Skall klätterträffar de facto förbjudas?

Vad har det med saken att göra? Diskussionen handlar inte om Tunabergsträffen utan om två dokument (som en majoritet av deltagarna i tråden inte verkar ha tittat på).
 
Hur många Tunabergsträffar har du varit på Erephus?

Ingen gång alls, hur många gånger har du läst de länkade dokumenten?

Vad återfinns i dokumenten som inte arrangörerna bakom Tunabergsträffen uppfyller. En träff som besöks av hundratals personer men som inte föregås av någon form av planering, säkerhetstänkande, tycker jag låter skapligt osannolikt.

Skickat från min D5803 via Tapatalk
 
Så här står det bl.a. i det första av de två länkade pdf-filerna.
Som det står i texten:
Säkerhetsplanen är tänkt att användas vid arrangerad verksamhet med en ansvarig ledare
Men det som är lite av en paradox, och möjligen något oväntat för en utomstående, en nybörjare eller av Konsumentverket, är att klättring traditionellt sett inte är en arrangerad aktivitet på en klätterträff.
Arrangemanget som sådant består oftast av en någorlunda lämpligt boende/lägerplats, och ibland också av någon gemensamt bekostad och intagen måltid. Deltagarna, de som kommer, förväntas vara självgående vad gäller själva klättringen, så länge inte något annat tydligt anges.
Men det är detta som tydligen inte duger för KV, eftersom "klättring på egen risk" inte kommer att anses acceptabelt i fortsättningen. För dem verkar all arrangerad verksamhet vara något som en kund betalar för, och därmed har rätt att ställa krav på service och säkerhet.

Jag misstänker liksom Seon i första inlägget att "Jag vill inte var konspiratoriskt lagd men undrar ändå ifall det kan vara ett syfte med dokumenten att krångla till det så mycket att det ideella arbetet helt upphör och att alla evenemang inom klättringen skall kanaliseras genom kommersiella aktörer mot tämligen höga avgifter."
Speciellt som vissa kommersiella aktörer tydligen fått agera rådgivare eller remissinstans till KV i frågan.
 
Senast ändrad:
Men det är detta som tydligen inte duger för KV, eftersom "klättring på egen risk" inte kommer att anses acceptabelt i fortsättningen. För dem verkar all arrangerad verksamhet vara något som en kund betalar för, och därmed har rätt att ställa krav på service och säkerhet.

Jag är övertygad om att de menar att vid en arrangerad klättring så kan arrangören inte friskriva sig med "klättringen sker på egen risk". Om själva klättringen i samband med träffen inte är arrangerad så påverkar det ju inte den som arrangerar träffen.

Nu kan man såklart argumentera för att varje klättergrupp får anses som arrangör av sin egen klättring, men det är väl heller inget konstigt att klättergruppen faktiskt tar ansvar för sin egen klättring?
 
Som det står i texten:
Säkerhetsplanen är tänkt att användas vid arrangerad verksamhet med en ansvarig ledare
Men det som är lite av en paradox, och möjligen något oväntat för en utomstående, en nybörjare eller av Konsumentverket, är att klättring traditionellt sett inte är en arrangerad aktivitet på en klätterträff.
Arrangemanget som sådant består oftast av en någorlunda lämpligt boende/lägerplats, och ibland också av någon gemensamt bekostad och intagen måltid. Deltagarna, de som kommer, förväntas vara självgående vad gäller själva klättringen, så länge inte något annat tydligt anges.
Men det är detta som tydligen inte duger för KV, eftersom "klättring på egen risk" inte kommer att anses acceptabelt i fortsättningen. För dem verkar all arrangerad verksamhet vara något som en kund betalar för, och därmed har rätt att ställa krav på service och säkerhet.

Men stopp och belägg, VET vi att konsumentverket har den synen eller jagar vi väderkvarnar?

Jag skulle gissa att, om vi tar ett steg tillbaka från diskussionen, vi alla är överrens om att informella aktiviteter under eget ansvar är något vi vill ha kvar OCH att aktiviteter av mer formell karaktär (kurser, kommersiella event etc) kan behöva mer strukturerat säkerhetsarbete?

Jag har inte sett någon föreslå att klätterträffar utan ifylld checklista skall förbjudas.
Jag har inte sett någon föreslå att det alltid måste finnas en ansvarig.
 
Som det står i texten:
Säkerhetsplanen är tänkt att användas vid arrangerad verksamhet med en ansvarig ledare
Men det som är lite av en paradox, och möjligen något oväntat för en utomstående, en nybörjare eller av Konsumentverket, är att klättring traditionellt sett inte är en arrangerad aktivitet på en klätterträff.
Arrangemanget som sådant består oftast av en någorlunda lämpligt boende/lägerplats, och ibland också av någon gemensamt bekostad och intagen måltid. Deltagarna, de som kommer, förväntas vara självgående vad gäller själva klättringen, så länge inte något annat tydligt anges.
Men det är detta som tydligen inte duger för KV, eftersom "klättring på egen risk" inte kommer att anses acceptabelt i fortsättningen. För dem verkar all arrangerad verksamhet vara något som en kund betalar för, och därmed har rätt att ställa krav på service och säkerhet.

Jag misstänker liksom Seon i första inlägget att "Jag vill inte var konspiratoriskt lagd men undrar ändå ifall det kan vara ett syfte med dokumenten att krångla till det så mycket att det ideella arbetet helt upphör och att alla evenemang inom klättringen skall kanaliseras genom kommersiella aktörer mot tämligen höga avgifter."
Speciellt som vissa kommersiella aktörer tydligen fått agera rådgivare eller remissinstans till KV i frågan.
Ditt exempel där med att arrangören ordnar boendet, dör måste det vara väldigt enkelt att fylla i dokumenten.

Sen så tror inte jag att konsumentverket tror en massa saker, utan snarare så att vid en klagan så inhämtar de svar från även motparten. Om då arrangören enbart arrangerat boende, alltså att klättringen arrangeras av den som i praktiken hyrt stugan genom arrangören, så kommer det också visas i svaret från konsumentverket.

Du skriver ju också, remissinstans, det tyder ju på att KV tar reda på vad som gäller innan de ger ett utlåtande. Så bör det vara.

Sen så finna det uppenbara fördelar även för den arrangören att gå igenom dokumenten. Där är ju lite av min frågeställning, vad finns problemet förbenat arrangör att gå igenom dokumentet och fylla i. T.ex. för listan ang. utrustning så är ju svaret att arrangören inte tillhandahåller utrustning.

För.den enskilde är det ju bra dokument.



Skickat från min D5803 via Tapatalk
 
Som det står i texten:
Jag misstänker liksom Seon i första inlägget att "Jag vill inte var konspiratoriskt lagd men undrar ändå ifall det kan vara ett syfte med dokumenten att krångla till det så mycket att det ideella arbetet helt upphör och att alla evenemang inom klättringen skall kanaliseras genom kommersiella aktörer mot tämligen höga avgifter."
Speciellt som vissa kommersiella aktörer tydligen fått agera rådgivare eller remissinstans till KV i frågan.


Vilka aktörer har agerat rådgivare eller remissinstans till KV i frågan?
 
Ditt exempel där med att arrangören ordnar boendet, dör måste det vara väldigt enkelt att fylla i dokumenten.

Sen så tror inte jag att konsumentverket tror en massa saker, utan snarare så att vid en klagan så inhämtar de svar från även motparten. Om då arrangören enbart arrangerat boende, alltså att klättringen arrangeras av den som i praktiken hyrt stugan genom arrangören, så kommer det också visas i svaret från konsumentverket.
Ifall du skulle ut och jogga i skogen eller på ett motionsspår tillsammans med en kompis, skulle ni vara beredda att fylla i ett sådant här dokument i förväg, i händelse av att någon av er ramlade och skadade er?

Du skriver ju också, remissinstans, det tyder ju på att KV tar reda på vad som gäller innan de ger ett utlåtande. Så bör det vara.
De kan få reda på vad som gäller. De kan också få reda på det som remissinstansen ifråga önskar ska gälla.
Det kan ju vara väldigt stor skillnad beroende på vilka intressen som remissinstansen eller rådgivaren ifråga företräder.
I det här fallet kommersiella kontra ideella.
 
Men stopp och belägg, VET vi att konsumentverket har den synen eller jagar vi väderkvarnar?

Jag skulle gissa att, om vi tar ett steg tillbaka från diskussionen, vi alla är överrens om att informella aktiviteter under eget ansvar är något vi vill ha kvar OCH att aktiviteter av mer formell karaktär (kurser, kommersiella event etc) kan behöva mer strukturerat säkerhetsarbete?

Jag har inte sett någon föreslå att klätterträffar utan ifylld checklista skall förbjudas.
Jag har inte sett någon föreslå att det alltid måste finnas en ansvarig.

Citat från 8a: "Produktsäkerhetslagen gäller även icke kommersiell aktivitet såsom tom om du åker ut med några kompisar och har en organiserad gratiskurs med dem."

"Organiserad gratiskurs"(!!??!!) kan innebära att "någon tar en ledarroll inför andra".

Detta är alltså skrivet av samma person som varit behjälplig i att informera Konsumentverket hur klättringen går till i Sverige idag. (Samt stoltserar med att hans åsikter och förslag så småningom "alltid" vunnit gehör.)
 
Seriöst, blanda inte in **** i detta, jag vill inte göra jämförelser mellan honom och Hitler, men denna är hopplöst förlorad om det är **** vi ska debattera.

Men din jämförelse med en löprunda i skogen är både bra och dålig. Den är bra om du tar den som exempel på en aktivitet som inte kräver att en arrangör tar ett särskilt och formellt ansvar - vilket alltså gäller vid vanlig klättring som inte sker i regi av nån arrangör. Det framgår ju ovan att kraven på olika säkerhetsåtgärder INTE gäller vid sådan klättring. Men din jämförelse med löprundan är ju dålig om du menar att det vore stolligt med samma krav på en löprunda, som KV vill att det ska vara på en klättertur i egen regi. Den här tråden handlar ju till stor del om hur tokigt det vore om KV ville genomföra nåt som de inte har gjort ansatser att genomföra. Varför ska vi diskutera det? Då kan vi ju alltså börja oroa oss och debattera hur besvärligt det blir den dagen vi måste ha licens för att springa i motionsspåret eller ta en skogspromenad.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.