dr_ljungberg; sa:
Fattar inte varför Nalgeneflaskorna ständigt betecknas som såååå himla bra o fantastiska. Vad är fördelarna jämfört med vanliga, lättare, fasansfullt mkt billigare o mer lättpackade PET-flaskor?
Nalgene är extremt dyra, svåra att hälla ur, svårpackade, tar visst åt sig smak, är tyngre. Tål förvisso lite varmare innehåll, men what else?
Har man missat något väsentligt så vill man bli upplyst eller är det bara en myt? (precis som det i många forum här på utsidan verkar vara livsfarligt att erkänna att Trangiakökets vindskydd är överlägset) Handlar det mer om attityd o tönt- o/el häftighetsfaktorer?
så säg, den som vet o har erfarenhet o/el synpunkter.
En väsentlig sak för mig, som reser långt, och ibland går
över knepiga passager, är att flaskan tål lite stötar
och kläm; vidare att den är lätt att anbringa
på axelremmen - jag vill kunna dricka när som helst
utan att ställa ifrån mig säcken; dessutom
(marginellt, kanske) känns dess tyngd faktiskt
inte alls lika mycket som om den vore nedpackad.
Kapaciteten måste vara 1 liter (i fjällen bär jag inte mer än en halv liter, under långa höga övergångar, men till frukosten går
det åt bortåt en liter). Det finns passager
söderut där jag kan behöva upp till 2 1/2 liter;
som andraflaska räcker då en stor mineralvattenflaska.
Hittills har jag använt en Sigg-flaska, kanske 140 gram, därför att den är så lätt att anbringa med en
krok i en ring på axelremmen. Då har jag ett gummisnöre
lite längre ned som hindrar flaskan från att
pendla av och an. Nu har jag under mina träningsturer
använt en mjuk sportflaska som är kanske 70 gram lättare;
men lite krångligare att anbringa. Lösningen verkar dock hålla. De flesta nalgeneflaskor som jag sett
verkar inte alls lika praktiska att ha fram,
och de är helt säket tyngre.
