proviantera-vad då?

[brigas]

Vad tycker olika personer det är OK att proviantera under en tur?
Gas?
Torrfoder
bröd?
kex?
Ovanstående tål ju att bäras hur länge som helst till tngre last men ett lägre pris än i fjällstugorna
En liten dyr choklad,en öl,är vad jag köpt.

 

[Avsl12]

Jag tycker det är naturligt att proviantera där man kan. När jag kan köpa färsk mat så göra jag det och det brukar bli mycket gahko och rökt fisk.
Bränsle vågar jag aldrig räkna med att det finns så bensin tankar jag ordentligt, jag bakar ju också så jag måste ha en reservdunk med mig.
Vad övrigt finns att köpa så kan man köpa vid behov eller bara för att få en festmåltid.
Har till och med funderat att i framtiden ha ett basläger och få både ved och proviant med kopter. Utanför parkerna och med tillgång till fiske i så fall.

 

[Polarnatt]

Tja, för min del är det en avvägning mellan komfort, ekonomi och känslan av att vara "självförsörjande".

Om inte packningen blir obehagligt tung, så gillar jag känslan/insikten om att allt jag behöver, bär jag med mig Det är frihet. Dessutom kan man komma undan mycket billigare på så sätt.

Kex och bröd bär jag aldrig med mig. Ölen hade jag nog också lämnat hemma (så tråkig är jag )

Mvh /Joel

 

[Wolf25]

Skulle jag gå Kungsleden kanske jag skulle räkna med att proviantera i STF-stugorna, hittils har jag bara köpt godis och Coca-Cola.
I samebyarna har jag köpt glödkaka och rökt fisk, bara för att det är gott.
Tycker att det är för osäkert att basera en tur på att "det kanske finns att köpa".

/Ulf

 

[Strykarräven]

Tja, för min del är det en avvägning mellan komfort, ekonomi och känslan av att vara "självförsörjande".

Om inte packningen blir obehagligt tung, så gillar jag känslan/insikten om att allt jag behöver, bär jag med mig

Jo, jag har precis samma känsla. Därmed fördömer jag inte de som vill handla sin mat undervägs, på samma vis som jag ibland själv tar båten förbi de där sumpigaste tråkpartierna med bara knott.

Men gahko och röding brukar vara svårt att låta bli, å andra sidan är det ju inget man bunkrar hemifrån heller..

 

[Avslutat medlemskap]

Vad tycker olika personer det är OK att proviantera under en tur?
Gas?
Torrfoder
bröd?
kex?
Ovanstående tål ju att bäras hur länge som helst till tngre last men ett lägre pris än i fjällstugorna
En liten dyr choklad,en öl,är vad jag köpt.

Jag tänker inte en sekund
på vad som är OK, utan på vad som är praktiskt.
Om en tur
(i fjällen) är längre än 10-12 dar är jag inställd
på att proviantera och lägger upp turen därefter.
Om civilisationen ingriper i turen får den betala tillbaka, brukar jag resonera! En vandring är
en resa, inte en rit eller sportprestation.

2004 gick jag från Oppdal till Djupvatnet nära Geiranger,
13 dagar, och provianterade i ICA-butiken i Bjorli.
Jag åt dessutom middag på ett matställe där
Jag hade förstås 10 dagars mat i säcken, fast jag räknade med 7 till Bjorli (det blev 8), ty vem kan
veta i förväg hur en tur gestaltar sig.
Gas hade jag dock tillräckligt för hela turen.

I Sydeuropa har det blivit så att jag provianterar
vid varje tänkbart tillfälle, eftersom det är så nyckfullt med sortimentet. Säcken blir därmed genomsnittligt tyngre än på en fjälltur.
Självklart går jag inte en 18-dagarstur i Alperna (2006, 11 fria nätter) eller 31 dagar i Pyreneerna (2005, 18 fria nätter) med mat för hela turen.

När jg gick Korsikas GR20 träffade jag på folk som
bar 30 kg (vilket verkar farligt på en så pass svår led) för de var inställda på att ha all mat från början (utbudet av proviant är förstås delvis idiotiskt,
t ex konserver!). Det ledde i åtminstone i ett
fall till avbrott, när knäna sa ifrån.

 

[GustavOh]

Jag håller med Polarnatt och strykarräven.
En stor del av tjusningen med att vandra (i synnerhet med tält och huvudsakligen utanför lederna) är friheten att kunna (och behöva!) anpassa planerna efter väder, ork, tillfälligheter och lust.

Ju fler hållpunkter man har på vägen, desto mer måste man gå och titta på klockan och räkna kilometerar istället för att ta dagen som den kommer.

Att jag sedan gärna passar på att köpa en chokladkaka om jag går förbi en fjällstuga, för att inte tala om fisk och glödkakor är en annan sak.

På en stugtur handlar det mer om att balansera vikt, kostnad och utbud. Att proviantera eller inte har inget med prestige att göra.

 

[avslutad210712]

Anser att allt är OK att köpa under vägen men själv föredrar jag att i så stor grad som möjligt ha med mig det mesta redan från start helt enkelt för att mina turer allt som oftast ändrar sig under resans gång och jag vill inte vara låst till att jag måste passera ett viss ställe för att ha mat att äta.

Det jag brukar handla är framförallt någon Cola, godis, kakor, hårdbröd, toapapper dvs framförallt sånt som är stort, tung och/eller egentligen går att klara sig utan men som är förbaskat bra/gott att ha.

 

[BrittMarie]

Inget!

Jag vill ha med mej allt hemifrån!

När jag går i fjällen vill jag inte behöva tänka på att handla mat, tänka ut vad jag ska köpa, var, hur ska jag hinna... Det gör jag hemma till vardags så det räcker!

Gillar känslan att veta att allt jag behöver för att ha det gott finns i ryggsäcken.

Fast visst har det hänt att jag köpt nån extra godispåse och en öl, även om jag tycker det är onödigt att köra ut dricka till fjällstugor...det finns ju bäckvatten!

Hälsn. BM

 

[joru]

Tja, för min del är det en avvägning mellan komfort, ekonomi och känslan av att vara "självförsörjande".

Om inte packningen blir obehagligt tung, så gillar jag känslan/insikten om att allt jag behöver, bär jag med mig

Jo, jag har precis samma känsla. Därmed fördömer jag inte de som vill handla sin mat undervägs, på samma vis som jag ibland själv tar båten förbi de där sumpigaste tråkpartierna med bara knott.

Men gahko och röding brukar vara svårt att låta bli, å andra sidan är det ju inget man bunkrar hemifrån heller..

Samma här, det är mest fråga om känslan att vara självförsörjande.

Jag bor mitt i överflödet och har i vanliga fall affären som skafferi. Det passar mig bra till vardags men när jag är ute i skogen vill jag absolut ha så lite med civilisationen att göra som möjligt.

Av någon anledning tycker jag ändå att det känns ok att handla fisk från någon lapp om tillfälle ges, det känns inte så "ica"...mitt val gör naturligtvis att jag får betala i form av tyngre börda. Men det är inget jag störs av, i så fall skulle jag väl sluta med det .

//J

 

[janstj]

Grunden i fjällvandring är väl friheten från civilisationen. Att då göra sig beroende att handla längs färden känns bara stressande för min del. Om tillfälle bjuds köper jag dock gärna onödigt lyx längs resans väg.
Mina tre senaste fjällturer på 5 veckor i Padjelanta/Kebne/Abisko har jag haft allt med från start. Tung start men härligt att vara självförsörjande i över en månad!

/Janne

 

[brigas]

Tänkte mest om nån går med tex en veckoranson mat och sen handlar en ranson till för resten av färden för att hålla nere packvikten.
Att man köper nåt ibland håller ju inte nere packvikten/volym i nån större utsträckning.
Fisk och mjukkakor,öl,choklad blir ju nåt extra tilltugg.