Nu är det dax att visa vem som bestämmer

Nu är det dax att visa vem som bestämmer.
Jag eller mina muskler, psyke osv.

Jag har vetat om detta en längre tid men har inte velat ta tag i det men nu är det dax att sätta ner foten.

Jag ska börja löpa.

Första gången jag sprang en längre sträcka var 800m på en friluftsdag i skolan då jag fick hoppa in för någon som vägrade (jag skulle egentligen ha sprungit 300m vilket jag iofs också gjorde) jag kom på 3 plats detta trotts att jag aldrig gillat springa.

Nu mååånga år senare så har jag gjort ett (halvhjärtat) försök till att gilla löpning för 10 år sedan.
Min ursäkt har under alla dessa år varit att jag tycker det är så otroligt tråkigt.
Vilket inte är en lögn alls, jag tycker verkligen det är riktigt tråkigt att springa och det är väl det som kommer bli det största hindret för mitt nya löfte.

Så fort snö och is försvinner ska jag ut minst 3 gånger i veckan och jag ska klara av ett motionslopp i år.

Jag vandrar gärna långt i högt tempo men vandring är ju en lågintensiv träning. Löpning är högintensivt så det lär säkert ta min kondition till nya nivåer.

Men saker har förändrats sedan jag sist gjorde ett försök.

Då skulle man löpa med långa steg, sätta i hälen först och rulla foten när man trycke ifrån.
Jag har förstått att det är inte så man ska löpa för att få så lite skador som möjligt.

Intervall träning är något annat jag måste få grepp om.

Men som sagt att få det roligt att springa kommer bli den stora biten för mig tror jag.

Planen är att blogga lite om det hela också bara för att få lite mer press på mig själv att prestera något överhuvudtaget.

Lite hjälp och tips är alltid till stor glädje.
 
Första halvåret.....

behöver du inte ens fundera på intervaller. Första halvåret kommer att gå åt till "slita in" muskler, leder, senor ligament etc. Vet inte i vilket skick du befinner dig nu i men det anas i din förfrågan ovan att du ligger mycket nära nollstrecket. Tycker däremot att du ska sätta igång på momangen och inte vänta till att snö och is försvinner, du missar ju flera månader. Så första halvåret gäller det bara att springa och inte så mycket på hur du gör det. Men för allt i världen träna så mycket på stig i skogen som du kan.

Häls
Junioren
 
Har inte riktigt koll på vad du menar när du skriver nollsträcket är det antal mil jag spungit i mitt liv så är det mycket nära noll. Däremot vandrar jag väldigt ofta.

Anledningen till att jag vill vänta på att snön ska försvinna är att slippa skador, jag tror att risken är betydligt större för en nybörjare som jag att halka när man inte ens har koll på löptekniken.

Läste att det var viktigt som nybörjare att börja med den rätta tekniken då det kan vara svårt att ändra sitt när man väl kommit igång.

Jag vill ha koll på vilken löpteknik som ger minst skador, de flesta säger korta steg och att inte sätta i hälen först.

Intervallträning är väl mest för att få ut så mycket som möjligt aav löpningen.

Jag ska kolla upp om det finns några intressanta böcker i ämnet.

behöver du inte ens fundera på intervaller. Första halvåret kommer att gå åt till "slita in" muskler, leder, senor ligament etc. Vet inte i vilket skick du befinner dig nu i men det anas i din förfrågan ovan att du ligger mycket nära nollstrecket. Tycker däremot att du ska sätta igång på momangen och inte vänta till att snö och is försvinner, du missar ju flera månader. Så första halvåret gäller det bara att springa och inte så mycket på hur du gör det. Men för allt i världen träna så mycket på stig i skogen som du kan.

Häls
Junioren
 
Efter att själv varit i samma situation för några år sedan så valde jag att hitta ett sånt där träningsprogram där målet var att man skulle klara av att springa en mil eller något sådant efter ett antal veckor. Det finns gott om dom på nätet. Här är några exempel, som du ser mjukstartar dom allihopa för att långtsamt öka belastningen :)

http://www.funbeat.se/programs/show.aspx?TrainingProgramID=977

http://www.funbeat.se/programs/show.aspx?TrainingProgramID=3106

http://www.maxim.se/Media/1053_83.pdf
 
zzeezz, oroa dig inte för tekniken. Sätt igång och spring så kommer du att hitta en teknik som passar dig. Man ska sätta igång när man bestämt sig.. annars kanske det inte blir av. Är du rädd för att springa utomhus så är löpband ett bra alternativ.
 
starta direkt

Håller med övriga. Det är inget att skjuta på. Ge dig ut så fort som möjligt. Bra att du talar om det för så många som möjligt. Det ger en bra press. Konditionen må vara halvdan men det kommer inte att vara den som sätter gränsen för dig. Har du kommit upp mot 35-40 års åldern så kommer senor och leder vara det som begränsar och som kan ställa till det rejält. Börja med lite. Mycket lite.
Vanan och rutinen att komma ut är också en stor utmaning att få till.
 
Fundera inte så mycket...bara köööör! Få in vanan, flytet och känslan och så kan du fundera på teknik först senare i så fall om det är nåt som du känner du behöver förbättra!
Att blogga är kanonbra för att föra lite träningsdagbok och hålla lite koll på din träning. =)
Lycka till!
 
Framfoten!!

Man absolut INTE landa på hälen. Skaderisken ökar enormt att fatren bromsas upp. Man ska löpa på framfoten. Korta snabba steg och hög frekvens (speceillet nu när det är halt).
 
Premiären avklarad

Då har jag satt igång.

Börjar inomhus tills det bli barmark ute.
Jag sprang ca: 6,5km i en hastighet som var 6min/km tillräckligt tufft för mig som är nybörjare på löpning. Om det var ett bra tempo eller inte det har jag ingen aning om.

Hade The Loving spoonfuls album "Daydreaming" i ipoden vilket var perfekt musik att springa till.

Jag försökte springa utan att sätta ner hälen först och tror att det gick ganska bra.

Jag kanske skulle sätta en undre gräns på 5km så jag aldrig springer kortare än så.

Nu är det bra fortsättningen kvar...
 
Max 5 km i stället

Jag tycker du ska springa max 5 km till att börja med. Åtminstonde en eller två månader så kroppen hinner träna upp sig. Men det beror ju också på hur ofta du har tänkt att träna.
 
Junioren här igen....

Kan bara säga att om du orkade springa 6,5 km utan att sätta i hälen först är du riktigt skapligt tränad. Att sätta i tårna först gör bara sprinters och möjligen medeldistanserna. Allt därutöver blir till att sätta i hälen och "rulla" över till tåfasen. Utgår från att du fick en skaplig träningsvärk dagarna efter. Men ...ge inte upp ! Du kanske tog till distansen i överkant för att vara första gången! Tycker att råden i inläggen ovan är helt OK utom det där med tålöpningen. Var inte rädd för vintern..... ut och spring på bra plogade vintervägar. Ta inte de med blankis.
Lycka till och berätta hur det går
hälsar
Junioren
 
Jag missade med all säkerhet ett antal steg då jag satt ner hälen först men jag koncentrerade mig ganska mycket på nedsättningen vilket gjorde att det inte blev så tråkigt som jag kom ihåg att det var. (tråkigheten är ju det som hindrat mig i alla dessa år) för det är ju alltid roligt att lära sig nya tekniker osv.

Jag såg att det en hel del som praktiserade den tekniken på Sthlms maraton förra året men det svårt att se exakt hur deras teknik var, hoppas att jag gjorde rätt. Får väl se till att jag får en teknikgenomgång av någon kunnig lite senare.

Jag har skaffat mig ganska ordentliga benmuskler (via hård styrketräning) och har bra vadmuskler (tror att det har hjälpt mig att vandra så snabbt och länge som jag gör har ju gått Fjällräven Classic Nikkaloukta-Abisko 11mil på 28,5h) men trotts detta har jag faktiskt träningsvärk i vadmusklerna men det är ju inget som inte försvinner snart.

Distansen tycker jag själv inte var så svår, jag gillar när jag har fått pressa ut lite extra, då känns det att jag har åstadkommit något

MVH

Kan bara säga att om du orkade springa 6,5 km utan att sätta i hälen först är du riktigt skapligt tränad. Att sätta i tårna först gör bara sprinters och möjligen medeldistanserna. Allt därutöver blir till att sätta i hälen och "rulla" över till tåfasen. Utgår från att du fick en skaplig träningsvärk dagarna efter. Men ...ge inte upp ! Du kanske tog till distansen i överkant för att vara första gången! Tycker att råden i inläggen ovan är helt OK utom det där med tålöpningen. Var inte rädd för vintern..... ut och spring på bra plogade vintervägar. Ta inte de med blankis.
Lycka till och berätta hur det går
hälsar
Junioren
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.