Med solen och vinden i ryggen.
Vi tog en långfärsskridskotur i soluppgången igår morse. Månen låg kvar på himlen och sjön hade lagt sig. Mot strandkanten var isen bucklig men en bit ut var det ett härligt salsgolv att åka på.
Ispik, ryggsäck, dubbar och sällskap samt en gnistrande sol var en härlig början på måndagen!
Sjön "ligger blank som ett nybonat golv".
Isselfie
Solen går upp och dagen gryr.
Foto: Christer Lindh
Så fick vi äntligen se björn i verkligheten och inte bara en björn utan en mamma med tre små ungar!
Nu har jag gjort en medborgartjänst och kollat av hur långt våren kommit. Det var inte svårt och tog inte lång tid och kul att kunna bidra med att samla in vårtecken.
Observationerna ger Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) underlag att analysera hur växterna tar emot våren och om det finns några trender som visar på att det är bestående skillnader från förr, på grund av klimatförändringar.
Den här vintern har snötäcket här i södra hälsingland varierat, snö har fallit och sen smält bort i flera omgångar. Skridskoisarna har varit fina långa perioder så en del skridskoåkning har det blivit, men inte mycket skidåkning eller snöskovandringar vilket vi hade hoppats på.
Litet annorlunda än Povel Ramels "Det är måååndag morgon, och mitt huvud känns så tungt". :-)
Bättre att hamna på hal is och ha det glatt, än att gå i lera och sörja.
Jag noterar dock en spricka i självbilden (is-selfien) :-)