Tour Monte Rosa - erfarenheter?

Hej!

Kommer åka till Zermatt i början av juli och stanna där i ca 10 dagar. Efter det funderar vi på att ta "Tour Monte Rosa" (http://www.tour-monte-rosa.ch/pages/eng/home.html). Någon som har erfarenhet av den turen?

Vad jag är nyfiken på är hur pass krävande den är. Det är jag och min flickvän som ska vandra och vi är hyfsat erfarna vandrare och i bra form.

Finns det sträckor där man behöver klätterutrustning (glaciär el. utsatta ställen)? Har läst på hemsidan och ser att det är en glaciär på första sträckan men tycker det är lite otydligt om det är på fler ställen.

Tacksam för hjälp!

/Fredrik
 
Har inte gått just den sträckningen men jag har varit drygt 30 ggr i Zermatt, så jag är inte helt ute o cyklar.

Rutten är lämplig just för, som du skriver, "hyfsat erfarna vandrare" som är "i bra form". Blir säker en oerhört vacker och givande vandring.

Såvitt jag vet är den enda glaciärsträckan från Trockenersteg till Theodolpasset. Det är förvisso glaciär men den är praktiskt taget plan och i huvudsak fri från sprickor och den är dessutom en del av sommarskidåkningsanläggningen. Man går alltså på pisten. Rep o isyxa o annan glaciärutrustningen är alltså helt obehövlig. Men, gå gärna tidigt på morgonen när snön är hård o fast.

Per
 
varianter

Cicerone-guiden beskriver en längre variant, med start och
mål i Martigny. Gränsen korsas då på Fenetre de
Durand, som förvisso är nära 2.800 m högt,
men tydligen bara har en kort sträcka på is.
Det finns ju också lägre övergångar
i trakten av Stora St.Bernhardspasset,
men då blir turen än längre.

Hur du än gör med den saken är alternativen på
den italienska sidan värda att tänka igenom.

Läste jag rätt går den föreslagna turen från
trakten av Valtournenche till Val d'Ayas över Cime Bianche.
När jag gick Aostadalens Alta Via 1 1993
frågade jag folk till råds och de ansåg att Col di Nana
och passagen förbi Cheneil och Grand Tourmalin
vore att föredra. Den valde jag också -
man är dock inte precis ensam vid Cheneil.

Mellan Val d'Ayas och Gressoney
ska man INTE falla för frestelsen att ta Bettaforca-
passet därför att det t ex är enklast.
Det är nämligen okristligt fult! (fult!! fult!!!)

Nu kommer jag inte ihåg om
beskrivningen föreslår passet norr om Bettaforca,
eller Colle di Pinter förbi Testa Grigia.
Den senare övergången
är en omväg, men vacker att döma av rapporter
och bilder. Alta Via 1 lades om
för länge sen för att undvika passager nära linbanor



Intrycken mellan Valtournenche och Alagna
blir med nödvändihget mycket blandade p g a diverse
skidanläggningar. Men det är också här man får de
imponerande vyerna mot Monte Rosa. Vid
Rifugio F Pastore nära Alagna kan man i gott väder ana
Margheritastugan väl 3.000 meter högre upp.
 
Tour Monte Rosa

Vi vandrade Tour Monte Rosa i juli 2002. Starten gjorde vi i Gressoney (vi kom med tåg/bus från Nice via Turin.). Från Gressoney gick vi via St.Jagues upp till Theodulhyttan. Från denna hytta har man panoramautsikt över Matterhorn. Från Teodulhyttan planerade vi att gå med guide över Theodulglacieren till Trockener Steg. Men om vi gick tidigt på morgonen och om det var skare på snön var det o k att gå själva vilket vi också gjorde. Detta beslut tog vi efter att ha pratat med en bergsguide på hyttan. Det blev en fantastisk upplevelse med start från hyttan tidigt på morgonen med minusgrader för att sluta med massor med plusgrader och strålande sol ner mot liftstationen Trockener Steg.Sedan vidare ner till Zermatt för att där ta "Höhenweg" till Grächen. Höhenweg är en ny (sedan 1997) spektakulär sträckning som går högalpint med en grandios panorama. Det är relativt lättgången men en aning "luftig" emellanåt. I höjd med Randa fick vi problem eftersom det hade förekommit stenras (steinschlaggefähr). Några hundra meter från Europahutte var leden oframkomlig så det var bara att gå ner till dalen och via Randa ta sig till Grächen.
Från Grächen till Saas-Fee var stigen också stundtals "luftig". Ingen sträcka att rekommendera om det är regnigt eller dålig sikt. Men en härlig upplevelse om vädret är bra och man inte har anlag för svindel.
Från Saas-Fee gick vi vidare mot Monte-Moropasset. På väg dit möttes vi av regn, dålig sikt och vid passet (2868 m)så vi blev tvungna att stanna på Monte-Morohyttan ett dygn. En trevlig värd för hyttan gjorde det till en fin upplevelse ändå.
Sedan vidare in på den Italienska sidan igen mot Alagna och efter sju dagar var cirkeln sluten i Gressoney.
Denna vandringsrutt kräver viss vana av högalpin vandring. Speciell respekt bör man ha för glaciärvandringen (kolla med turistbyrån i Zermatt eller med personalen på Teodulhyttan).

Sara och Bengt
 
Gressoney laater som en bra borjan, aatminstone
Gressoney St.Jean (inte Trinité) Men overnatta inte
daer, och aet inte, ty det aer idiotdyrt,
t ex 16:50 foer taeltplatsen. Just denna
variant ger naturligt oevergaangen oever Colle di Pinter,
som jag gick oever den 28 juni i aar. Ett absolut foerstklassigt pass, en fullpoaengare paa Hackman-skalan.

Om man vill sluta cirkeln efter Monte Moro gaar man fraan Alagna
tillbaka till StJean; inte via Col dOlen, utan
Val Vogna och Valle di Loo med taltlager vid faeboden langst in i Val Vogna (utan taelt gaar det inte).
Man kommer givetvis oeverens med herdarna foerst.

Beklagar, franskt tangentbord.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.