Tumvantar som samtidigt är fingervantar
När jag fotograferar under åkning på isen (vilket jag alltid gör utom när jag leder)
är prioriteringen:
1. inte plurra
2. fotografera
3. fotografera
4. fotografera
Detta betyder att jag förutom att spana av isen hela tiden letar efter bakrunder och förgrunder, har koll på var solen är, var moln är mm. och försöka förutse vilken väg lederen väljer de närmaste minuterna. När jag hittar ett bra motiv handlar det oftast om sekunder för att hinna till rätt plats innan gruppen har passerat och motivet är borta igen. Att fota under åkning är lättast i medvind på slät is och kan vara ganska tufft i motvind och snöfall men jag har några sådana bilder också.
Detta får till följd att jag nästan alltid har kameran framme, beredd att fotografera inom några sekunder. Jag har den nerpackad i en blå liten kanotsäck hängande på ryggsäckens högra sida endast vid besvärliga passager. I påsen har jag dessutom ett av de två objektiv jag har med plus extra batteri och minneskort. En normal tur innebär 150-300 exponeringar varav 30-40 sparas.
Skulle jag mot förmodan plurra är kameran säkerligen skrot, men den risken tar jag. Vid ett fall i överis med 10 cm vatten under var det nära att jag dränkt ett objektiv men efter en natt på tork fungerade det som vanligt igen. Det är väl för övrigt snart dags att uppgradera kamerahuset (300D) som är 2,5 år nu.
När det gäller handskar har jag haft samma problem som andra beskrivit men jag hittade en lösning i höstas som fungerat mycket bra i vinter. Jag köpte ett par tumvantar i windstopper som samtidigt är fingervantar med halvfingrar. Vantdelen över fingrarna kan vikas undan.
Jag har en fälpik men ingen extra hjälpstav. Den var bara i vägen vid fotograferandet. Jag har också monterat en liten kulled med snabbfäste på toppen av piken som nu dubblerar som enbenstativ. Det går säkert att hitta en bra lösning för en hjälpstav också men jag har inte något större behov av det.
Piken klämmer jag oftast fast mot kroppen med vänster överarm. Kameran kräver båda händerna. När det blir riktigt bråttom och jag stannar upp då släpper jag piken på isen eller sätter kameran på den. Jag ska kolla Per Brunes lösning med att hänga upp piken på ryggsäcken i den här tråden
http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=36372, det tror jag skulle fungera bra för mig också.
ds.
