Om att förbereda och träna upp mig till tidigare goda fysik & mentalitet. Läsåret 09/10 pluggar jag Fjällsäkerhet och ledarskap vid Älvdalens utbildningscenter

Varit naturintresserad sedan barnsben. Nu flitig arrangör av egna turer och mycket aktiv filuftsare. Bästa vän och trogen följeslagare är blandrashunden Kaspar. Erfarenhet från svenska/norska fjällen sommar och vinter. Talar norska.
ny profilbild från 080825.

Användarnamn: POA9

Intressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Navigering, Paddling, Foto, Segling, Utförsåkning, Aktiv fotograf.

Mer på profilsidan


Verkligheten gäller!

Träningsvandring fredag 080822

Det är inte varje övningstur jag skriver om. Det är inte ens varje tur jag gör några bilder. Men vid varje tur är kameran med. Ibland är det något kul som händer som jag fotograferar och skriver om i min blogg. Övningsturerna har iaf på sista tiden varit frekvent förekommande. Jag laddar inför 1:e september då det ska bli en riktig vandring.


Denna dagens vandring var till första delen lik de flesta andra. Vi gick vägen runt sjön och hade fikat hos pappa och hade precis börjat vandringen hemmåt. I ryggsäcken hade jag lagt ner massa saker för att få träna med lite tyngd. Väderprognosen hade lovat molning men uppehåll så något regnställ hade jag inte packat med.


Knappt hade vi kommit ut på vägen innan det började duggregna. Ingen fara, tänkte jag. Prognosen har lovat uppehåll men molning så lite duggregn klarar vi. I stället övergick det till kraftigt regn. Vi gick in under lövverket av en stor bok för att skula. Det går snart över, tänkte jag. Prognosen har lovat...
Stora tunga vattendroppar trängde snart igenom lövverket. Jag provade att ställa mig tätt intill trädstammen men även där regnade det igenom.


Jag lutade mig framåt och drog armarna intill mig med ryggsäcken som tak. Det hjälpte heller inte. Det går snart över, tänkte jag. Prognosen har lovat... Men nu fullständigt vräkte det ner. Jag fick kapitulera för regnet och i all hast slita upp mitt 4-mans tunneltält (som jag hade i ryggsäcken som balast) och dra det över oss. Där under satt vi, Kaspar och jag en god stund tills det slutat vräka ner. Ty så är det sagt; "Stämmer inte prognosen överens med verkligheten gäller ändå alltid verkligheten".

Inget dopp idag!

Mogonpromenad 8.30-10.00. Lätt packning.

När nu den tryckande värmen lugnat sig är det skönt att komma igång igen. Jag väcks tidigt av solen som lyser in i mitt sovrum. Jag tittar ut och ser blå himmel. Så här fint väder har inte prognosen lovat för dagen tänker jag, men okej. Jag äter en liten frukost på havregröt och tar på mig kängorna och vi börjar gå.
Kaspar är i extas och drar i kopplet som besatt. Jag vet det var länge sedan vi var ute. Jag får verkligen jobba för att få honom att gå vid min sida. Morgontemeraturen visade 12,5 grader vid frukosten. Jag lägger min vindblus efter några hundra meter och hälsar på korna.

Resten av promenaden går bättre med Kaspar och vi knatar på bra. I väskorna bär han 1 liter vatten på vardera sida för att vänja sig vid klövjen. Öven om jag haft fullt upp med att "hålla huvudet ovanför vattenytan" ett tag (därav ingen blogg på länge), planerar jag fortfarande för en fotvandring snart. Nästan hemma går vi ner till badsjön.

Sjön ligger spelgelblank och inbjuder till morgondopp. jag klär av mig alla kläder och vadar ut i det friska vattnet. Det är iskallt. Senaste veckorna har varit allt annat än somriga... Kaspar hoppar och skuttar obesvärat. Jag går längre ut och Kaspar tar några simtag och vänder sedan innåt. Jag fortsätter utåt. Vi är helt för oss själva denna underbara morgon. Inte ens gässen är kvar längre. När vattnet når mig halvvägs upp på låren stannar jag. Plaskar med händerna och doppar handlederna under vattnet för att vänja mig vid temperaturen.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.