Höghöjdstillvänjning, Järnintag?

Tjo!

För även den här diskussionen på andra forum, men jag har en medicinsk fråga om vistelse på hög höjd:

Visst hjälper väl järntillskott ( har normalt lite låga värden, och får alltid järntabletter när jag lämnar blod) till att bilda fler röda blodkroppar, så kroppen lättare transporterar syret?

Frågan är alltså om det kan vara god ide att äta upp sig på järn innan man ska upp på 5000meter shöjder?

Det låter ju så, men någon kanske vet närmare?
 
Järntillskottet du får när du lämnar blod är till för att täcka järnförlusten vid blodgivningen. Järnet i sig medför inte att blodvärdet ökar, medan brist kan leda till sänkt B-Hb. Järnet stimulerar alltså inte blodbildning utan är en "råvara" i tillverkningen av hemoblobin. Om du har normala järndepåer så ser jag inget större behov att äta extrajärn och det är vad jag hittar i litteraturen också. "Since the red cell mass is increased at altitude it has been suggested that extra iron should be taken. Unless there is pre-existing iron deficiency the iron stores of the body and the iron content of a normal diet will be adequate." Ward, Milledge, West High Altitude Medicine and Physiology s. 176
 
Ok, tack! Snyggt googlat. (eller var det rentav en RIKTIG bok?)

Då är det hursomhelst ingen RISK med att äta extra järn då, eftersom det verkar vara hyfsat svårt att få ÖVERSKOTT på det.
OCh vet man med sig att man kanske inte äter så varierat som borde, kanske har borstat lite mycket på semestern eller varit sjuk, kan det ändå vara en ide..

De sa till mig på blodgivningen att de flesta människor faktiskt har lite för lite järn i blodet, med tankle på vår billys-framför-tv:n kultur..
 
Det var en riktig bok. :) Jobbar på lab/blodcentral och är lite intresserad av ämnet..

Att "de flesta" har järnbrist är nog att ta i lite väl mycket. Däremot så är det nog så att det är vanligare än man känner till hos blodgivare. Man har t ex sett att blodgivare oftare drabbas av restless legs syndrome (RLS), som kan triggas av järnbrist.
Äter man bara en normal kost så ska man inte behöva oroa sig. De som ligger i riskzonen är ju t ex menstruerande kvinnor.
 
Restless leg? Är det som det låter?

Det känns igen isåfall, trodde det var jag som var extra stissig bara! :)

Äter hursomhelst järnet nu sen ett par veckor, 80 mg/dag, som jag borde göra, men inte gjort efter blodgivning, hoppas det blir bra.

Går halva Annapurna circuit med början nästa vecka, flyger till Jomsom och går över Thorung La därifrån.
Rätt grym stigning, och är lite orolig över AMS, särskilt som vi har tajt med tid.
Hence the question, allt som kan mildra är ju bra att känna till.

TAck för hjälpen.
 
Såhär ska en tråd funka, väl gjort Dave! Tänk om det fanns lite fler av oss som jobbade med nåt där man kunde lära ut, t ex kläddesigners, näringsfysiologer, proffsfotografer (vänta, det är ju Dave också!)...

Jag hade svarat likadant, man kan inte boosta blodbildningen med järn utan bara täcka förluster. Människor har väldigt olika järnvärde (varför vet vi väl inte, Dave?), men kan prestera fullt jämförbart oavsett om de har Hb 160 eller 145. Om en individ som är van vid 160 däremot sjunker till 145 så kommer han(hon) att märka av det vid ansträngning. Det är således ditt relativa värde (=relativt ditt normalvärde) som avgör.

Jag tycker det låter klokt att ta järntabletterna om du brukar ha lätt att ligga i underkant och vet att tabletterna motverkar detta. Annars gör de ju ingen nytta! (om du är en sån som habituellt ligger lågt så kan ju inget järn i världen driva upp dig!) Vanligaste biverkningen är väl att man blir hård i magen, men det är väldigt individuellt och du borde ju veta det vid det här laget. Generellt gillar jag inte att rek:a människor att knapra piller, men du verkar ju veta vad du gör, ha vanan inne, och tabletterna är sgs ofarliga.

Nu vart jag sugen på att komma hem och ge blod och få veta hur mitt eget värde ligger till!
 
Strykarräven;372364 sa:
Såhär ska en tråd funka, väl gjort Dave! Tänk om det fanns lite fler av oss som jobbade med nåt där man kunde lära ut, t ex kläddesigners, näringsfysiologer, proffsfotografer (vänta, det är ju Dave också!)...

Jag hade svarat likadant, man kan inte boosta blodbildningen med järn utan bara täcka förluster. Människor har väldigt olika järnvärde (varför vet vi väl inte, Dave?), men kan prestera fullt jämförbart oavsett om de har Hb 160 eller 145. Om en individ som är van vid 160 däremot sjunker till 145 så kommer han(hon) att märka av det vid ansträngning. Det är således ditt relativa värde (=relativt ditt normalvärde) som avgör.

Jag tycker det låter klokt att ta järntabletterna om du brukar ha lätt att ligga i underkant och vet att tabletterna motverkar detta. Annars gör de ju ingen nytta! (om du är en sån som habituellt ligger lågt så kan ju inget järn i världen driva upp dig!) Vanligaste biverkningen är väl att man blir hård i magen, men det är väldigt individuellt och du borde ju veta det vid det här laget. Generellt gillar jag inte att rek:a människor att knapra piller, men du verkar ju veta vad du gör, ha vanan inne, och tabletterna är sgs ofarliga.

Nu vart jag sugen på att komma hem och ge blod och få veta hur mitt eget värde ligger till!

Hobbyfysiologer eller riktiga,vad innebär det i stora drag om man som jag ligger strax över 170 efter tappningen (ibland upptill 180 före)?

Trodde halvtomhalvt att det berodde på leverpastejen på frukostmackan men efter dietbyte ligger värdet däromkring ändå.Ska kolla om det är helt konstant,är dags igen om ett par veckor.


peter
 
Peter, det innebär egentligen bara att du ligger något över normalgränsvärdet. Eller långt till höger i en normalfördelning. Referensintervallet för män över 18 är 134-170. Höga blodvärden ger dock även högre viskositet i blodet. Så länge du ligger på en stabil nivå så finns inget att oroa sig över. Stora ökningar eller sänkningar får man dock alltid kolla upp. Jag brukar f ö själv ligga på mellan 170 och 180 när jag lämnar blod.

Ökningen av viskositet har relevans för höghöjdsfysiologi då fördelarna av en ökning av röda blodkroppar (större kapacitet att transportera syre) vid en viss nivå tas ut av den samtidiga ökningen av viskositeten som minskar cardiac output. Ett högt blodvärde är alltså inte något som i sig är eftersträvansvärt och det finns studier på klättrare som indikerar att de som presterar bäst är de med mer moderata hemoglobinnivåer. Vad som är ett optimalt blodvärde är dock mycket svårt att avgöra och beror på många faktorer, såväl fysiska som fysiologiska.

Instämmer även i rävens inlägg och rekommendationer. Varför det skiljer mellan olika individer har jag inget bra svar på.

Skoj med Annapurna circuit. Jag har själv gått den fast från andra hållet. Går man från Jomsom så blir det ju som sagt en ganska rejäl stigning från Muktinath på 3800 m (har jag för mig) upp till Thorong la på 5416 m. Helt klart så finns det all anledning att vara uppmärksam på tecken på höjdsjuka samtidigt som du inte ska oroa dig för mycket heller och försöka njuta av turen. :)
 
Peter, det innebär egentligen bara att du ligger något över normalgränsvärdet. Eller långt till höger i en normalfördelning. Referensintervallet för män över 18 är 134-170. Höga blodvärden ger dock även högre viskositet i blodet. Så länge du ligger på en stabil nivå så finns inget att oroa sig över. Stora ökningar eller sänkningar får man dock alltid kolla upp. Jag brukar f ö själv ligga på mellan 170 och 180 när jag lämnar blod.

Ökningen av viskositet har relevans för höghöjdsfysiologi då fördelarna av en ökning av röda blodkroppar (större kapacitet att transportera syre) vid en viss nivå tas ut av den samtidiga ökningen av viskositeten som minskar cardiac output. Ett högt blodvärde är alltså inte något som i sig är eftersträvansvärt och det finns studier på klättrare som indikerar att de som presterar bäst är de med mer moderata hemoglobinnivåer. Vad som är ett optimalt blodvärde är dock mycket svårt att avgöra och beror på många faktorer, såväl fysiska som fysiologiska.

Instämmer även i rävens inlägg och rekommendationer. Varför det skiljer mellan olika individer har jag inget bra svar på.

Ok,tack för info.Det är alltså ingen tävling,utan ungefär som längden,nåt man får förhålla sig till helt enkelt...


peter
 
Skoj med Annapurna circuit. Jag har själv gått den fast från andra hållet. Går man från Jomsom så blir det ju som sagt en ganska rejäl stigning från Muktinath på 3800 m (har jag för mig) upp till Thorong la på 5416 m. Helt klart så finns det all anledning att vara uppmärksam på tecken på höjdsjuka samtidigt som du inte ska oroa dig för mycket heller och försöka njuta av turen. :)

[edit] kanske skulle blivit en ny tråd av den här, men eftersom vi ändå rullar..

Tack för kunniga svar från alla håll, särskilt inlägget om att blodvärdet man bör ha är som längden, nåt man får förhålla sig till. Låter sunt.

Nu vet jag ju att jag brukar tangera nedre gränsen, fick lite påbackning sist på givningen när jag krupit ner mot 130, därför kör jag tabletterna nu.

Ang citatet:

Ja, det här har jag ju alltså stött och blött med diverse experter, som en del menar att vår färdplan verkar vansinnig, och en del som säger som du: oroa dig inte för mkt.

Vill alla här ta en snabb titt, och tänka till?

dag 1 : flyg Jomsom, trek till Kagbeni
Dag 2: Trek till Muktinath
Dag 3: vila, Dagsturer (upp på passet utan rygga? Vad tror ni)
DAg 4: Thorung La, sova på High Camp, 4900 (de flesta har sagt, sov i Phedi istället, 4200, men det är ju längre promenix, särskilt efter stigningen.. verkar vettigt, dock)
Dag 5: High camp (Phedi) till Manang (3540 m)
DAg 6- Manang till Chame (2670 m)
Dag 7- Chame till Bahundanda
Dag 8 : Till Beshi Sahar

Tankar om Diamox som profylax?
Här vill jag tillägga att det inte finns många dagar att spela på, kanske en extra om vi skulle bli kassa och bli tvugna till en extra natt i Muktinath.

Min agent säger nämligen att detta ska vara fullt genomförbart, och det är en välrenommerad byrå med kompetent personal, så man tycker ju att de borde veta?

Jag vill veta vad ni tror om Diamox som profylax, ifall min agent i Kathmandu föreslår det, även om jag gärna undviker drogen om jag kan.

Tog Diamox på ABC 05, och blev ej av med huvudvärken, började nog sent i kombination med vätskeförlust..
 
Senast ändrad:
Det finns rätt mycket skrivit tidigare på forumet om diamox. Sök och läs särskilt det lungdoktor thureb skrivit. Det är dock välbelagt att diamox minskar incidensen av AMS men det ersätter inte acklimatisering och kunskap om höjdsjuka.

Trekkingagenten borde ha koll på upplägget tycker jag så det är nog lugnt även om stigningen upp till passet nog kommer bli sugande. :)
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.