Varit naturintresserad sedan barnsben. Nu flitig arrangör av egna turer och mycket aktiv filuftsare. Bästa vän och trogen följeslagare är blandrashunden Kaspar. Erfarenhet från svenska/norska fjällen sommar och vinter. Talar norska.
ny profilbild från 080825.
Intressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Navigering, Paddling, Foto, Segling, Utförsåkning, Aktiv fotograf.
RÖD-mycket aktiv, sportig.
Äntligen ändrat epitet från blå till RÖD samt uppdaterat profil-informationen. Med två turer på sex respektive fem dagar inom loppet av fyra veckor och fler på gång är jag starkare än på länge.
Arbetsnamnet på denna senaste turen är "mitt-i-veckan-vandring". En altenativ rubrik kan vara "från katastrof till succe" men trevligast låter kanske "Värmerekord på Aprilvandring" Läste på en löpsedel under hemresan att vi är "all time high" och ligger en halv grad över gamla rekordet sedan mätningarna började.
Fakta för övrigt är att jag vandrade mellan hemmet i Sjöhultet till Kaspars gamla familj i Billinge. Turen gick vi Klippan och upp på Söderåsen via Klövahallar, där jag följde skåneleden till Röstånga.
Tuffa "biologer" Dag 3, tisdag kl 15.03
Vid dammen i Klåveröd håller Lundastudenterna Alejandra, Luna & Marta på med biologiforskning, Pigmentering av plankton i olika stadier, eller menade dom djup? Levels i alla fall, min engelska var lite ringrostig! Kul hade dom och jag också, ända till Kaspar välte omkull en glasburk för studenterna...
Kaspar letar skorstenar. Dag 3, tisdag kl 20.14
Klåveröd är ett fantastiskt naturområde där jag varit tidigare med barnen (bonusbarn). Senast letade vi efter skorstenar i skorstensdalen, se blogg "Nästan som LEGO" från oktober. Denna gången hittade jag faktiskt en skorsten. När du ser den behöver du i alla fall inte tvivla på om du kommit rätt, den är gigantisk och väl värd ett besök. Jag var så begaistrad av hela miljön att att vi stannade där för natten. Förklaringen bakom naturfenomenet är att lösare bergart vittrat och kvar blir en "skorsten" av hårdare berg.
Odensjön. Dag 4 onsdag kl 13.38
En annan fantaskisk plats är Odensjön, En km NV om Röstånga. En gammal vattenfylld vulkankrater med skyddande omgivning som inbjuder till solbad och andra naturaktiviteter. Här stannade jag också för natten och sov över i det robusta vindskydd som strategiskt ligger placerat där kvällssolen dröjer sig kvar längst. En runda inom Röstånga blev det också för att köpa ett stort lass glass, dvs en halvliters GB, boderligt delad med hunden Kasper. Jag åt glassen och han tittade på!
Sällskaps"häst". dag 5 torsdag kl 08.46
Berikad på diverse upplevelser under min vandring, allt från trafikolycka i Kippan till "gräsare" i Odensjön, fullbordades min vandring med att stifta bekanskap med denna sällskapliga åsna. Klok EU-lagstiftning påbjuder att hästar skall ha sällskap och varför då inte av just en åsna!
Nu planerar jag för en helgtur på cykel om 14 dagar, häng med då!
Observera att alla mina bilder nu går att se i större format.
Vinterskön TRÄFF i Skäralid 7-8/3
Hela detta inlägg är en "annons" inför helgen.
2009 ska det blir fart på IRL-träffar och turer i Skåne, både till antal, uppslutning och kvalitet.
Jag föregår med gott exempel och fortsätter med en inbjudan till en HELGTRÄFF med övernattning lördagen den 7:e till söndagen den 8:e mars.
Det blir en kort vandring längs skåneleden i Skäralids underbara natur, från Röstånga respektive Skäralid, med gemensamt mål Dahlbergsstugan där vi övernattar. Med stugan som utgångspunkt kommer vi att göra utflykter och aktiviteter efter förmåga. På kvällen samlas vi runt eldstaden för trevligt samkväm. Överraskning utlovas. Medtag gärna instrument och sånghäfte.
Dahlbergsstugan bjuder på mycket enkla och lite "tuffa" förutsättningar för vistelsen. Det saknas framförallt elektricitet så glöm det där med micromat och värmeväxlare. Golven är kalla så inneskor är obligatoriskt. Var och en tar med proviant för helgen samt egen kokutrustning (stormkök). Förläggning sker kollektivt och kräver (varm)sovsäck samt liggunderlag. På kvällen blir det mörkt så medtag ljuskälla, gärna camping/fotogen eller gasollampa. Är det snö så kan vi åka pulka och skidor.
För den som är nyfiken på vintertältning är detta ett utmärkt tillfälle med tryggheten av närhet till stugan. Tältning sker på området.
Gemensam avgång från Skäralid kl 10.00 eller från Röstånga kl 10.15 på lördagen. Avslutning där vi hjälps åt med att städa ur stugan på söndag, färdigt till kl 15.00.
All konversation sker lämpligen i forumet/lokalt/skåne. Intresseanmälan löpande som bekräftas den 3/3. Jag ser mig själv som initiativtagare men vill inte ensam ta på mig "allt ansvar". Därför önskar jag ett levande forum där ni alla vill vara delaktiga i tips och planering.
Att få arrangera denna helgträff har länge varit mitt mål. Nu blir det av.
Varmt välkomna.
Mitt mobilnummer är 070-65 606 54 vid behov.
PS. om någon behöver hyra ett stormkök, liggunderlag mm går det bra att boka genom mig. DS
Natur & kultur-historia på 5 km.
Vid lägerplatsen i höjd med Vikingsstrandsbadet/norra Tinkarp gjorde vi upp riktig eld, (engångsgrillar är för amatörer). Under tiden gick största delen av gruppen vidare mot Sofiero för att senare återvända för lunch. Elden tog sig bra men som oftast kändes väntan lång innan det var fin glöd för att grilla korv. Stellan imponerade stort på sällskapet med sin "barbe-cue" delikatess med marinerad kyckling. Efter maten var det kaffe med knytkalas och samkväm för de som stannade kvar lite längre.
Nu ser vi fram emot fler turer snart, preliminärt åt Lundatrakten till. Den 6-7:e mars är det stugtur med övernattning i Skäralid med anmälan via utsidan.se till undertecknad.
sponsor: http://www.vildsvin.se/
Alla barnen med hem!
2008-10-08
Att komma hemifrån för att åka på äventyr med Pelle är roligt. Att komma bort är inte lika skoj. Dvs komma ifrån gruppen, kanske t.o.m. komma vilse och inte hitta tillbaka. Att vara borta, att tappa kontakten med gruppen, eller för den delen att tappa bort ett barn, om så bara för ett ögonblick är väldigt ångestfyllt och obehagligt. Jag har aldrig tappat bort ett barn men däremot gått vilse själv som barn och jag minns det än i dag hur det var. Därför tränar jag mina älskade lånebarn i Civilförsvarets ´"Hitta Vilse" tekniker och tvingar dom numera också att bära reflexväst. www.civil.se för civilförsvarets hemsida. Den äldsta killen knorrade dock rejält i början över att bära denna pinsamma tingest.
-Sån hade jag ju på dagis, nu går jag i skolan!
Rårödpågens Källa 17.01 NIKON Coolpix P5000
Vi kom sent i väg på vår utflykt pga att jag fått åka till veterinären med Kaspar, som blivit biten av en hund. Framme vid Skäralid lyste kvällssolen över Skärdammen med varmt gult ljus. Dom människor vi mötte var på väg hem. Barn i naturen behöver inte aktiveras, dom aktiverar sig själva. Killarna gjorde bergsbestigning på de ca 80 meter höga kullarna och åkte rumpekas ner på de mjuka boklöven. Snart treåriga lillflickan åkte också rumpekas. Hennes backe var så flack att hon fick dra sig fram med fötterna för att komma någonstans. Hon och jag pratade om att snart nog var hon stor nog att själv springa upp ända till toppen tillsammans med storebröderna.
17.07 NIKON Coolpix P5000
Knappt hade killarna kommit ner från sin toppbestigning av de mjuka kullarna innan de började klättra upp för rasbranten med stenblock på nästa ställe. För varje tionde höjdmeter de avverkade vände de sig om mot lillsyrran och mig.
-Ni är små som myror skrek de till oss, som väntade på stigen.
Och det var helt sant. Vi tyckte nämligen att det var de som var små som myror, där uppe i rasbranten.
Otåligt drog lillflickan mig i handen. Hon hade fått nog av att vänta. Hon ledde mig längs vägen och sade,
-Jag vill dricka!
Jag trodde inte mina öron. Inte förrän hon sade det tänkte jag på källan som kommer längs vägen lite längre fram. Vi var nära men absolut inte så nära att man kunde se källan. Hon både kom i håg källan och kände igen sig innan vi ens kommit fram. Jag var mållös. Tösen är inte tre år fyllda än, om än snart i och för sig. Så snart killarna kommit ner på stigen igen sprang de så klart förbi oss och vi blev ändå sist till hennes stora förtret. Det var ju hon som ville till källan...
18.00 NIKON Coolpix P5000
Väl framme tog hon skopan och klättrade själv ner till vattnet och fyllde skopan, spillde ut det mesta på vägen upp igen men var lika glad för det. Hon drack törstigt upp allt vatten i skopan och klättrade ner igen för påfyllning. Hon tog en stor klunk, sänkte skopan och sprutade ut allt vatten hon hade i munnen.
-Pottar, sa hon,
sken upp av lycka, tog en klunk till och upprepade proceduren.
Äventyret avslutades där vi startade, vid skärdammens strand.
-Jag vill klappa svanarna, sade hon när vi kom fram till stranden.
Vi smög försiktigt fram för att svanarna skulle acceptera vår närvaro. Slutligen var vi så nära att de kunnat äta ur våra händer. Jag säger kunnat, för vi ville inte prova. Svanarna kastar fram huvudet väldigt häftigt när de norpar åt sig föda från en människa. Svanarna plockade mat som låg en decimeter framför oss.
-Så här nära en svan har jag aldrig varit, konstaterade den äldsta killen förnöjt innan vi körde hem. Och alla barnen var med tillbaka...
Vad vi längtar efter!
I dag har Kaspar och jag varit ute på en av våra många dagsturer. Som avslutning på vandringen fick Kaspar ta ett bad och leka med pinne vid sjön.
Många övningsvandringar hemmavid har det blivit plus en längre tur i Arns fotspår, (första veckan i september).
Nu längtar vi ut igen. Denna gång är vi sugna på sällskap...
Vi anlitar därför vår blogg som anslagstavla med följande upprop.
FINNES; 5 årig pigg hanhund, korsning schäfer/rottweiler med tillhörande husse i sina bästa år, på väg mot sin bästa form!
ÖNSKAS: All form av sällskap i friluftslivet och livet.
Du själv eller någon du känner som känner någon som känner någon... eller träffar/annat tips, så låt oss veta!
Kommentar, gästbok eller mail, allt funkar!
