Isvaksbad – risker och riskförebyggande åtgärder

Startar en diskussion som handlar om vilka risker det finns med bad i isvak och vad man kan göra för att minska riskerna. Det kan handla om vinterbad som nu har blivit väldigt populärt, eller övningar att ta sig upp ur en isvak. Perspektivet kan vara som enskild utövare eller som ansvarig för en aktivitet. Fyll gärna på med kunskap och funderingar.

Hur stor är risken för hjärtstopp eller motsvarande i olika åldersgrupper? Finns det några grupper där detta knappast är någonting att oroa sig för? Statistiken borde kunna ge en vägledning.

De fåtal uttalanden jag har läst om risk för hjärtat är att personer som är över 50 år bör fundera på att avstå och att personer med hjärt/kärl-problem ska avstå. Men i praktiken är det många över 50 år som badar i isvak, och att påstå att de inte borde göra det kan nog upplevas som diskriminerande eller problematiskt. Är alla hjärt/kärl-problem en påtaglig fara vid vinterbad?

Andra kända riskgrupper vid vattenaktiviteter är de som har epilepsi eller diabetes. Sådant går att komma runt med åtgärder. Det ska inte vara ett hinder. Tänk på sekretess om du är ansvarig. En annan riskgrupp vid vatten är invandrare från länder där det inte är självklart att få vattenvana. Flickor och kvinnor från patriarkala kulturer har inte alltid fått bada som vi andra. Finns det några fler riskgrupper?

Vad kan man göra för att minska riskerna? Vid övningar att ta sig upp ur isvak med isdubbar är det vanligt, ibland reglementerat att fästa ett rep i den som badar så att man kan dra upp om uppstigningen misslyckas. Det finns en del praktiska saker att fundera över kring ett sådant arrangemang så som garanterad dragkraft, lämplig vinkel och acceptabel infästning.

Vid vinterbad verkar det inte vara så vanligt att vidta några åtgärder.
Är rep enligt ovan ett alternativ?
Är flytväst ett alternativ?
Fler förslag?
En del människor vinterbadar själva, kan de göra någonting för att öka säkerheten?

Vid organiserade aktiviteter finns ofta sjukvårdskunniga med. Där kan man fundera på hur högt man ska lägga ambitionsnivån när det gäller utbildning, utrustning och närhet till sjukvård.

Fler infallsvinklar på hela frågan?
 
När vi övade isvak under värnplikten noterade jag vissa tydliga skillnader mellan dem som hoppade i så pass burdust att huvudet hamnade under ytan, och de som hoppade i försiktigt och behöll huvudet ovanför. Den förstnämnda gruppen påverkades mycket starkare.
Därför tänker jag att chocken för kroppen blir betydligt mindre om man undviker att doppa huvudet.
 
Kan bara prata från egen erfarenhet. Allmän "fakta" till nybörjare bland de andra som badar på samma plats är något i stil med:

Få igång blodcirkulationen innan du hoppar i, t.ex. spring en kort runda. Doppa dig ner till midjan. Ta ett djupt andetag och doppa sedan direkt hela kroppen (ej huvudet). Här får kroppen en chock, kramp och börjar lätt hyperventilera. Men försök att andas vanligt och stanna 15 sekunder så lägger det sig.

Avbryter man så kommer man aldrig i igen :-D
 
Lite av mitt specialområde. Jag har skrivit en artikel som jag lagt på https://www.sssk.se/skridskonet/dok...sbilder/KalltVatten 2021 version 10 jan.pdf

Finns vetenskapliga studier från 50 och 60-talet av Keatinge som fortfarande är läsvärda.

Thure

Verkar kräva inloggning. Provar bifoga dokumentet. Ni får sprida om ni anger mig som källa.
 

Bilagor

Senast ändrad:
Tack för bidrag så långt.

Högt blodtryck kan vara ett speciellt problem skriver Thure i sin länkade text som jag tackar för!
Jag gissar att det är risken för hjärnblödning som i första hand avses?

Thure påpekar även att alkohol vidgar blodkärlen. En spontan tanke hos mig blir då att det skulle kunna hålla blodtrycket i schack, men jag vet inte om det fungerar så. Svara gärna den som vet, utan att dra in andra aspekter av alkohol. Alkohol i samband med bastubad och inte sällan tillhörande kallbad är väl beprövat i norden och särskilt i Finland.

Eftersom blodtrycksmätare blivit vanligare i hemmen skulle nyfikna kunna göra mätningar när de vinterbadar och rapportera. Ger isvaksbad blodtryck som inte nås i andra situationer?

Hur risken varierar med åldern verkar dåligt utrett. Oron tycks utbredd bland de som inte vinterbadar. Jag skulle inte bli förvånad om den föreställda risken skiljer sig kraftigt från verkligheten, så som fallet är med flera andra risker. Om det är så riskerar folk att fatta felaktiga beslut. Därför tror jag att de vore bra att försöka bringa klarhet i frågan. Den nuvarande trenden med vinterbad borde ge ett hyfsat underlag för att bedöma hur farligt det är för olika åldersgrupper. Skriv gärna om ni hittar något om den frågan.
 
Att doppa huvudet och att plötsligt kasta sig i ökar riskerna. Minns jag studien av WR Keatinge så sjönk 20% av nakna brittiska rekryter direkt till botten när de slängdes i kallt + 5°C vatten och även huvudet doppades. Troligen fick de en inandningsreflex drog in en rejäl kallsup och var oförmögna att återfå förmågan att simma upp till ytan. Den studien har jag inte hittat nu online.

Är man van så minskar sannolikt riskerna. Se t ex https://physoc.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1113/expphysiol.1961.sp001519

Personligen har jag svårt att se några fördelar med att bada i iskallt vatten alltså vinterbad i bara baddräkt. Förhoppningsvis går hypen över.

Plurrningsövar gör man med fördel i varmare vatten.
Är man förberedd och i grupp och inte har riskfaktorer kan man plurrningsöva på bristande is. Finns många olika risker att det går snett och detta är komplext.

Att öva i uppsågad vak ökar köldchocken men varför göra så orealistiska övningar?

Försiktighetsprincipen bör tillämpas och detta förstås ännu mera i övningssammanhang.

Thure
 
Menas här isvaksbad i samband med bastu eller utan?
Jag jobbar som fritidsledare för nyanlända ungdomar, vi ordnar ofta vinterbastu med bad. Is ibland, sällan tjock sådan. Vi ser det som en säker aktivitet och enda extra säkerhetsåtgärden är att man inte ska gå ner till vaken själv och hoppa i. Oftast finns det någon som håller uppsikt (deltagarna är runt 20 år gamla så kan ta hand om sig), och ledare med som kan HLR precis som vid alla aktiviteter. En del deltagare kan inte simma men det är inte djupt och man håller sig i stegen. Ungdomarna doppar själva ofta huvudet, lattjar runt och ska impa på varandra med hur länge dom kan stanna i vattnet.
Jag brukar själv ofta doppa huvudet, kanske vara i med kroppen först i nån minut och sen huvuddopp som avslutning. Visst att det finns olika risker etc men jag tror framförallt på att känna sin kropp och lyssna på den. Det finns risker med det mesta och jag ser inte vinterbad som någon extrem aktivitet.
 
Ang plurrningsövningar tycker jag poängen ör att göra det i kallt vatten, så man har erfarenhet av det. Minskar ju chocken om det skulle hända. Det är väl lika mkt det som är meningen med övningen som att lära sig ta sig upp etc?
 
En annan säkerhetsfrämjande förberedelse är att ha en arrangör som är beredd på att bada, lämpligen med torrdräkt (inkl torrhandskar) och även denna infäst med lina till annan arrangör. Skulle den övade plurraren få problem i vattnet finns någon som kan assistera i vattnet. Säg att linan kopplad till den övade fastnar eller går av, samtidigt som den övade inte orkar upp, då är det bra att ha en extra person som kan hjälpa till "i vattnet" med att koppla en ny lina.

Sen får man inte förringa köldskadorna som kan uppstå, snabbt ombyte och få den nybadade i rörelse så värmen kommer innifrån. Som Thure redan föreslagit är 4 hjälpare till en badad ett bra förhållande om man är många. att knyta upp frysta skosnören (och annat finlir) med stelfrusna fingrar kan vara svårt.

Tänk också igenom larmning om det skulle gå riktigt illa, var finns närmaste farbara väg för ambulans? Om möjligt, ha inte plurrövningen avsevärt bortom civilisationen. Finns det lämplig is/vatten nära farbar väg?
Bestäm i förväg vem som gör vad vid larmning (ringa 112, visa in ambulanspersonalen, ev HLR medan ni väntar, hur håller ni den skadade så varm det går (liggunderlag/sovsäck/filtar osv).
Tänk på att många som jobbar på ambulasen ogärna ger sig ut på isen själva, vilkat jag tycker är rätt tänkt, en blöt ambulansare har fullt upp med att själv bli varm och torr.

Man tar på sig ett stort ansvar om man ordnar plurrövning, men det är nyttigt att prova då och då, under kontrollerade former.

Ang att öva på bristande is versus uppsågat hål så är det så klart mer realistiskt med bristande is men den "förbrukas" ju efterhand om flera ska öva så jag kan nog tycka att öva i uppsågat hål kan ha ett visst värde även om uppstigningen blir annorlunda, om man har en "fast kant".

/Patrik
 
Moga undrar om diskussionen även handlar om isbad efter bastubad. Ja, det gör den. Och jag delar ditt förhållningssätt i övrigt. Men jag är bara en av diskussionsdeltagarna.

Övning med is som brister är mer realistisk som några skriver, men en sådan övning kräver mer att genomföra. Då tycker jag absolut att man ska ha någon i dräkt som medger långa arbetspass i vatten som Tango skriver. Jag skulle inte genomföra en organiserad sådan övning utan det, och jag personligen är tveksam till rep i arbetaren i så fall p.g.a. rörlighet rund badaren och trassel. Vid uppsågad isvak på tjock is tycker jag inte dräkt behövs, men det kan aldrig skada. Någon måste kunna gå i en kortare stund i alla fall.

Övning med uppsågad isvak är görligt inom t.ex. skolan och kan göras rationellt i stor skala. Bristande iskant skulle bli knepigt att genomföra. Men fundera gärna på ett möjligt upplägg.

Om man befarar att man kommer att behöva dra upp någon är helkroppsele ett säkert och bekvämt alternativ för den som ska dras upp. Det räcker med en enkel fallskyddssele. Lyft rakt upp eller med brant vinkel är bekvämast. Men det kräver att man har något bra att stå på så att man inte halkar på den blöta tjocka isen vid den uppsågade vaken.
 
Sveriges Radio Vetenskapsradion sände den 18 februari 2021 ett radioprogram om hälsoeffekter av vinterbad: https://sverigesradio.se/avsnitt/1657226

Här är en sammanfattning, lyssna själv för att få den exakta versionen:
Två medicinare, en forskare och en professor uttalar sig om riskerna. Sammantaget är det ganska lugnande besked till den som är orolig. Vanliga hjärtrytmrubbningar kan eventuellt triggas, men oron för hjärtstopp verkar låg i den forskning som har gjorts. Blodtrycket kan stiga p.g.a. psykologisk stress före badet, men stiger inte nämnvärt när man går i vattnet enligt forskaren.

Det sägs ingenting om hjärtinfarkt eller hjärnblödning i programmet.
Så här långt finns inga negativa hälsoeffekter rapporterade sägs det. P.g.a. vinterbadstrenden räknar man med ökad forskning framöver från en hittills låg nivå.

Träning i kallbad hjälper mot köldupplevelsen. Hjärt- kärlsjuka bör samråda med läkare.