Jag vet att pedalerna är vänster- respektive högergängade på en cykel, men kan någon förklara varför i allsin dar man har satt dem så, att man kan skruva av pedalen vid cykling, om lagret skulle kärva eller fastna? Risken är ju liten om pedalen är ordentligt åtdragen, men ändå...?
mysterium
- Trådstartare mördarsnigel
- Start datum
Jättebra fråga.
Detta vill jag oxo veta. Jag reagerade på detta förra gången jag bytte trampor men har inte gjort några efterforskningar.
Jag trodde att meningen med att de är olika gängade trodde jag var att bägge skulle vara så att säga "självlåsande".
Förklara snälla...
/U
Detta vill jag oxo veta. Jag reagerade på detta förra gången jag bytte trampor men har inte gjort några efterforskningar.
Jag trodde att meningen med att de är olika gängade trodde jag var att bägge skulle vara så att säga "självlåsande".
Förklara snälla...
/U
Jag bytte i går från vanliga till SPD på min MTB, vilket lyft! nåja nu var det inte det det skulle handla om.
även om lagret välsmort så skapar det ett visst moment på tramplageraxeln detta moment tillsammans med alla vibrationer gör att trampan kan gänga upp sig själv.
Det var väl detta tillsammans med otaliga expriment tidigt cykelhistorien som ledde till att det var den bästa lösningen.
Nu till mitt mysterium:
Varför "svetsar" Aluminium och stål ihop och kan man förhindra det. När jag bytte till SPD i går hade gängerna skurit lite och jag fick nyttja ett gammalt järnrör för att få tillräckligt med moment och orka dra bort trampan. Det var tiktigt svettigt ett tag!
Lyckligtvis så blev gängerna inte helt förstörda utan jag kunde skruva i de nya tramporna. För att förhindra att det skär igen så testade jag med att smörja med värmebeständigt fett (Molykote) på tramprorna innan jag drog i dem. Är det någon som vet om det funkar? eller finns det något annat jag ska använda?
/Stefan
även om lagret välsmort så skapar det ett visst moment på tramplageraxeln detta moment tillsammans med alla vibrationer gör att trampan kan gänga upp sig själv.
Det var väl detta tillsammans med otaliga expriment tidigt cykelhistorien som ledde till att det var den bästa lösningen.
Nu till mitt mysterium:
Varför "svetsar" Aluminium och stål ihop och kan man förhindra det. När jag bytte till SPD i går hade gängerna skurit lite och jag fick nyttja ett gammalt järnrör för att få tillräckligt med moment och orka dra bort trampan. Det var tiktigt svettigt ett tag!
Lyckligtvis så blev gängerna inte helt förstörda utan jag kunde skruva i de nya tramporna. För att förhindra att det skär igen så testade jag med att smörja med värmebeständigt fett (Molykote) på tramprorna innan jag drog i dem. Är det någon som vet om det funkar? eller finns det något annat jag ska använda?
/Stefan
walkerboh; sa:
Kommer inte ihåg exakt vad det är som orsakar problemet du beskriver, någon med bättre materialkunskap får förklara.
Däremot kommer jag ihåg att kopparpasta (stod i någon cykelmekar bok) funkar för att förhindra detta, använder det själv mellan (alu)sadelstolpe och (stål)ram.
/mats
En förklaring
Jag är ingen expert på området, men så här har jag fått det förklarat för mig:
Det är inte pedalens rotation som gör att den kan skruva upp sig, utan det har och göra med den vevande rörelsen.
Gör följand experiment: Håll vänster underam rakt upp, och låt den symbolisera vevarmen. Vevcentrum är i armbågen. Knyt handen löst om t ex en penna. Mycket löst, så att "hålet" i handen är betydligt större än pennan (håll i pennen med höger hand!). Pennan symboliserar pedalaxeln. Ditt "system" representerar högersidan på en cykel, där pedalen är högergängad.
I idealfallet med ett perfekt rundtramp skall man ju alltid rikta sin pedalkraft vinkelrätt mot vevarmen. I verkligheten blir det inte så. Förenklat kan man säga att man alltid trampar neråt, oavsett om vevarmen pekar uppåt, framåt eller neråt (draget uppåt i rundtrampet försummar vi för tillfället).
Tryck pennen neråt med höger hand samtidigt som du vevar framåt med vänster hand. Observera åt vilket håll pennen kommer att "rulla" inne i handen.
Vilket håll blev det?
Medurs, som en högergängad skruv. Pedalaxeln sitter visserligen betydligt mer fast i vevarmen än pennen i ditt experiment (hoppas jag!), men det är samma krafter som påverkar pedalaxeln. Den trampande rörelsen får pedalaxeln att skruva in sig om den är högergängad. Fenomenet kallas visst för gängvanding.
Hoppas att någon förstod. Jag vet inte om jag gör det själv fullt ut...
Peter
Jag är ingen expert på området, men så här har jag fått det förklarat för mig:
Det är inte pedalens rotation som gör att den kan skruva upp sig, utan det har och göra med den vevande rörelsen.
Gör följand experiment: Håll vänster underam rakt upp, och låt den symbolisera vevarmen. Vevcentrum är i armbågen. Knyt handen löst om t ex en penna. Mycket löst, så att "hålet" i handen är betydligt större än pennan (håll i pennen med höger hand!). Pennan symboliserar pedalaxeln. Ditt "system" representerar högersidan på en cykel, där pedalen är högergängad.
I idealfallet med ett perfekt rundtramp skall man ju alltid rikta sin pedalkraft vinkelrätt mot vevarmen. I verkligheten blir det inte så. Förenklat kan man säga att man alltid trampar neråt, oavsett om vevarmen pekar uppåt, framåt eller neråt (draget uppåt i rundtrampet försummar vi för tillfället).
Tryck pennen neråt med höger hand samtidigt som du vevar framåt med vänster hand. Observera åt vilket håll pennen kommer att "rulla" inne i handen.
Vilket håll blev det?
Medurs, som en högergängad skruv. Pedalaxeln sitter visserligen betydligt mer fast i vevarmen än pennen i ditt experiment (hoppas jag!), men det är samma krafter som påverkar pedalaxeln. Den trampande rörelsen får pedalaxeln att skruva in sig om den är högergängad. Fenomenet kallas visst för gängvanding.
Hoppas att någon förstod. Jag vet inte om jag gör det själv fullt ut...
Peter
Re: En förklaring
Trodde att jag förstod innan jag läste förklaringen... men iaf, pedalen roterar ju "bakåt" och vevarmen "framåt". Det är då framåtrörelsen som gör att det kan gänga upp sig, pga centripetalkraften. (Pedalbulten roterar med vevarmens rörelse, och inte med pedalens)
Bussar och lastbilar hade olika gängor på höger och vänster förr iaf, vet inte om det är så nu.
/Håkan
Pask; sa:
Trodde att jag förstod innan jag läste förklaringen... men iaf, pedalen roterar ju "bakåt" och vevarmen "framåt". Det är då framåtrörelsen som gör att det kan gänga upp sig, pga centripetalkraften. (Pedalbulten roterar med vevarmens rörelse, och inte med pedalens)
Bussar och lastbilar hade olika gängor på höger och vänster förr iaf, vet inte om det är så nu.
/Håkan
Tack Pask
En mycket bra och målande förklaring som faktiskt går att förstå om man klurar en stund.
TACK
/U
En mycket bra och målande förklaring som faktiskt går att förstå om man klurar en stund.
TACK
/U
En förklaring till
Hej!
Jag tror att det är kullagen som är boven. Pedalen är kullagrad på sin egen axel. På vänster sida kommer kulorna att rulla medurs och kulans andra sida mot axeln kommer att vilja rulla axeln moturs dvs ut den om den hade varit normal högergängad.
Det är därför som höger vevlagerskål är vänstergängad på BSA (engelska) gängor.
Bengt
Hej!
Jag tror att det är kullagen som är boven. Pedalen är kullagrad på sin egen axel. På vänster sida kommer kulorna att rulla medurs och kulans andra sida mot axeln kommer att vilja rulla axeln moturs dvs ut den om den hade varit normal högergängad.
Det är därför som höger vevlagerskål är vänstergängad på BSA (engelska) gängor.
Bengt
Kopparpasta :-(
I svar till Mats inlägg "Däremot kommer jag ihåg att kopparpasta (stod i någon cykelmekar bok) funkar för att förhindra detta, använder det själv mellan (alu)sadelstolpe och (stål)ram"
Kopparpastan är suverän att ha på saker som inte skall korrodera fast. Dock är den bäst på järn, stål mm. Till aluminium finns en bättre pasta, sk aluminiumpasta som inte innehåller koppar. Koppar tillsammans med aluminium kan förorsaka korrosion och är inte så bra.
/Lod
I svar till Mats inlägg "Däremot kommer jag ihåg att kopparpasta (stod i någon cykelmekar bok) funkar för att förhindra detta, använder det själv mellan (alu)sadelstolpe och (stål)ram"
Kopparpastan är suverän att ha på saker som inte skall korrodera fast. Dock är den bäst på järn, stål mm. Till aluminium finns en bättre pasta, sk aluminiumpasta som inte innehåller koppar. Koppar tillsammans med aluminium kan förorsaka korrosion och är inte så bra.
/Lod
Gängvandring
Anledningen till vänster- respektive högergängningen på pedalerna är att de skulle lossna annars.
Detta beror på ett fenomen som kallas gängvandring
Jag vet att det redan finns, mer eller mindre, förvirrade förklaringar i den här tråden, här kommer en till:
Lägg en penna inuti en rulle tex hylsan från en toarulle. Rotera rullen.
Hur roterar pennan?
Ytterligare en förklaring, på engelska, finns här:
http://www.sheldonbrown.com/gloss_p.html#pedal
mördarsnigel; sa:
Anledningen till vänster- respektive högergängningen på pedalerna är att de skulle lossna annars.
Detta beror på ett fenomen som kallas gängvandring
Jag vet att det redan finns, mer eller mindre, förvirrade förklaringar i den här tråden, här kommer en till:
Lägg en penna inuti en rulle tex hylsan från en toarulle. Rotera rullen.
Hur roterar pennan?
Ytterligare en förklaring, på engelska, finns här:
http://www.sheldonbrown.com/gloss_p.html#pedal
Re: Gängvandring
Mmmm, det låter ju som att det skulle vara rätt tänkt när man konstruerar cyklar, men gör det här experimentet då:
Lossa pedalbulten, lyft bakhjulet. Håll i pedalen som när man cyklar, samtidigt som du håller i pedalbulten, så att du simulerar ett kärvande lager i pedalen. Rör veven som när du cyklar. Skruvar pedalen in sej eller ut sej?
Mmmm, det låter ju som att det skulle vara rätt tänkt när man konstruerar cyklar, men gör det här experimentet då:
Lossa pedalbulten, lyft bakhjulet. Håll i pedalen som när man cyklar, samtidigt som du håller i pedalbulten, så att du simulerar ett kärvande lager i pedalen. Rör veven som när du cyklar. Skruvar pedalen in sej eller ut sej?
Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre
Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.