tjonsson; sa:
Att lantmäteriet måste göra ekonomiska kalkyler och anpassa sin produktion därefter är i sig inget kontroversiellt.
Däremot har jag svårt att förstå att antalet användare (och därmed köpare) av kartor i t.ex. Kebnekaise-terrängen är så pass mycket färre än de som använder terrängkartan t.ex. i skogen utanför Sveg.
Jag såg inte ditt inlägg innan jag postade mitt förra.
Lantmäteriet gör allmänna kartor, med krav på rikstäckning i kartskalor lämpliga för de terrängtyper som ska återges.
Lantmäteriet har inte i sitt statsuppdrag att göra kartor för en speciell användarkategori, utan kartor med så bred användning som möjligt med en vettig produktionsekonomi i behåll.
Fjällkartan är en produkt som Lantmäteriet producerar under förutsättning att det ordinarie kartmaterialet kan utgöra underlag. Orsaken är bland annat att det finns ett samhällsekonomiskt intresse i att göra fjällvärden tillgänglig och säker att vistas i.
Sett till terrängens struktur i fjällvärden är det mycket få områden som kräver en redovisning i större skala än 1:100000, även om man använder samma generaliseringsregler för detaljer i kartbilden som för Terrängkartan.
Åt andra hållet så finns det områden i andra delar av landet som kräver en större redovisningsskala än 1:50000 för att kunna återge alla signifikanta detaljer på ett läsbart sätt. Lantmäteriet gör inte kartor i större skala över de områdena heller.
Marknaden ligger alltså öppen för det företag eller organisation som ser en affärsidé i att göra mer detaljerade kartor över intressanta områden, eller som drivs av andra motiv.
/torbjörn