Nepal -Vandringar/Trecking och erfarenheter.
- Trådstartare Gaion
- Start datum
Jag har gått Annapurna runt för några år sedan (hösten 2005). Och det var en bra tur med mycket variation.
Bäst är (ur acklimatiseringsperspektiv) att gå moturs. Och jag tycker nog att sträckan före passet (Thorung La) var finast. På den andra sidan kändes det mer som en bred dammig floddal ett långt stycke. (Vi gick i mitten av november, passerade passet den 26:e (vilket jag kommer ihåg eftersom det var min födelsedag) vilket gjorde att det Kali Gandaki mest var som en liten rännil omgiven av en kilometerbred grusbädd.
Före passet var det grönare och mer varierad topografi.
Men från Jomsom är det bara ett par dagar ner till Tatopani, och är man väl ute och går ska man absolut göra hela rundan, tycker jag. Marpha är en mysig by och de varma källorna i Tatopani känns uppfriskande efter en lång vandring. Akta dig för kallsupar bara, annars kan du bli liggandes magsjuk ett tag.
I Manang tar man helst minst en vilodag för höjdacklmiatiseringen. Det finns flera bra utflyktsmål i närheten som är bra för anpassningen 100-rupie-laman (taxan kan ha gått upp nu, men när jag var där fick man en välsignelse inför passövergången för 100 rupies) är faktiskt en upplevelse, om han är still going strong förstås. Han var rätt gammal redan då. Han har en liten minigompa uppe på en höjdkamm några hundra höjdmeter ovanför byn. Utsikten mot glaciären och glaciärsjön är magnifik och värd utflykten bara den.
Höghöjdsföreläsningen på läkarstationen kan också rekommenderas och har man mer tid att slå ihjäl kan man alltid gå på bio och se någon piratkoperad DVD på storbildsskärm.
Vi tog det ganska lugnt och gjorde tre stopp på vägen mellan Manang och passet (både Letdar, Yak kharka och Thorung Phedi) och hade inga problem med höjdsjuka alls. Det finns de som sover i Throung Phedi high camp för att spara lite ork inför passövergången, men de sanitära förhållandena där var inte så vidare när jag gick så det är inte att rekommendera. Lodgen i Thorung Phedi var dock riktigt fräsch.
Det är inga problem med mat och logi längs vägen. Enklare restauranger finns i princip varje timme. Och där är många trevliga byar man kan bo på lodger av oftast god kvalitet.
Fördelar med detta val: En klassisk transportled med många trevliga byar som ger god inblick i den lokala kulturen. Vackra vyer över bergen där man går igenom varierande miljöer allt från risfält och ekskogar till steril högalpin miljö.
Bäst är (ur acklimatiseringsperspektiv) att gå moturs. Och jag tycker nog att sträckan före passet (Thorung La) var finast. På den andra sidan kändes det mer som en bred dammig floddal ett långt stycke. (Vi gick i mitten av november, passerade passet den 26:e (vilket jag kommer ihåg eftersom det var min födelsedag) vilket gjorde att det Kali Gandaki mest var som en liten rännil omgiven av en kilometerbred grusbädd.
Före passet var det grönare och mer varierad topografi.
Men från Jomsom är det bara ett par dagar ner till Tatopani, och är man väl ute och går ska man absolut göra hela rundan, tycker jag. Marpha är en mysig by och de varma källorna i Tatopani känns uppfriskande efter en lång vandring. Akta dig för kallsupar bara, annars kan du bli liggandes magsjuk ett tag.
I Manang tar man helst minst en vilodag för höjdacklmiatiseringen. Det finns flera bra utflyktsmål i närheten som är bra för anpassningen 100-rupie-laman (taxan kan ha gått upp nu, men när jag var där fick man en välsignelse inför passövergången för 100 rupies) är faktiskt en upplevelse, om han är still going strong förstås. Han var rätt gammal redan då. Han har en liten minigompa uppe på en höjdkamm några hundra höjdmeter ovanför byn. Utsikten mot glaciären och glaciärsjön är magnifik och värd utflykten bara den.
Höghöjdsföreläsningen på läkarstationen kan också rekommenderas och har man mer tid att slå ihjäl kan man alltid gå på bio och se någon piratkoperad DVD på storbildsskärm.
Vi tog det ganska lugnt och gjorde tre stopp på vägen mellan Manang och passet (både Letdar, Yak kharka och Thorung Phedi) och hade inga problem med höjdsjuka alls. Det finns de som sover i Throung Phedi high camp för att spara lite ork inför passövergången, men de sanitära förhållandena där var inte så vidare när jag gick så det är inte att rekommendera. Lodgen i Thorung Phedi var dock riktigt fräsch.
Det är inga problem med mat och logi längs vägen. Enklare restauranger finns i princip varje timme. Och där är många trevliga byar man kan bo på lodger av oftast god kvalitet.
Fördelar med detta val: En klassisk transportled med många trevliga byar som ger god inblick i den lokala kulturen. Vackra vyer över bergen där man går igenom varierande miljöer allt från risfält och ekskogar till steril högalpin miljö.
Du är en lycklig själ som sitter i en stol framför datorn i Thamel (antar jag) Jag kan bara uttrycka min avund.
Gillar du Jazz nåste du ta en tur innom "Upstairs Jazz Bar" ligger i stadsdelen Naxal (vätra sidan av slottet)
Nu var det väl knappast det du frågade efter men du fick informationen iallafall.
1. Annapurna circut är en bra tur med varierande natur, själv har jag bara gått den medurs och tycker att turen är fin och inte så tung även om du bär allt själv. Alla lodger längs stigen är gott utrustade och Du lär inte lida någon nöd.
Det är ganska många trekkers som går just circut och lodgerna kan ibland kännas lite som en camping längs Autobahn. Vandrar du ensam är det däremot lätt att hitta någon att slå följe med villket kan vara possitivt.
2. Vill du har mera äventyr förslår jag en vandring runt Dhaulagiri, en klar favorit. Den vandingen kräver dock mer av dig delar av vandringen kräver att du har eget tält, kök, mat o.s.v. även stegjärn kan behövas. Det har säkert kommit en del snö där nu och du bör inte gå ensam om du inte är väldigt erfaren vandrare, många dödsolyckor har skett här.
Du kan hyra en bärare som gott där tidigare en som kan guida dig. Det minnskar oxå vikten i säcken. Otroligt landskap med myket snö och många höga berg.
En annan favorit är att hyra en cyckel (eller ta bussen) och resa mot norra gränsen till "the last resort" och vandra där ifrån up tlll det gammla fortet och vidare mot panch pokhari och vidare till Dorje lakpha som ligger i helmbu/langtang, härlig tur som kan kombineras med .
Rowaling är ochså fint men det tar tid och där är det ralativt oroligt nu, mycket kontroller av den Maoistiska gerillan. Har du god råd kan du trekka i Jumla eller Dolpo men där är avgifterna högre och om du inte har mycket tid måste du flyga dit och kanke tillbaka.
Gå till ett "trekking agency" och säg vad du vill göra, hur många dagar, vad du vill se, villka krav du har, om du vil sova i lodge eller i tält. De gör ett pris som oftast är högt och om du inte vill betala så har du fått massa tips om olika platser och villka passager som är svåra o.s.v. Fråga mycket och be dem visa på en karta, te eller Cola ingår!
Lycka till!
Gillar du Jazz nåste du ta en tur innom "Upstairs Jazz Bar" ligger i stadsdelen Naxal (vätra sidan av slottet)
Nu var det väl knappast det du frågade efter men du fick informationen iallafall.
1. Annapurna circut är en bra tur med varierande natur, själv har jag bara gått den medurs och tycker att turen är fin och inte så tung även om du bär allt själv. Alla lodger längs stigen är gott utrustade och Du lär inte lida någon nöd.
Det är ganska många trekkers som går just circut och lodgerna kan ibland kännas lite som en camping längs Autobahn. Vandrar du ensam är det däremot lätt att hitta någon att slå följe med villket kan vara possitivt.
2. Vill du har mera äventyr förslår jag en vandring runt Dhaulagiri, en klar favorit. Den vandingen kräver dock mer av dig delar av vandringen kräver att du har eget tält, kök, mat o.s.v. även stegjärn kan behövas. Det har säkert kommit en del snö där nu och du bör inte gå ensam om du inte är väldigt erfaren vandrare, många dödsolyckor har skett här.
Du kan hyra en bärare som gott där tidigare en som kan guida dig. Det minnskar oxå vikten i säcken. Otroligt landskap med myket snö och många höga berg.
En annan favorit är att hyra en cyckel (eller ta bussen) och resa mot norra gränsen till "the last resort" och vandra där ifrån up tlll det gammla fortet och vidare mot panch pokhari och vidare till Dorje lakpha som ligger i helmbu/langtang, härlig tur som kan kombineras med .
Rowaling är ochså fint men det tar tid och där är det ralativt oroligt nu, mycket kontroller av den Maoistiska gerillan. Har du god råd kan du trekka i Jumla eller Dolpo men där är avgifterna högre och om du inte har mycket tid måste du flyga dit och kanke tillbaka.
Gå till ett "trekking agency" och säg vad du vill göra, hur många dagar, vad du vill se, villka krav du har, om du vil sova i lodge eller i tält. De gör ett pris som oftast är högt och om du inte vill betala så har du fått massa tips om olika platser och villka passager som är svåra o.s.v. Fråga mycket och be dem visa på en karta, te eller Cola ingår!
Lycka till!
yakman; sa:
Ganska kallt i november. Det snöade på oss när vi var i Hidden Valley redan i augusti. http://www.lowdin.nu/Treks/Hiddenvalley/DhampusPass.html
Per
Everest
Hej.
Var i Nepal för snart 5 år sedan och gick Everest leden. Startade i Jiri och tog oss på 13 dagar upp till Kala Patar. Fick tipset att inte gå till base camp utan i stället till närliggande Kala Patar där man enligt uppgift fick en bättre vy över Mt Everest. På vägen tillbaka flög vi ner från Lukla. Är man det minsta äventyrligt lagd kan jag varmt rekommendera den flygturen!
Har inga andra turer i Nepal att jämföra med, men vi var väldigt nöjda och jag hade mer än gärna gjort om samma rutt igen.
Tipset om du väljer denna rutt är i så fall att gå hela vägen från Jiri och inte lockas att spara tid genom att flyga in till Lukla. Dels för att du får tid att vänja dig vid höjden och dels för att det är en oerhört vacker väg att gå.
Hej.
Var i Nepal för snart 5 år sedan och gick Everest leden. Startade i Jiri och tog oss på 13 dagar upp till Kala Patar. Fick tipset att inte gå till base camp utan i stället till närliggande Kala Patar där man enligt uppgift fick en bättre vy över Mt Everest. På vägen tillbaka flög vi ner från Lukla. Är man det minsta äventyrligt lagd kan jag varmt rekommendera den flygturen!
Har inga andra turer i Nepal att jämföra med, men vi var väldigt nöjda och jag hade mer än gärna gjort om samma rutt igen.
Tipset om du väljer denna rutt är i så fall att gå hela vägen från Jiri och inte lockas att spara tid genom att flyga in till Lukla. Dels för att du får tid att vänja dig vid höjden och dels för att det är en oerhört vacker väg att gå.
Ehh, är det inte vinter där nu?
Det borde ju vara flera meter snö på Everest basecamp trekken.
Det borde ju vara flera meter snö på Everest basecamp trekken.
Du lycklige
Troligtvis blir du nöjd vart du än tar vägen.
Det du behöver fråga dig själv är dels vad du helst vill se/uppleva dels hur lång tid och energi du är beredd på att lägga ner. Det kan ju även bli en fråga om finanser då flyg kan vara aktuellt för framförallt Everest och Kanchenjunga
Exempelvis, om du har dåligt med tid men ändå vill uppleva bergen är Langtang eller Annapurna BC lämpligt, om du har gott om tid och vill uppleva intensiv högalpin miljö är Everestområdet lämpligt. Fantastiska möjligheter till roliga sidoturer.
Vill du (och har erfarenheten) få en mer solitär upplevelse, har gott om tid, inte räds maoister, så är Dhaulagiri eller Kanchenjunga lämpligt. Och så vidare.
F.ö. en bra beskrivning av Annapurna Circuit vandringen ovan. En sorts kompromiss med bra blandning för de flesta.
Så länge du inte ska vara självförsörjande och tälta under längre tid så tycker jag inte att den annalkande vintern innebär några problem. Ta med dig dunjackan bara. (Förhoppningsvis kommer det inget mer toksnöfall som i oktober)
Var själv på väg till Dhaulagiri förra året, i december, men efter två månader i Annapurnaområdet fanns det inte energi att uppbåda för ett dylikt äventyr. Vi flög istället från Jomson till Pokhara och åt och drack i en vecka. Dhaulagiri tycks vara mångas favorit, bland de relativt få som varit där.
Nästa gång...
Troligtvis blir du nöjd vart du än tar vägen.
Det du behöver fråga dig själv är dels vad du helst vill se/uppleva dels hur lång tid och energi du är beredd på att lägga ner. Det kan ju även bli en fråga om finanser då flyg kan vara aktuellt för framförallt Everest och Kanchenjunga
Exempelvis, om du har dåligt med tid men ändå vill uppleva bergen är Langtang eller Annapurna BC lämpligt, om du har gott om tid och vill uppleva intensiv högalpin miljö är Everestområdet lämpligt. Fantastiska möjligheter till roliga sidoturer.
Vill du (och har erfarenheten) få en mer solitär upplevelse, har gott om tid, inte räds maoister, så är Dhaulagiri eller Kanchenjunga lämpligt. Och så vidare.
F.ö. en bra beskrivning av Annapurna Circuit vandringen ovan. En sorts kompromiss med bra blandning för de flesta.
Så länge du inte ska vara självförsörjande och tälta under längre tid så tycker jag inte att den annalkande vintern innebär några problem. Ta med dig dunjackan bara. (Förhoppningsvis kommer det inget mer toksnöfall som i oktober)
Var själv på väg till Dhaulagiri förra året, i december, men efter två månader i Annapurnaområdet fanns det inte energi att uppbåda för ett dylikt äventyr. Vi flög istället från Jomson till Pokhara och åt och drack i en vecka. Dhaulagiri tycks vara mångas favorit, bland de relativt få som varit där.
Nästa gång...
yakman; sa:
Just precis min poäng, även om jag aldrig sett snö på Phulchowk i maj, brukar vara en varm månad, årets varmaste. Möjligen någon millimeter på högsta ryggarna i augusti, när nederbörden är stor, men denna snö brukar smälta närmast omedelbart.
Det du menar är väl att förhållandena i Hidden Valley tenderar att bli närmast arktiska i november? Snötäcke, ständiga minusgrader, och tveksamheter när det gäller att finna rätt väg. Om andra har gått finns en stig genom snön, om inte kan det sannolikt vara mycket krävande. Extremt krävande jämfört med de vandringar man kan göra helt på egen hand, som EBC el AC. I år är det sannolikt också lavinfara, eftersom det varit kraftiga snöfall i området.
Ett gäng fick räddas från Tilicho. Några alpinister omkom norr om Pisang. Mer info finns på http://www.nepalnews.com/archive/main.htm
Den som funderar på Hidden Valley kan med fördel ta del av Jamie McGuinness artikel Appalled around Dhaulagiri http://www.project-himalaya.com/news-96-around-dhaulagiri.html
särskilt kloka är råden avseende acklimatisering.
Per
Jag tror det lutar at att gora Annapurna vandringen. Den verkar erbjuda det mesta, aven om den ar lite komirsiell och man lar nog inte bli ensam pa leden. Men vackert lar det nog bli!
Annars kanske det blir till att besoka Langtang omradet och gara lite toppbestigningar. Finns fina toppar pa ca 4500 meter som ar enkla att ta sig upp pa och erbjuder underbara vyer.
Angaende sno och arstiden, sa verkar det inte vara nagra problem just nu (november). Visst kan man fa vanta ett par dagar extra vid vissa pass pga snostormar o likande, men den riktiga snon forvantas komma under december, framst den andra halvan. Sedan ar det ju mer sno ju hogre upp man kommer saklart. Men med ratt utrustning kan det bli kul. Man ska nog vara lite forberedd. Vadret i trakterna runt himalaya har varit skumt i ar (monsunen tog en extra manad pa sig for att sluta) och vintern kan kanske komma tidigare an vantat.
Desutom har jag hort att det normalt inte ska vara nagra problem att gora Everest basecamp i december. Bara man ar beredd pa snotackta leder sa ska det vara ok, men inget extremt dock...
Annapurna rekomenderar man inte att gora under andra halvan av december pga av for mycket sno.
Det varkar vara en hel del lokala omstandigheter inblandade. Gar nog inte att gora en generell bedomning for hela napel.
I januari ar det normalt forsent for trecking i nepal.
Annars kanske det blir till att besoka Langtang omradet och gara lite toppbestigningar. Finns fina toppar pa ca 4500 meter som ar enkla att ta sig upp pa och erbjuder underbara vyer.
Angaende sno och arstiden, sa verkar det inte vara nagra problem just nu (november). Visst kan man fa vanta ett par dagar extra vid vissa pass pga snostormar o likande, men den riktiga snon forvantas komma under december, framst den andra halvan. Sedan ar det ju mer sno ju hogre upp man kommer saklart. Men med ratt utrustning kan det bli kul. Man ska nog vara lite forberedd. Vadret i trakterna runt himalaya har varit skumt i ar (monsunen tog en extra manad pa sig for att sluta) och vintern kan kanske komma tidigare an vantat.
Desutom har jag hort att det normalt inte ska vara nagra problem att gora Everest basecamp i december. Bara man ar beredd pa snotackta leder sa ska det vara ok, men inget extremt dock...
Annapurna rekomenderar man inte att gora under andra halvan av december pga av for mycket sno.
Det varkar vara en hel del lokala omstandigheter inblandade. Gar nog inte att gora en generell bedomning for hela napel.
I januari ar det normalt forsent for trecking i nepal.
Lethron; sa:
Annapurna är en underbar vandring. Var glad åt det kommersiella. Det innebär att du bara behöver ett minium av bagage, trevliga lodges hela vägen, god mat, etc. Inget behov av gajd.
Känner inte riktigt igen mig när det gäller Langtang. Visst kan man göra bestigningar men det är högt, om du t ex tänker på Yala, och kallt så här års, var i Langtang i April ett år och det var svinkallt redan vid Kyangin. I juni är det mer inbjudande http://www.lowdin.nu/Treks/Langtang/Langtang82.html
Däremot finns en del ställen runt Manang där man kan komma högt. Sist vi var i området var vi upp till Kang Tso, en sjö ovanför Manang, och till Kira Gompa ovanför Braga, inga toppar men fin utsikt ändå http://www.lowdin.nu/Treks/Tilicho97/AnnapurnaI.html
Snö kan det nog vara i Throung La lite då och då, om du gör Annapurna runt.
När jag passerade 26 november var det barmark hela vägen. Ganska kallt hela vägen upp i passet dock, trots strålande solsken. (Vattnet frös i vattenflaskan ...)
Men vi hörde av dem som passerat senare att det snöat två dagar senare och att de fått pulsa i knädjup snö. Nere i Muktinath, där vi tagit en vilodag, låg det bara som ett vitt puder på marken den morgonen. Men det smälte snabbt bort.
Vi tog ganska god tid på oss (tre veckor vill jag minnas) och man märkte att vintern kommit närmare under den andra halvan av turen då det var kallare även när man kom ner på lite lägre höjd.
Passa dock på att njut av den första halvan (om du går motsols). Alldeles för många är bara fixerade på det där passet de ska över och glömmer bort allt det fina längs vägen.
När jag passerade 26 november var det barmark hela vägen. Ganska kallt hela vägen upp i passet dock, trots strålande solsken. (Vattnet frös i vattenflaskan ...)
Men vi hörde av dem som passerat senare att det snöat två dagar senare och att de fått pulsa i knädjup snö. Nere i Muktinath, där vi tagit en vilodag, låg det bara som ett vitt puder på marken den morgonen. Men det smälte snabbt bort.
Vi tog ganska god tid på oss (tre veckor vill jag minnas) och man märkte att vintern kommit närmare under den andra halvan av turen då det var kallare även när man kom ner på lite lägre höjd.
Passa dock på att njut av den första halvan (om du går motsols). Alldeles för många är bara fixerade på det där passet de ska över och glömmer bort allt det fina längs vägen.
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.