Löpträning i motionsspår för asfaltsmarathon?

[fson]

Hur stor skillnad är det egentligen för kroppen att springa på asfalt jämfört med preparerade motionsspår? Jag löptränar en hel del, och har sprungit Lidingöloppet utan större problem. Nu har jag lite funderingar på att springa Stockhom marathon, "just for the hell of it". Men jag tränar uteslutande löpning i preparerade, ganska kuperade motionsspår (även längre distanser) - måste jag träna på asfalt också för att fixa ett marathon? De skor jag använder ska funka på asfalt också, och psyket (jag tycker egentligen det är skittråkigt att springa på gator..) får jag hantera, men måste jag förbereda kroppen för asfalten?

(ps - jo, jag vet att Sthlm marathon är kört 2011, men man ska ju tänka långsiktigt)

 

[Lars_P]

Nej, det behöver du inte. Däremot tror jag på grus som oxå är hårt men mera ojämnt => mindre risk för ensidig förslitning samtidigt som det är nog hårt för att du skall nöta in kroppen. Jag tror inte mjuka motionsspår duger.

 

[thureb]

Asfalt då och då

när du börjar närma dig maratonmånaden tror jag är en fördel. Gäller att ha ett skonsamt löpsteg när det beger sig. Men annars håller jag helt med om att ojämnt underlag t ex skogsstig är bättre vid löpträning för att undvika skador av alltför repetetiv belastning.

Thure

 

[fson]

..ojämnt underlag t ex skogsstig är bättre vid löpträning för att undvika skador av alltför repetetiv belastning.

Ok, tack båda två - jag hade inte riktigt tänkt i de banorna.
Börjar kännas träigt på löpbandet nu, ser fram emot våren i motionsspåret!

 

[bigfoot]

Långsiktighet är inte fel i maratonträning

Min erfarenhet är att hårt underlag tröttar ut musklerna i låren efter långa sträckor. Första gången jag sprang Sthlm marathon hade jag också tränat mest i skogen, och jag kände mig rejält slut i benen efter målgång (tänk dig extrem träningsvärk, fast det slog till direkt och inte dagen efter!). Jag tror alltså att viss "innötning" på hårda underlag kan vara till hjälp. Som det sagts tror jag dock att skogslöpande är optimalt för att bygga löpmuskler och undvika skador, så varva lite lagom! Jag tror inte heller att man som motionär ska försöka optimera sin träning för det ena eller andra, bättre att tänka mångsidigt och bygga upp sig mer generellt!

En liten varning också för löpband. Jag har i perioder tränat väldigt mycket på löpband (inklusive långpass på 20+ km), och jag har funnit att det kräver en del anpassning när man kommer ut i verkligheten: små uppförslut och dylikt kändes i början väldigt jobbiga, eftersom jag vant mig vid löpbandets konstanta lunk (att ändra lutningen varje km är inte samma sak). Dessutom verkar jag få ont på konstiga ställen när jag sprungit mycket på band. Alltså vill jag tipsa om att komma ut så mycket som möjligt! Är det bara klart väder och någorlunda sandat funkar det faktiskt bättre än man tror...