Eftersom det ändå skulle springas, så tänkte jag att jag kunde lika väl reka Lövstaspåret. Det var kvällens första misstag.
Eller misstag, det är ju kul att röra sig i skog och mark, vara terränggående. Som nån jävla traktor. Staffan borde ställa sin räsersykel, kavla upp ärmarna (och byxbenen) och följa med till Lövsta.
Det fick bli 3-komma-nåntingspåret, spelar ingen större roll under rådande väder- och spårlek. Gropigt och en massa rötter, återvänder gärna efter midsommar när det förhoppningsvis torkat upp, och när
mina nya mudderverk från Inov-8 anlänt. Helvete.
Summa summarum så är Lövsta helt OK om man vet vad man ger sig ut på (eller ned i), inte har några hastighetsrekord i tankarna och gillar fotbad. Även om man kryssar mellan gyttjehålen så får man ändå doppa (och inte på Åre Afterski-sättet) på vissa spänger. De gav iaf vika för mina 72kg isterbuk.
Skriver resten i Dagens Aktivitet. Så det syns att man får nåt gjort.