Måla eller lasera grönlandspaddel

FredrikÖ sa:

Jag föreställer mig att om man inte ska ha paddeln lackad eller förnissad så är väl kokt linolja utan terpentin att föredra just för att den inte ska tränga in för djupt. Man slipper påtaglig viktökning och fukt vandrar ut lättare, det tycker jag mig ha förstått av mäster Thomasson och så gjorde jag på min första paddel. Men alla verkar inte vara inne på det..
Hur gör ni med spetsförstärkningar, är det någon som har pysslat med att böja hårdträ runt bladspetsen eller någon som jobbat med Corian som Björn T tipsar om?

Klicka för att se resterande...

Jag har svårt att se att linoljan som har trängt in i trät skulle innebära någon viktökning. Istället stoppar linoljan trät från att dra åt sig vatten och på så sätt motverkar den viktökning. Och dessutom tror jag att all hinna på utsidan, oavsett om det är lack, kokt linolja eller någon form av färg, riskerar att hindra fukt från att ta sig ut.
Kokt linolja har också en annan nackdel och det är att den blir klibbig om solen värmer kraftigt. Det slipper man med rå linolja.

Värmekladd låter inte speciellt trevligt. Är det ett problem som fler har, det är inte frågan om att paddeln fått för mycket kokt linolja? Hursomhelst är det kanske läge att vara sparsam med oljan där man ska greppa paddeln

Om den kokta linoljan klibbar i värme (senare än dagen efter applicering) tror jag att man varit för generös med olja. Låt den oljade paddeln vila en timme varmt (i solen eller på ett element), torka sedan bort all olja på ytan och polera torrt med en trasa eller med stålull, så kommer den inte att klibba.

En enkel idé för kantförstärkning, för den som vill ha sådan, är att skära bort ca 3-4 mm trä längs kanterna och runt toppen och spackla fast en 3 mm kevlarförstärkt lina med pigmenterad (t ex zink- och titanvitt) epoxy. Slipa kanten snygg och olja paddeln.

Tack för tipset om kantförstärkning,Björn, den ska jag testa.
Nästa fråga: jag har nu gjort två grönlandspaddlar, båda väger in på ett kilo precis. Med" radikal hyvling" kan man få ner vikten 1/4 till, men var har man då satt in stöten? Var är paddeln radikalt tunnare än på Holsts ritningar, som jag utgått från- är det jämt fördelat, tunnare spetsar eller en tunnare dimensionering av första delen efter skaftet?

De är bredare vid spetsarna så varje tjockleksminskning får mer vikteffekt just där. Dessutom om du tunnar ut närmare skaftet så riskerar paddeln att gå av eftersom momentet är högre där och de är smalare där. Men det finns väl inget som hidrar att man förstärker lite med glasfiber där det behövs, som bladet på en hockeyklubba. Å så får man väl försöka låta bli glasfibern där den inte behövs.
Mina paddlar ville jag ha så kraftiga att man kan vila hela sin tyngd på spetsen utan att något går sönder, som en hoppstav. Då blev det inte så mycket lättare än 850 g. Men det går nog att ta bort ännu mer om man gitter, utan att göra avkall på stykekravet att de ska hålla för hela kroppstyngden på 2mannasoffarmstöden, och på spetsen som hoppstav. Beror väl på hur mycket man väger själv också och hur starkt man vill att det ska vara. Och vilken träbit man hittat.
Det borde gå rimligt lätt att göra Grönlanspaddlar helt av aluminiumplåt, men det blir nog inte riktigt samma känsla.