Det frågas mycket i ämnet "fjällvandring". Stort och smått. Vad ska jag ha med mig ? Vilket väder blir det? Hur mycket mat går det åt? Hur gör jag med bränslet? Räcker min sovsäck?
Och de som vet att lämna besked är många.
Det som slår en är något som kan uppfattas som oro från de som undrar. Och svaren underblåser inte sällan denna oro.
Är det nödvändigt att oroa sig inför en fjälltur?
Jag tycker inte det. En vandring i svenska fjäll innebär så sällan ett allvarligt hot mot livet att vi i stort sett kan bortse från riskerna. Möjligen med viss reservation för den tid av året när vintern är som strängast; men då vet jag av erfarenhet att fjällvärlden i stort sett är avfolkad så det är sällan det som diskussionerna handlar om.
Visst, man kan under vår, sommar och höst hamna i situationer när vädret gör att man blir blöt eller kanske fryser en stund, eller möjligen går hungrig lite längre än vad man är van vid men är det rimligt att känna oro - eller förmedla att det är farligt - ?
Risken med att förmedlan en överdriven hot- och farebild är ju att den som undrar avstår. Det är illa.
Min erfarenhet är att det sällan är fråga om direkta faror utan snarare lite umbäranden ibland för den som helt har misslyckats med utrustning, planering, kondition eller vad det kan vara.....
Om du så ger dig in i fjällvärlden i badbyxor och jeansjacka med en ICA-kasse som packning är möjligheten till en överväldigande upplevelser större än att du inte kommer att återvända eller ens drabbas av allvarliga skador.
Slutsats: Det är bara att ge sig iväg ! Det kommer att gå bra!
Och de som vet att lämna besked är många.
Det som slår en är något som kan uppfattas som oro från de som undrar. Och svaren underblåser inte sällan denna oro.
Är det nödvändigt att oroa sig inför en fjälltur?
Jag tycker inte det. En vandring i svenska fjäll innebär så sällan ett allvarligt hot mot livet att vi i stort sett kan bortse från riskerna. Möjligen med viss reservation för den tid av året när vintern är som strängast; men då vet jag av erfarenhet att fjällvärlden i stort sett är avfolkad så det är sällan det som diskussionerna handlar om.
Visst, man kan under vår, sommar och höst hamna i situationer när vädret gör att man blir blöt eller kanske fryser en stund, eller möjligen går hungrig lite längre än vad man är van vid men är det rimligt att känna oro - eller förmedla att det är farligt - ?
Risken med att förmedlan en överdriven hot- och farebild är ju att den som undrar avstår. Det är illa.
Min erfarenhet är att det sällan är fråga om direkta faror utan snarare lite umbäranden ibland för den som helt har misslyckats med utrustning, planering, kondition eller vad det kan vara.....
Om du så ger dig in i fjällvärlden i badbyxor och jeansjacka med en ICA-kasse som packning är möjligheten till en överväldigande upplevelser större än att du inte kommer att återvända eller ens drabbas av allvarliga skador.
Slutsats: Det är bara att ge sig iväg ! Det kommer att gå bra!
