Allemansvett

Allemansvett

I Sverige har vi något som kallas allemansrätt. Det innebär att vi får vistas fritt i naturen, men naturligtvis inte inne i folks trädgårdar, på privata bryggor i anslutning till bosättningar o.s.v.

Det innebär också att vi får slå upp vårt tält utom synhåll eller omedelbar närhet från bostäder.

Allemansrätten handlar just om vett och sunt förnuft. Brukar vi den rätt, så är den en fantastisk inrättning, i många länder, särskilt i centraleuropa, är det omöjligt att campa fritt ute i naturen. Dels finns det inte så mycket natur att campa i och dels är nästan all mark privatägd och ägarna tillåter inte att man vistas på deras mark. Den mark som är statsägd, är i allmänhet naturreservat med strikta bestämmelser om var man får vara och vad man får göra. Detta brukar inte innefatta camping. Man är i dessa länder hänvisad till offentliga campingplatser för sin övernattning.

Vi vet alla att man inte får bryta grenar från levande träd, att man inte får lämna skräp och sopor efter sig o.s.v. De flesta vet också att man inte får elda på en klippa. Då spräcks stenen och på hösten fylls sprickan med vatten, som senare fryser och expanderar med följd att klippan spricker mer och mer för varje vinter. Man har fördärvat klippan för all framtid.

Ska du elda (kontrollera före turen om eldningsförbud råder i området) så gör det helst nära vattnet, så det är lätt och nära till att släcka ordentligt innan du går och lägger dig för natten. Välj en plats på behörigt avstånd från träd och buskar som kan fatta eld av gnistor. Gör en ordentlig bädd av sand, jord eller liknande och en liten vall omkring och släck som sagt ordentligt när du eldat klart. Gör inte upp en jätteeld som bolmar och ryker. Någon kan då tro att det är en skogsbrand och du får strax besök av brandkåren. En sådan utryckning får du betala om du har uppträtt ovarsamt.

När du behöver skita, så går du undan någonstans vid sidan av stigar och platser som folk vistas på och där barn kan tänkas leka. Gräv en grop och uträtta dina behov, lägg också eventuellt toalettpapper i gropen (många kajakister använder inte papper, utan tvättar rumpan i havet) och lägg gärna en sten ovanpå alltsammans, innan du fyller igen gropen ordentligt och lägger tillbaka grästorvan på toppen. Tänk på att grävlingar och liknande inte ska kunna komma åt dina lämningar och sprida dem över området. Vistas du i karg ytterskärgård där gräva hål inte är att tänka på, så bygg en ordentlig hög med stenar ovanpå din toalett.

Paddlar du i Ålands skärgårdar, så ska du veta att där finns ingen allemansrätt. All mark är privatägd och man ska i princip alltid fråga markägaren om lov att campa. Detta kan vara svårt, eftersom markägaren ofta bor långt ifrån den plats du tänker campa på. Så i praktiken fungerar det så att kajakister slår upp sina läger och oftast är detta accepterat av markägaren. Men det är ingen självklarhet, så vi ska vara oerhört rädda om ålänningarnas förtroende, sköta lägerlivet snyggt, inte föra ett oherrans väsen o.s.v., så att vi även i framtiden kan åtnjuta möjligheten att röra oss i dessa fina skärgårdar.

I Norge och Finland fungerar det i princip som i Sverige, men allemansrätten är inte heller i dessa länder en självklarhet. I Danmark råder helt andra bestämmelser och ska du paddla där, så råder jag dig att ta kontakt med danska kajakister för att få råd om hur du beter dig med camping.

Länsstyrelsen i Sverige har broschyrer med information om fågel- och sälskyddsområden. Där står vilka områden det handlar om, vilket slags skydd och under vilka tider det är skyddat. Det finns kortare skyddsperioder, helgul skylt, som bara innebär landstigningsförbud och det brukar sträcka sig till ungefär mitten av juli. Sedan finns de längre skydden, gul/röd skylt, som gäller till in på hösten och dessa är av två sorter. Den ena gäller som landstigningsförbud, gul/röddelningen horisontellt på skylten, det andra gäller som 100 meters avstånd från land, gul/röddelningen diagonalt på skylten.

Länsstyrelsen kan också tala om för dig när eldningsförbud råder, detta brukar även basuneras ut i lokal press och radio. Det finns inga generella perioder för eldningsförbud, utan detta inträder när markerna är så torra att brandrisken är stor. Har det regnat oavbrutet under den senaste månaden, kan du alltså räkna med att det är okej att elda, men har det varit torrt och du är minsta tveksam, så ring och ta reda på sakernas förhållanden innan du ger dig ut på turen. Det kan bli dryga böter vid överträdelse och de pengarna kunde du istället köpa en ny paddel för!!

Respektera fågelskyddsområdena, men respektera även fåglar utanför dessa områden. De har ingen Grön Karta och kan därför inte veta var de får vara i fred för människor.

Särskilt under försommaren, är kajakister en större fara för fåglar, än motorbåtarna. Vi kommer tyst glidande nära land och kan plötsligt dyka upp bakom en udde. Alla de små ejderdunbollarna får panik och splittras då lätt, varpå de blir ett lätt byte för trut och annat.