Berättelser, tankar och betraktelser omkring friluftsliv, äventyr och natur...

Jag är en friluftstörstande storstadsbo. Som nu fyllt 40 år och bestämt sig för att aldrig sluta leka äventyrare...

Har en blogg här på sidan
http://www.utsidan.se/blogs/minnatur/index.htm

Användarnamn: Minnatur

Intressen: Alpinism, Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Fiske, Vandring, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Bär & svamp, Paddling, Foto, Utförsåkning, Resor

Mer på profilsidan


Naturhinderbanan en succé...

Det är lika intressant varje gång jag inser att barn inte behöver stora äventyr för att slukas upp totalt. Friluftsfämjandet hade en artikel om barn i natur där Renat Chlumska och ytterligare en person uttalade sig om barnens behållning av naturen. Kort sammanfattat kan man säga att ingen av dem tycker att man skall dra iväg med sina barn på för långa och strapatslika vandringar/äventyr då det finns en stor risk att man snarare tar avstånd från vandringar och dylikt när det varit krävande som barn. Låter logiskt tycker jag. Gå snarare ut 10 gånger till kyrkogården och lek äventyrare än en gång till Nikkaluokta med jobbiga vandringar bara för att föräldern skall bli tillfredställd. Detta tog jag fasta på.

Maja testar repbanan.

Nu har Heden 7 i Leksand sin egen naturbana.

Under sensommaren satte jag min plan i verket. Den gamla sälgdungen, som vikt sig ut över tomten och tagit över en stor del av gräsmattan, fick sig en omgång. Planen var att spara ett par strategiska sälgträd och den stora björken som under år fått kämpa för sin överlevna. Det blev en ordentlig grenhög av de 20-30 st. sälgar som jag fällde. På de kvarvarande stubbarna spikade jag fast de grövre fällda sälgarna i olika former av hinder, spänger och stegar. Runt ett par Småbjörkar samt den nu frodandes storbjörken band jag repoch skapade en liten repbana. Repen fäste jag med knopar som expanderar, vilket gör att de inte kommer att skada träden då de växer.

Nu mer finns äventyrsbanan ca 20 meter från huset, avskilt men mitt i vardagen. Det är ingen snack om att det blev en succé. Min dotter Maja kastade sig runt ett par varv jublandes... Banans konstruktion var så pass god att även jag svingade mig runt utan att något bröts itu eller gick sönder.

Har ni barn... Bygg en naturhinderbana.

Jag spänner upp repbanan. I vuxnas fall krävs det att man spänner repen med någon typ av utväxling, men för barn räcker till och med mina späda armar. Till vänster om Maja är det först en tunnare dubbelstockbalansgång som går över i en enkelstock.

Innan repbanan ligger dubbelstockar som går isär. Till höger om björken en liggande stege i kilform.

Tomten består nu mer av eldplats (mitt i bilden) avskiljd från husen av två granar. Uppe i högra bildkanten syns Majas röda jacka, hon står vid den nya äventyrsbanan. Det är mycket man kan göra i form av äventyr i sin närhet.

Väl mött

Jocke

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2011-11-14 10:24   äventyrssugen
Det är härligt med ungar. De flesta har det inbyggt i sig, finns en möjlighet att klänga på något så gör dem det. Tyvärr så verkar de tappa det i början av tonåren.
 
Svar 2011-11-14 15:45   Minnatur
Aj då... det gjorde inte jag!!! :-)
 
2011-11-14 11:25   peter1969
Expanderande knopar?
Hur ser såna ut?
heter dom något speciellt?
 
Svar 2011-11-14 13:24   Minnatur
Kommer inte riktigt ihåg vad de heter... Linda repet två varv runt det träd du skall fästa i, behåll en ordentlig längd på repänden... (typ omkretsen på ditt träd)..... Linda sedan den lösa änden runt den översta av repen, den som skall gå vidare till nästa fästpunkt, så att den passerar åtminstone halva trädets omkrets. Nu låser sig repet av sig själv men om det slackar minsta kan knuten expandera... (Se den översta bilden översta snöret). Skall man fästa andra änden på samma sätt gäller det att göra någon typ av utväxling och spänna repen ordentligt så att man kan göra en knut som håller... Jag gjorde en råbandsknop i min andra ände då den sitter i ett träd som inte är viktigt...
Hoppas du förstår.
 
2011-11-15 15:27   peter1969
Jo, jag förstår. Jag har nog sett den knopen i ett annat sammanhang.
 
2011-11-27 11:20   fowwe
Det där om små doser för barn verkar vara väldigt klokt. Själv hade jag inte hört det när mina egna var i skolåldern. Mina barns mamma påstår att jag ofta tröttade ut dem med för stora äventyr. Och det var nog ganska sant. Men en del utflykter minns de med glädje fortfarande, så allt blev nog inte fel.
 
Svar 2011-11-27 17:43   Minnatur
Det är nog ingen fara om man har något rejält äventyr någon gång. Om man däremot bara satsar på avancerade naturupplevelser blir det nog ingen sporre...
 

Läs mer i bloggen

Världsrekord kanske???

Jag var ute i helgen, i Stockholms ytterskärgård, för en stunds fiske med övernattning. Turen bjöd på många höjdpunkter, inte minst den att få studsa fram i 40 knop på vågorna, men också stilla natur och möte med inte mindre än 6 st Havsörnar.. Om detta kommer en längre berättelse senare men nu till det märkligaste....

Jag hävdar att jag mycket möjligt är ny rekordinnehavare av titeln "Världens minsta fisk på stort skeddrag"....! Kan man ha rekord i minsta fisk????

Behöver hjälp med denna undran!

I slutet av Juli var jag och familjen ett par dagar på Västkusten, närmare bestämt på Smögen. Under en kvällsvandring ute på klipporna hörde jag ett envetet surrande och plötsligt landar en 5 kronor stor skalbagge på mig. Jag knäppte bort den och den flög en liten båge och landade åter på mig. Detta upprepades ungefär 10 gånger innan jag lyckades lura den...Baggen var lite väl närgången tycker jag. Kameran fanns med och uslingen lyckades fångas på bild... Nu undrar jag om någon vet vad detta är för insekt...

Svaret på bildfrågan är...

...svaret är SKRÄDDARE, mycket riktigt... Skulle jag fråga någon av mina 500 Facebookvänner i mediabranschen samma fråga skulle svaret inte vara självklart... Men ni är ju och andra sidan naturvänner...

Jag tycker det är häftigt att de tunna benen skapar en sådan ytspänning, visste inte det själv...


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.