Ganska få metoder.
Vattenrening diskuterades för några dagar sedan i trekkingforumet under rubriken "Magproblem??", men jag ska ändå ge en mycket kort sammanfattning här.
I grova drag så använder man tre metoder: filtrering, kemisk rening och kokning. Och det man försöker få bukt på är i grova drag bakterier, virus och giardia. Det senare är ett smittämne som ger magsjukdomen giardiasis. Giardia verkar dock inte vara något större problem i Sverige, vilket det däremot är i t.ex. USA och Nepal. I Ryssland är dricksvattnet i Petersburg ökänt för just giardia. Giardia sprids genom att vatten förorenas med däggdjursspillning, typiskt från människa och bäver.
Filtrering är effektivt mot stora smittämnen som giardia och bakterier, men virus och en del annan småskit går rakt igenom. Det gör att vissa filter även renar kemiskt. Kolla t.ex.
http://www.pcta.org/plan/water_test.shtml för en översikt av några vanliga filtermodeller.
Kemisk rening bygger på jod eller klor. Konventionell visdom säger att jod är effektivare men smakar sämre och att man bör vara lite försiktig med hur mycket jod man sätter i sig (jfr diskussionen i trekkingforumet). Men det verkar som om jod inte längre är den effektivaste kemiska reningen. Den senaste tiden har det kommit en helt ny typ av klorpreparat som är både effektiva och snabbverkande. I praktiken innebär det att du ska köpa XINIX Aqua Care om du vill använda kemisk rening. Jag har inte använt preparatet själv, men de som har gjort det är mycket nöjda. Jag vet dock inte om preparatet är likvärdigt med kombinationen filter och jod.
Kokning är naturligtvis en effektiv reningsmetod, men den är lite otymplig när man måste dricka stora mängder. Tumregeln är att en minuts kokning slår ut i stort sett alla vattenburna sjukdomar, vilket innebär att det alltså inte slår ut precis allt. Jag vet inte hur lång tid som man bör förlänga uppvärmningen med när man är på extremt hög höjd.