Hur påverkar regnet vattenflödet i jockarna?

Precis hemkommen efter en vecka i Sarek har jag en fundering som skulle vara intressant att höra era synpunkter på.

Vi vet ju att t.ex. avsmältning minskar på nätterna om natten varit kallare än dagen. Detta medför att det, om allt annat är lika, är lite mindre vatten i en jock på morgonen än vad det var på kvällen innan. Här gäller isåfall att det tar uppskattningsvis 8 timmar (d.v.s. en natt...)för en förändring i omgivningen att ge resultat på vattenståndet. Det här är något som är relativt förutsägbart och något man kan ha med som en parameter när man planerar sina vad.

En annan faktor som påverkar vattenståndet i jockarna är regnet. Här har jag dock svårare att se om och isåfall hur man kan få hjälp i planeringen utifrån de observationer man själv kan göra av hur mycket och hur länge det regnar.

Frågorna jag funderar över är t.ex. hur lång tid det tar innan vattenståndet höjs i jockarna när det börjar regna? Alltså hur länge måste det regna innan det ger en märkbar förändring i en jocks flöde/vattenstånd (d.v.s. påverkar vadets svårighet)?
Och hur länge är vattenståndet högre efter det att det faktiskt slutat regna?

Både personliga erfarenheter och eventuellla hydrologiska expertkunskaper är av intresse.
 
Det är en intressant fråga, och säkert är vi många som har funderat över detta.

Jag tror för egen del att svaret i hög grad är beroende av hur långt upp i vattensystemet man är, och om där finns utjämnande sjöar längs vägen.

Står man längst upp, t. ex. vid en jökelport, så gissar jag att man ser resultatet inom några timmar. I andra änden på skalan, långt nere i björkskogen med flera sjöar ovanför, tror jag man kan få vänta i flera dagar på en förändring.

Hälsn Pelle
 
Vi räknade på detta när jag läste på Chalmers för många år sedan. Kommer inte ihåg alla detaljer idag då jag inte jobbar med dessa frågor, men visst finns det vetenskap inom området. Beräkningarna är ganska komplicerade för ett skogs eller fjällområde där man måste ta hänsyn till bl a faktorer som nerderbörrdsmängd, tid, marktyp och vegetationstyp upptagningsyta, höjskillnader mm.
 
Senast ändrad:
Typen av mark har säkerligen stor betydelse. Torv och mossa sankmarker suger upp massor av vatten. Högfjäll sannolikt snabba förlopp. Om det regnar på 1000 m nivån kanske det snöar högre upp, å andra sidan.

Varmt väder ökar snö och isavsmältning mer än kallt regn i högfjället om jag tolkat vandringsberättelser rätt.

Troligen finns systematiska observationer från en del jokkar. SMHI har mkt data men kanske mest från större vattendrag. De är tyvärr inte kända för att släppa ifrån sig sina data.

Googlade fram

http://www.fjallklubben.se/riks/rapport_fjallvaderkurs_2005.html

http://www.fiskejournalen.se/full-koll-pa-vattenstand/

Thure
 
Troligen finns systematiska observationer från en del jokkar. SMHI har mkt data men kanske mest från större vattendrag. De är tyvärr inte kända för att släppa ifrån sig sina data.

Vissa slutsatser kan man säkert dra av att studera flödeskartornas historik och jämföra med vädret som varit. Flödeskartorna bygger säkerligen på beräkningsmodeller och knappast på observationer.

http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/flodeslaget
 
Det är ju känt att gryningsflödena är låga och eftermiddagsflödena är väsentligt högre.
Vid flera tillfällen har morgonflödena medgett torra vadställen. Medan eftermiddags och kvällsvad visat att vi ibland tvivlade på att vi var vid vadstället. Även om stigen avslöjade att vi var.

En varmfront högt uppe ställer till det än mer. Söderöver finns det ju föhnvindar oxså.,

go tur
 
Det där varierar väldigt mycket från vattendrag till vattendrag så det är nästan omöjligt att i termer av tid säga någonting generellt för alla vattendrag. Det som är avgörande för flödesförändringen är hur avrinningsarean ser ut uppströms observationsplatsen. De viktigaste faktorerna skulle jag vilja säga är:

  • lutningen på detta avrinningsområde
  • om det finns några sjöar (sjöar jämnar ut flödesförändringen, d.v.s. gör responsen av regnet trögare. Ju störrre sjövolym ju större utjämning)
  • markens karaktär (vatten rinner t.ex. mycket långsammare genom än myr än över grus och sten)
  • avrinningsytans form (en avrinningsyta kan ha väldigt olika form fastän arean är densamma, i en väldigt långsmal avrinningsyta kan det ta ganska lång tid för vattnet i bortre delen att nå observationsplatsen jämfört med det som regnar ner nära så då blir flödesförlängningen mer utdragen (likt nedströms en sjö) jämfört med en rundare area.
  • om det finns några glaciärer och storleken på dessa (där avsmältningen påverkas av regnet)
Vet man dessa parametrar för avrinningsområdet uppströms en viss punkt i ett visst vattendrag så går det att beräkna flödet i denna punkt med ganska stor precision. Men det är inte så säkert att uträkningen säger så mycket om hur nästa vattendrag några km bort påverkas av regnet.

Ska jag ändå ge mig på att säga något generellt för Sarek så skulle jag säga att p.g.a. områdets topografi med branta fjällsidor samt i allmänhet få sjöar och få våtmarker så blir effekten av regn på vattendragen i allmänhet väldigt snabb. Vad jag skulle göra om jag låg inregnad i ett tält i Sarek och funderade på hur detta påverkar ett visst vattendrag så skulle jag titta på kartan uppströms just detta vattendrag, finns där några sjöar, våtmarker, branta fjällsidor, glaciärer?
 
Det gör också skillnad på om det har runnit undan eller torkat upp sedan senaste regnet, eller om det är regnmättade marker som hålls blöta med småregn.

Den enda solida datapunkt jag har från just Sarek är jokken som avvattnar Luohttojávrre ner i Sarvesvagge en regnig sommar. Markerna var nog mättade eftersom det sällan hade gått en hel dag utan regn i minst ett par veckor och vi låg i tält bredvid jokken nere i dalen.

På kvällen gick ett stilla regn över i störtregn som bara öste ner, och inom ett par timmar kunde vi höra hur jokken forsade mer. Morgonen efter hade vattennivån stigit med en 10-15 cm. Så det behöver inte ta lång tid när en stor yta snabbt blir ytvatten som går ner i vattendragen.

En annan observation är att mycket regn gör andra vattendrag större än varmt väder, det kan man konstrastera mellan olika vandringar eller jämföra vadbeskrivningar. En kall regnig vandring så jag har märkt att en del vad har fått omvända svårighetsgrader jämfört med vad litteraturen tyckte.

Till exempel så lär ju vadet av just den här jokken vara enkelt i normalfall, men för oss så såg det krävande ut första dagen (en av anledningarna till att vi tältade där), och andra dagen såg det för riskabelt ut. Vi gick efter ett par dagar upp på platån och där var marken universiellt mättad, det klafsade om nästan varje stenfritt steg fram tills vi hade rundat södra ändan av sjön där marken började luta.
 
Det går fort. En timme ungefär. Men man måste förstå att jokkarna ofta är anpassade efter större vattenmängder så det blir mer på bredd än höjd.
 
Det gör också skillnad på om det har runnit undan eller torkat upp sedan senaste regnet, eller om det är regnmättade marker som hålls blöta med småregn.
...
Sant, vattenmättnad i marken samt vattennivåer i vatendrag och sjöar före regnet borde jag också haft med i min lista.

Det går fort. En timme ungefär. Men man måste förstå att jokkarna ofta är anpassade efter större vattenmängder så det blir mer på bredd än höjd.
Ja men även om vattnet breder ut sig mer i fåran så att själva ökningen av vattendjupet kanske bara blir måttlig så kan ökningen av vattnets hastighet i djupfåran vara en riskfaktor som man bör ta i beaktande.
 
Det går fort. En timme ungefär. Men man måste förstå att jokkarna ofta är anpassade efter större vattenmängder så det blir mer på bredd än höjd.

Det där beror väldigt mycket på terräng också, det är ju inte ovanligt att ha en jokk där man normalt gör ett rejält kliv ner från heden till strandkanten. Tänker på t ex Bierikjåhkå här för ett typexempel. Där kan man ju få minst 20 cm högre vatten än normalt innan den börjar bli bredare.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
JKAbrams Snöläget i Sarek Juni 2014 Fjällvandring 9

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.