• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Läcker trangiabrännare med primusgas?

Hej

Ska försöka ge mig på att börja använda gas till köket, har tidigare enbart använt mig av T-sprit. Ja, jag vet...men det har känts säkert för mig och det jag med lätthet har kunnat bedöma åtgång på. Hur som helst så köpte jag en gasbehållare idag. Affären intygade att den var kompatibel med den brännare jag har. Nu när jag skulle prova så kommer det liksom en dusch kall gas när jag skruvar fast burken på brännaren. Det är övergående ju mer/snabbar jag skruvar och det är helt tätt när det är skruvat i bott (har gjort ”punka-testet”).

Men ska det verkligen vara så att det pyser ut gas varje gång man skruvar av/på?
C254F37F-D543-4599-A201-81A9D61F885E.jpeg


Hjälp en novis! (Annars blir jag så osäker att jag går tillbaka till T-spriten...)
 
Senast ändrad:
Ja du trycker ner en pigg som öppnar gasflödet när du börjar att skruva men det blir tätt när den är helt påskruvad, det är inte någon större mängd som hinner ut om du är snabb.
 
Jag får gratulera till investeringen. Kompletterade själv mitt kök för ca 15 år sedan och har inte ångrat det en dag. Inte bränt en droppe flytande bränsle sedan dess. Skulle jag vara ute vintertid då får det bli eld men annars är det gas som gäller. Mycket snabbare uppkok. Mindre dalpande med bränsle. Helt enkelt så mycket bättre.
 
Japp så blir det alltid. Det kan vara bra att inte sitta precis vid lägerelden eller med en tänd cigarett just när du skruvar på gasbehållaren, annars är det inga problem.
 
Tack alla ni för svaren! Jag kunde nog tänka mig att det skulle bli något ”pys” när man skruvade på men bliv förvånad över att det var så mycket (var väl för långsam antar jag). Hittills (provkörning på garageuppfarten) känns det mycket bra att så snabbt kunna reglera lågan. Återstår att se om man kan lära sig att bedöma hur mycket som finns kvar i behållaren...
 
Om du inte håller gasbehållaren rakt upp när du skruvar i brännaren, kommer en del av gasen som är i vätskeform att rinna ut. Gasen i vätskeform kommer sedan snabbt att övergår i gasform, och kylas av. Detta ger upphov till den kalla gasduschen.
Lösningen är att skruva på brännaren, men gasbehållarens ventil riktat rakt upp. Då är det bara gas i gasform som läcker ut, och det blir mindre läckage.
 
Väg en full behållare och sen när den är tom. Då har du riktvärden för att bedöma hur mycket gas det är kvar i flaskan.
 
Man kan även skaka på en icke-påskuvad gas behållare och få lite känsla för hur mycket vätska som är kvar, de kluckar ju liksom omkring i behållaren. Det är en lite mer fältmässig men mindre precis metod, då jag antar att gramjägare inte bär med en köksvåg i naturen. Skaffa dig egen erfarenhet av hur det känns och skaka såklart inte med brännaren ansluten.
Vissa tuber sälj med en liten skuddskork för gängan, den använder jag då brännaren inte är ansluten för att inte få ner skräp som kan störa gängorna. Spara korken om du senare köper flaskor utan kort.
Jag ser två stora vinster med gas: förmågan att noga reglera effekten samt att man slipper sot på kastrullbotten, dvs mer lättdiskat. Hade gärna sett en gnist/piezo-tändare också av bekvämlighet, då kunde tändstickor förpassats till att bli endast backup. Går nog att tända mer eldstål också.
Nackdelarna är ju som sagt - lite svårare att bedöma kvarvarande mängd bränsle och sämre i kyla.

Men jag har inte eldat T-sprit sedan jag köpte gas. Är det kallt kör jag akrylatbensin i optimus nova.
 
Just tangos idé med skyddskorken använder även jag för att undvika skräp som kan påverka gängor och packning. Jag har dessutom satt ett svart tuschkryss på några korkar som jag använder för att markera att tuben är påbörjad och inte full.
Alla tuber med samma gänga fungerar lika bra, själv kör jag oftast Biltemas. Jag har stött på vandringskollegor som haft problem med att ventilen inte sluter tätt efter att de skruvat av brännaren. Detta måste vara mycket ovanligt och jag har själv under alla år aldrig drabbats, men för att kolla att en ny tub är ok har jag tagit för vana att testa den genom att skruva av/på den brännare jag tänkt använda och kollat att den ger gas genom att snabbt öppna kranen.

Vag gäller förbrukning brukar vi för två personer och tre mål mat med koktid (5-15min) och varm dryck per dag räkna med 3,5-4 dygn på en 230g tub och 7-8 dygn på en 450g tub. Skulle vi bara värma vatten hade ju gasen räckt lite längre.Skillnaden i plåtvikt mellan dessa tubstorlekar är inte så stor, så är man ute en vecka är en 450g tub mer optimalt än två mindre.
 
Just tangos idé med skyddskorken använder även jag för att undvika skräp som kan påverka gängor och packning. Jag har dessutom satt ett svart tuschkryss på några korkar som jag använder för att markera att tuben är påbörjad och inte full.
Alla tuber med samma gänga fungerar lika bra, själv kör jag oftast Biltemas. Jag har stött på vandringskollegor som haft problem med att ventilen inte sluter tätt efter att de skruvat av brännaren. Detta måste vara mycket ovanligt och jag har själv under alla år aldrig drabbats, men för att kolla att en ny tub är ok har jag tagit för vana att testa den genom att skruva av/på den brännare jag tänkt använda och kollat att den ger gas genom att snabbt öppna kranen.

Vag gäller förbrukning brukar vi för två personer och tre mål mat med koktid (5-15min) och varm dryck per dag räkna med 3,5-4 dygn på en 230g tub och 7-8 dygn på en 450g tub. Skulle vi bara värma vatten hade ju gasen räckt lite längre.Skillnaden i plåtvikt mellan dessa tubstorlekar är inte så stor, så är man ute en vecka är en 450g tub mer optimalt än två mindre.
Bra ide med märkta korkar, då slipper man skaka/väga dem. Ett tag i början skrev jag upp hur mycket jag använt: t ex 5 min full effekt + 5 min halv, men insåg efter ett tag att det ändå var svårt att översätta/räkna om till "gas kvar".
Om jag skulle ut en vecka långt från civilisation så kan två tuber vara några gram tyngre men bättre ur redundanssynpunkt, får man problem med en tub (t ex gängor) så har man en till. Långsökt kanske men ändå värt att fundera på.

/Patrik
 
Jag brukar väga använda tuber och skriva med tusch i botten vad de väger och datum samt vikt på tom tub. Jag har en kran för att hälla över gasslattar till en annan tub. Lite pyssligt och kranen beställde jag från Taiwan eller om det var Korea. Man måste kyla mottagartuben för att det skall funka.
 
Om jag skulle ut en vecka långt från civilisation så kan två tuber vara några gram tyngre men bättre ur redundanssynpunkt, får man problem med en tub (t ex gängor) så har man en till. Långsökt kanske men ändå värt att fundera på.

/Patrik
Jo, just den aspekten brukar även jag väga in, men då jag testat tubens ventil på brännaren innan avfärd vet jag att den fungerar som den skall och jag har som sagt aldrig råkat ut för en falerande tub i fält. I värsta fall får man väl då låta tuben sitta kvar vid köket tills den är tom (lite krångligt, men nöden har ingen lag).
På längre turer behövs ju ändå två tuber, så då löser det sig. Vad jag däremot har med i reservdelspåsen på alla turer är en extra o-ring till brännarens anslutning. Skulle den trilla bort eller gå sönder går det ju inte att få kopplingen tät.
 
Senast ändrad:
Alltså, ska det inte vara en svart rund gummipackning på gasolanslutniungen?
Det skall ligga en svart o-ring länst ner i kopplingen på brännaren (under gängorna). det är den som tätar mot tubens metallkant. Nu syftar jag på Trangias GB-74 brännare och liknande anslutningar från Primus. Andra brännare kan ha andra konstruktioner på den tätande packningen.
Jag kör bara med eldstål till mitt Trangia gas, funkar utan problem. En liten ask med tändstickor ligger medpackad, noggrant inslagen i plast, men det är endast som extra säkerhet utifall något skulle hända med eldstålet.
Jag föredrar att tända med tändstickor och använder eldstålet som reserv. Speciellt när jag lagar mat i absiden tänder jag alltid med tändstickor för att eliminera risken för ett "poff", dvs jag tänder tänstickan först och håller den intill brännaren när jag sedan försiktigt öppnar gaskranen.
 
Senast ändrad:
Det där ser ut som en äldre modell av gasbrännaren. Om du är det minsta orolig råder jag dig att byta oringen i gasanslutningen. Den ursprungliga kan ju ha torkat ihop.
/John
 
Jo, det ser ut som en äldre variant (men nyare än epigas) om man ser till hur flaskanslutningen ser ut.

Det är svårt av din bild avgöra skicket på O-ringen i skruvanslutningen men den skall finnas där och bör inte se sliten/riven, söndernypt eller torkad ut - vid minsta tveksamhet - byt!!

När man skruvar på eller av flaskan så är det ett moment med lite pys som man snabbt skruvar förbi tills det tystnar igen. Flaskan skall skruvas på/av upprätt med ventilen överst uppåt - håller man lutande på en ny full flaska när man skruvar fast så kan det vara vätska som pyser ut (precis som när du fyller en tändare med ciggarettgas från tub) och det kan bli kallt runt förskruvningen. Detta moment skall göras med väl tilltagen avstånd från öppen eld eller någon annans brinnande kök. - när man väl är förbi den pysande delen i påskruvningen av flaskan och det sitter bestämt fast i förskruvningen och inget pyser (kran stängd!) så är det ingen fara att vara åter nära andras brinnande kök.

När man skruvar på flaskan så skruvar man förbi 'pyset' fort tills det tystnar igen och till man känner att det börja gå lite trögt (typ halvt till ett varv förbi punkten när pyset slutade) och sedan stannar där - det skall inte pysa i det läget. Vrider man hårt fast långt förbi när pyset slutar så blir O-ringen väldigt pressad/nypt och riven/sliten på dess yta och kommer inte att hålla tätt för så många flaskpåskruvningar framöver. Med andra ord 'lagom' tilldraget.
 
Som xxargs skriver, dra åt ’lagom’ hårt utan att överdriva då gängorna i flaskan är i aluminium och i brännaren mässing och gängras är inget man vill ha pga överdrivet hårt åtdragsmoment.