd brukar jag numera baka ett par gånger under varje fjällvandring. Underbart att känna doften av nybakat bröd en regnig morgon och unna sig lite lyxig frukost. Brödet räcker till 2-4 personer, beroende på hur mätt man vill bli av det.

Ingredienser

Ca 4 dl mjöl i en plastpåse (mest vetemjöl, men blandat med lite rågmjöl)

 ½ paket torrjäst (bättre än färsk som ger klibbig deg)

 ½ tsk salt

Några matskedar matolja (jag använder olivolja)

Ca 2 dl kallt vattten

 

Bakning

Bakningen sker på kvällen, eftersom degen ska kalljäsa under lock på natten. Halva paketet med jäst blandas i mjölet tillsammans med saltet. Tillsätt sedan matoljan och vattnet. (Man tar inte hela vattenmängden på en gång, eftersom det då kan behövas mer mjöl på slutet. Degen ska vara fast och inte kladdig. ) Degen läggs i den kastrull som den ska gräddas i, och kastrullen kan smörjas med olja, så lossnar brödet lättare när det är färdigt. 

Gräddning

Detta är den svåraste delen, och man ska prova hemma på eldfast underlag så att man vet att det fungerar med den utrustning man har. Själv har jag ett gammalt Trangiakök mod. 25 av ren aluminium. (Observera att Trangia själva inte rekommenderar  detta sätt att använda deras kök på, så man gör det på egen risk!)

Jag blandar alltså degen i den stora kastrullen och lägger degen för jäsning i den smorda lilla. Den stora görs ren, den blir sedan ytterdelen av den ugn som brödet gräddas i. I botten på den stora kastrullen lägger jag tre små stenar, ca 3 mm tjocka, och ovanpå dessa sätter jag den lilla kastrullen. Då får man en tunn luftspalt mellan kastrullerna. Stekpannan blir lock över båda kastrullerna.

På morgonen gräddas brödet utan att knådas mera. Man gräddar med en mycket liten låga tills brödet är klart. Man ska hålla koll på lågan så att den inte slocknar och heller inte är för stor, då kan kastrullerna i värsta fall smälta. Det krävs lite vana av brödbak så att brödet blir gräddat men inte för bränt. Man kan känna med en liten sticka när det börjar bli färdigt.

Brödet gräddas på detta sätt underifrån, till skillnad från hemma då det gräddas mest ovanifrån. Den smakrika skorpan hamnar i botten. Lämplig gräddtid: ca 30-40 min på minimal låga. 

Det färdiga brödet.

 Tekniska funderingar om kök

Alla kök är inte lämpliga för detta sätt att baka bröd. De som har någon typ av teflonbeläggning ska INTE användas, eftersom det bildas giftiga gaser vid hög värme. Även andra kök kan vara olämpliga, beroende på deras konstruktion.

Jag har bara testat med gammaldags alu-kastruller, vilket fungerar utmärkt. Dessa har en smältpunkt på över 600 grader, så är man bara varsam med lågan så ska man inte komma i närheten av denna temperatur. För säkerhets skull bör man grädda på eldsäker plats.

Själv använder jag gasbrännare, men har testat även med den gamla spritbrännaren med gott resultat.

Konstruktion av ugnen

 

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-09-02 10:37   peter1969
Går det inte åt en massa gas?
Går det inte att grädda i glödbädd eller liknande?
 
2008-09-02 10:52   thegedd
Intressant - måste testas i framtiden. Hur mycket sprit gick det åt med den äldre brännaren ?
 
2008-09-02 12:27   fowwe
Gasförbrukningen var inte särskilt stor, men jag har inga exakta siffror. Ofta är det någon tub som redan börjat sina och då kör jag först slut på den. När det gäller sprit minns jag inte. Det extra bränsle som går åt är rent viktmässigt antagligen försumbart om man jämför mervikten på mjöl med t ex samma ranson knäckebröd.
Och visst borde det gå att använda glödbädd, men det kan vara svårt att hålla koll på lagom temperatur, skulle jag tro.
Det är bara att testa sina idéer och se om man blir nöjd! Och testar man hemma kan man ju värma vattnet till drygt fingervarmt och då jäser det på en halvtimme.
 
2008-09-02 12:47   Håkan Friberg
Ska självklart testas. Handlar det om minsta tänkbara låga?
 
2008-09-02 13:22   fowwe
Nej, inte självklart minsta tänkbara eller möjliga låga (beror väl också på brännarens konstruktion och utetemperaturen). Det kan ibland bli för liten effekt, och då händer det inte mycket. Att baka bröd är en konst som tar några gånger att lära sig...
 
2008-09-06 00:31   Karin Hofvander
Det låter verkligen jättemysigt att kunna få nybakat så där mitt ute i ingenstans. En dag ska jag kanske våga mig på det.
 
2008-09-27 09:18   SteZim
Har du testat att ha lite vatten i den undre kastrullen? Såg en film på you tube där någon ångbakade muffins men har ej provat själv än. Antar att man inte riskerar att bränna kastrullen på samma sätt.
 
2008-09-27 22:34   fowwe
Jag tror att bröden inte blir färdiggräddade på rimlig tid på detta sätt med vatten. Det ska vara varmt mellan kastrullerna, varmare än de 100 grader som vattenångan får. Snarare det dubbla. Risken att smälta kastruller ser jag egentligen som mycket liten, så länge man tänker sig för och inte eldar på för fullt. Det är snarare så att man lätt får för lite värme, och då tar det extra tid. Smältpunkten ca 658 grader Celsius (ren aluminium) är faktiskt en väldigt hög temperatur.
 
2008-10-10 22:48   fowwe
Jag gjorde en bakning igår hemma på balkongen för att få lite siffror. Degen vägde 485g och gräddades i 50 min. Jag hade för klen låga först, så jag drog upp på slutet för att få en god skorpa. Efter gräddning vägde brödet 440g. Utetemperaturen var 10º C, och det blåste svag vind (jag hade inget vindskydd på köket).Gasförbrukningen blev 25g (vilket kan jämföras med riktlinjen 15g gas för att koka upp 1 liter vatten från 10º C).
Mer om gasförbrukning i en forumtråd:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=32275&highlight=gasf%F6rbrukning
 
2008-11-25 18:10   Islusen
Måste testas!
 

Läs mer i bloggen

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.

Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid

Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!

Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.

Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade

Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.

Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.