Jordbrukslandskapet allt fattigare på fåglar

Sånglärkan i jordbrukslandskapet. Foto: Johan Tufvesson

Årets upplaga av Sveriges fåglar har jordbrukslandskapet som särskilt fokus. Ända sedan 1975 har det bedrivits inventeringar för att följa utvecklingen hos landets fåglar. När det gäller jordbrukslandskapets fåglar ger dessa inventeringar en bra bild av utvecklingen på längre sikt. 

I jordbrukslandskapet finns flera folkkära fåglar, till exempel sånglärka, tofsvipa och storspov. Eller ska vi säga att dessa fåglar fanns i jordbrukslandskapet i större utsträckning än nu? Det går nämligen mycket dåligt för jordbrukets fåglar. Anledningarna är minst två: De missgynnas av ökad stordrift och rationalisering, men det är också negativt att jordbruksdriften läggs ner i skogs- och mellanbygder. Det framgår av Sveriges fåglar 2021, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och som publiceras av BirdLife Sverige. Ett exempel är dagens storskaliga mjölkproduktion. Vid våra stora mjölkgårdar odlas mycket vall som utgör ett högvärdigt foder till korna. Dessa vallar med gräs och klöver attraherar fåglar som sånglärka och storspov. Problemet är att vallen skördas så tidigt att fåglarna inte hunnit fullborda sin häckning. Bona med ägg eller ungar förstörs.

I samarbete med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet redovisas i Sveriges fåglar 2021 läget för de närmare 260 fågelarter eller underarter som häckar i Sverige. Merparten av dessa (närmare 190) följs med hjälp av årliga inventeringar inom ramen för den svenska miljöövervakningen. För de återstående ca 70 utgörs underlaget av specialinventeringar, speciella bevarandeprogram eller rapportering till Artportalen.

Årets upplaga av Sveriges fåglar har jordbrukslandskapet som särskilt fokus. Ända sedan 1975 har det bedrivits inventeringar för att följa utvecklingen hos landets fåglar. När det gäller jordbrukslandskapets fåglar ger dessa inventeringar en bra bild av utvecklingen på längre sikt. För många arter innebar det sena 1900-talets stora strukturförändringarna inom jordbruket att livsmiljöer försvann eller försämrades. Efter millennieskiftet har den negativa utvecklingen fortsatt, om än i en minskad takt.

Förutom att stordriften missgynnat många av jordbrukslandskapets fåglar, har nedläggningen av jordbruk också varit negativ. I södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder liksom i stora delar av Norrland har många småjordbruk lagts ner eller fått ett ändrat brukande. Det har missgynnat de fågelarter som under årtusenden anpassat sig till ett liv i dessa öppna marker.

Inom BirdLife Sverige är vi övertygade om att de många negativa trenderna kan brytas. Som konsumenter kan vi själva vara en del i denna förändring genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Som privatperson kan man också köpa en lärkruta till gagn för många arter. Sist men inte minst kan vi försöka påverka våra politiker. Det stöd som ges till jordbruket måste i mycket högre grad än idag användas till att förbättra jordbruksbygdernas biotoper så att vi får ett mer levande landskap. Det är viktigt att lantbrukarna, inom ramen för både ekologisk och konventionell produktion, kan arbeta integrerat och värna fåglarna. Det finns många lantbrukare som skulle vilja jobba mer aktivt för biologisk mångfald, om det var ekonomiskt möjligt.

Rapporten Sveriges fåglar 2021 finns här: https://bit.ly/3Ka2NBW