Iskunskap?

[cwmint]

Sistlidna helg 6-7/1 åkte jag på Hovgårdsfjärden. Runt Björkö gick turen båda dagarna. På östra sidan av Björkö fanns ett större område med snö. Vid snöisens södra kant vidtog nyfrusen is som sträckte sig ända ner till Kaggeholm om jag minns rätt. Vi passerade utan problem både lite härs och lite tvärs.
Precis där snöisen mötte det nyfrusna var emellertid isen dålig. Som en lång rad vindbrunnar längs stora delar av kanten över mot Ekerölandet. Kan någon förklara det? Det var tydligen många som inte insett detta eftersom det verkade vara många plurr här. Jag badade inte själv! Fantastisk is! Härlig säsongpremiär!

 

[pby]

Kan vara “läbrunnar”

En förklaring kan vara s.k. läbrunnar. (Jag antar att det du beskriver låg på nyisen och ej den äldre snöisen). Om vinden vid isläggningen blåste ut från den gamla isen, drar den med sig ytvattnet ut, som i sin tur drar upp varmare vatten från djupet. Därvid dämpas isbildningen där det varma vattnet väller upp. (På sommaren blir ytvatten ofta kallt vid stranden vid frånlandsvind av samma fenomen, då vattnet tvärtom är kallare på större djup.)

Andra förklaringar kan dock vara möjliga, "vindbrunnar" kan ha många orsaker, men på många ställen kunde man i helgen observera svag is eller öppna brunnar sydost land och äldre iskanter. Vindarna har sista dagarna i huvudsak kommit från nord och väst (Stockholmstrakten).

 

[cwmint]

Tack

Tack Johan för ditt försök till tolkning. Skulle vara intressant att höra en åsikt från någon som var där, fast du kanske var det? Det var ju rätt många SSSK:are i farten där, bl.a. någon som plurrade.

Camilla

 

[Stadan]

Mer än ett svar?

Hej Camilla,

jag såg fenomenet du beskrev senast på norra björken i helgen. Det finns fler än en teori om varför den nylagda isen ibland är tunnare precis nära kanten på den gamla tjocka isen. Johan hade ett intressant förslag.

Ett annan teori är att den nylagda isen växer till i snabbare takt då den gamla snötäckta isen är isolerad, då skapas spänningar i isen mellan den nya och den gamla. De spänningarna märks då mest precis i kanten.

Ytterligare ett förslag är när den nya isen håller på att lägga sig så häver den en aning, nyare tunn is är mer plastisk än den gamla så det blir en "gångjärnseffekt" mellan den nya och den gamla.

Kanske medverkar alla dessa faktorer, kanske är någon teori felaktig?

/Staffan

 

[thureb]

Djupförhållanden mm.

Kul fråga!

Fenomenet med svag is intill en gammal iskant är vanligt på skärgårdsis. Där tror jag att större rörelser i isen när det går vågor sker precis intill den gamla tjockare isen vilket hämmar istillväxten.

På Mälaren är ovanstående också en tänkbar förklaring i varje fall på det aktuella stället eftersom södra Björken är en stor fjärd där det kan gå rejäla vågor vid västliga eller sydliga vindriktningar in mot den äldre isen på Hovgårdsfjärden.
Detta överensstämmer med Staffans tolkning.

Ytterligare en förklaring är att det är grundare där den gamla isen ligger och att det är djupare vatten där den nya isen vidtar vilket gör att det är lite högre fart på strömmen just i kantområdet. Det strömmar ofta rejält under isen i Svinsundet och på Hovgårdsfjärden när det är öppet väster om Adelsö och vinden driver runt vattnet som strömmar tillbaka i motsatt riktning genom Svinsundet-Hovgårdsfjärden. Fenomenet gäller också Långtarmen när det är öppet på Hovgårn. Denna rundströmning är en variant av Lasse Lison Almkvists läbrunnsteori.

Ett annat fenomen som kan uppträda i närheten av Västeråsrännan är släppråkar orsakade av fartygstrafik och vind. Det nylagda partiet kan ha släppt i något sked av isläggningen och drivit något söderut.

Nu var jag inte där själv så jag kan inte själv peka på vilken teori som är troligast.

Hälsningar Thure

 

[cwmint]

Nya iakttagelser

Idag har vi åkt på Görväln. Där kunde man iaktta samma fenomen som jag beskrev i mitt första inlägg här. Skillanden var att fjärden var nylagd (inte bärig) strax utanför den gamla rätt så tjocka iskanten. Men närmast kanten fanns en öppen ränna på ca 2 m. Under dagen idag hölls den också öppen hela tiden åtminstone till dels av den rörelse hundratals skridskoåkare åstadskom, när man åkte på kanten. Den is som var nylagd igår, när det bara var 2-3 personer på Görväln, var förvånansvärt bärig idag, där fanns inte detta fenomen. Det är klart att vind som ligger på från iskanten kan ge samma resultat. Om någon da bär nog hela fjärden här, men det blir kanske ett svagt stråk längs iskanten? F.ö. uppvisade Görväln ett stort antal riktigt tjusiga och instruktiva vindbrunnar, både sådana som var bäriga och sådana som spelade ett flertal åkare ett spratt. Baden var många. Är det någon som kan säga hur man tar sig ur ett sådant där dubbelt skridskosegel, där man står inuti, ifall man skulle råka plurra. Vi såg ett rejält plurr med ett vanligt segel och det gick ju bra.
[Ändrat av cwmint 2002-12-22 kl 15:37]

 

[pby]

Två teorier

Jag var också på Görveln idag. Utöver teroin om läbrunnar (se inlägg ovan) kan man tänka sig ett annat närbesläktat fenomen: att det öppna vattnet utanför iskanten skinnade sig på natten, men att en frånlandsvind (fråniskantsvind) senare drev ut den tunnare isen en bit. I båda fallen finns en klar risk att det i framöver bildas förädiska svaga områden mellan den gamla isen och nyisen. Specielt lömskt för de som ser åkare långt ut och tror sig vara säkra på is längre in.