allemansrætten

  • Trådstartare joksaren@hotmail.com ()
  • Start datum

joksaren@hotmail.com ()

Gäst
Ær det verkligen førbjudet att færdas på "privat"væg
med bil, cykel eller till fots?


Ær det verkligen førbjudet att tælta dær det står camping førbjuden. Ex utanfør betalcampingar?


Ær det verkligen førbjudet att elda nær det råder eldningsførbud?


Ær lite bekymrad infør min flytt tillbaka till Sverige.
Så jag undrar ødmjukast om någon lagkunnig mænniska på forumet kan svara.


joksaren larsson
 
Både rätt och fel

Är ingen expert men tror att det är ungefär så här:


1. Ja och nej. "Privat väg" förmodar jag är det samma som "enskild väg" och där har väghållaren rätt att förbjuda fordonstrafik. GÅ får man däremot alltid göra (så länge man inte beträder tomtmark förstås).


2. Ja och nej. Campingförbud råder normalt i nationalparker och ofta i naturreservat. Allemansrätten tillåter annars tältning en natt på annans mark. Dock ej så att det uppfattas som störande, t ex nära ett hus. Sen kan man ju diskutera om det är moraliskt riktigt att campa "vilt" i omedelbar anslutning till en betalcamping.


3. Ja. Eldningsförbud måste alltid efterlevas.


Någon annan vet kanske mer men detta var mitt svar.
 

Äventyrslöpar´n

Gäst
Vildcamping vid betalcamping?

Angående den andra frågan om camping: Vad är syftet med att campa utanför en betalcamping? Är det att använda campingens service men att slippa betala för den??? Att göra så leder bara till att vi får en massa fula förbudsskyltar överallt... och en otrevlig stämning i allmänhet (Att utnyttja en service men inte betala för den är en form av stöld). Vildcampar man utanför en betalcamping bör man alltså räkna med att man kan få betala ändå...


Däremot finns det en del markägare som på eget bevåg sätter upp skyltar med "Camping förbjuden" på platser i vildmarken som de vill ha för sig själva, t.ex. vid en fin sjö. Sådana skyltar är i många fall ogiltiga...
 

joksaren@hotmail.com ()

Gäst
moral eller lag?

Tack før svaren!


Vad som ær moraliskt riktigt ær svårt att sæga men væl vært att diskutera. Før mig ær det nog att inte støra någon, varken mænniska eller natur, med mitt friluftsliv.


Ingen tjænar på onødiga provokationer.
Vare sig det ær størande vildcamping eller fula førbudsskyltar.


Men vad jag fortfarande undrar ær, vad sæger lagen?


Jag hade fått før mig att om man bygde en væg ingick
den i Sveriges vægnæt och fick anvændas av alla.
Trodde bara att det var skogsbolagen och militæren som
får stænga av sina vægar och sætta upp vægbommar.


Jag trodde æven att "eldningsførbud" bara existerar som ett sætt att skræmma folk och inte som en riktig lag.


Det verkar som om jag har haft fel och bara hoppats
på lagens oskuld. :) Om ni vet ungefær vart i Sveriges rikes lag man kan læsa dessa paragrafer ær jag tacksam


mvh Joksaren
 
Speciell förvaltningsrätt

Hej, här följer några korta försök till svar på några av dina frågor.


Allemansrätt:


Det finns ingen allemanslag som stadgar allemansrätt. Allemansrätten är vad man med juridisk terminologi kallar en sedvanerätt. Denna sevanerätt har dock indirekt stöd i vissa andra lagar, t. ex. är det i regel inte straffbart att plocka bär eller svamp eller att plocka nedfallna grenar m.m. från marken.


Eldningsförbud:


Möjlighet att förbjuda eldning samt vidta andra åtgärder för brandskydd har funnits länge. Redan den gamla byggningabalken i 1734 års lag hade sådana regler. Enligt gällande rätt kan eldningsförbud meddelas med stöd av Räddningstjänstlagen (1986:1102). Eldningsförbud får meddelas Länstyrelsen (Lst) eller kommunen, 20 §.


Av 58 § kan man bl. a utläsa att "Till böter skall den dömas som [---] uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud mot eldning utomhus som har meddelats med stöd av 20 §...". Observera att det inte behöver uppstå några skador av att eldningsförbudet överträtts för att böter skall följa. Dock skall ansvar inte utdömas i "ringa fall". Till dessa hör såvitt jag vet t. ex. stormkökskokning, tändande av utomhusgrillar på tomten o. dyl.


Om det uppstår skador pga. eldning kan istället straffansvar enligt Brottsbalken följa. De brott som kan aktualiseras är väl främst olika nivåer av skadegörelse eller mordbrand.


Vägar:


I vägtrafikkungörelsen (VägtrK) finns regler om bl. a. enskild väg. I den mån vägen inte ansluter till allmän väg ankommer det ägaren att bestämma om fordons- eller annan trafik får förekomma på vägen, VägtrK 151 §. Om den enskilda vägen är ansluten till allmän väg ankommer det istället enligt Väglagen (VägL) på väghållningsmyndigheten att bestämma hur vägen får trafikeras, VägL 41 §. Lst. eller kommunens trafiknämnd kan med stöd av VägtrK utfärda lokala trafikföreskrifter på sådan väg. Om vägen mer sällan trafikeras av allmänheten krävs dock tillstånd från markägaren för att få utfärda lokala trafikföreskrifter, VäktrK 149 §.


Om trafikföreskrifter inte följs är sanktionen i regel böter, VäktrK 164 § och lagen (1951:649 om straff för vissa trafikbrott.


(Källa: Strömberg, Speciell förvaltningsrätt, Liber-Hermods AB 1995 u 13:1).


M v juristhälsningar,


Johan
 

AndersV (Anders Villumsen)

Gäst
Inte generellt campförbud i nat.parker

Det är inte generellt campingförbud i Sveriges nationalparker eller naturreservat. Man måste visa stor försiktighet när man övernattar, men det är ok att slå upp tält. Hur skulle man annars kunna vandra i Sarek, Padjelanta mm.
Om campingförbud råder är det ofta pga fågelskydd (Inre delarna av Muddus) och då är det ofta förbud mot att vistas där överhuvud taget under häckningsässongen.
På vissa mindre nationalparker där slitaget riskerar att bli stort (Gotska sandön) och om det t ex är kulturlandskap kan också campingförbud eller restriktioner råda.


Exakt vad som gäller i varje nationalpark står på naturvårdsverkets hemsida: www.environ.se


När en camping krävde närmare 200 nok natten för att slå upp ett tält valde vi att campa utanför. Duschen fick man ändå betala 5 kr för.


Campa på med försiktighet


Anders V
 
Några lagparagrafer

I 2 kap 18 § regeringsformen, som handlar om egendomsskydd, framgår att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Vad denna allemansrätt innebär framgår inte i någon lagtext som beskrivits av andra i denna diskussionspunkt.


I Miljöbalken 7 kap 1 § nämns dock allemansrätten. Där står "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt ungänge med den".


I Proposition 1997/98:45, förarbete till Miljöbalken, står det i punkt 5.1.7 om ovan nämnda §. "Paragrafen avser också att ge uttryck för den grundprincip som anses gälla vid utövandet av allemansrätten och som brukar sammanfattas med uttrycket - inte störa, inte förstöra".


I 30 § samma kapitel ges respektive myndighet möjlighet att ange ordningsföreskrifter i naturområden som de skyddat, nationalpark, naturresaervat, kulturreservat m.fl., enligt andra §§ i kap 7.


Enligt Miljöbalken 12 kap 6 § skall innan åtgärd vidtas, som väsentligt kan ändra naturmiljön, samråd göras med länsstyrelsen.


I Proposition framgår det tydligt i punkt 4.12 att organiserat friluftsliv är att betrakta som verksamhet enligt Miljöbalken. Detta innebär bl.a. att myndigheter kan ställa krav på och även förbjuda en sådan verksamhet. Men även att det kan krävas samråd enligt 12 kap 6 §.


Inga juristhälsningar, men bästa förmåga hälsningar från Janne
 

peter.ask@ess.slu.se (Peter Ask)

Gäst
Cykling på enskilda vägar?

Jag har fått lära mig att en markägare kan förbjuda motortrafik på enskilda vägar, men inte annan trafik så som gång- och cykeltrafik. Stämmer det verkligen att man kan förbjuda all fordonstrafik? Syftet med att låta markägaren förbjuda motortrafik är väl, precis som med förbudet mot terrängkörning, att man skall kunna förhindra de skador och slitage som trafik med motorfordon innebär. Skogsbolag som bygger skogsbilvägar kan t ex förbjuda motortrafik under tjällossningen, eftersom vägen annars skulle kunna bli förstörd.


Ett förbud mot cykeltrafik tycker jag verkar lite konstigt. Enligt allemansrätten får man ju cykla överallt om man inte gör någon skada. Om cykeltrafik är förbjuden på en skogsväg är det alltså tillåtet att cykla vid sidan av vägen, men inte på den. Var går gränsen? Mitt i diket? Får man korsa vägen genom att cykla rakt över? Själv trotsar jag konsekvent alla skyltar om "fordonstrafik förbjuden" när jag är ute och cyklar på landet. Bevisligen är man i gott sällskap eftersom dessa vägar ju används. Varför har man en väg om all fordonstrafik är förbjuden på den?


Tydligen finns det speciella regler för en väg som "inte är ansluten till det allmänna vägnätet". Hur ser en sådan väg ut? Börjar och slutar den mitt i skogen? Eller menas det att den bara är ansluten till en annan enskild väg? Nog låter det lite konstigt..?


MVH


Peter Ask
 
Mer juridik

Man skall inte sitta vid datorn på kvällen och skriva om speciell förvaltningsrätt, för då kan det smyga sig in pinsamma slarvfel :).


Det skall vara motorfordonstrafik och inte fordonstrafik, samt annan trafik med motordrivna fordon (vilket kan vara i princip allt med motor). Det försvann alltså några motorer på vägen i mitt förra inlägg. Naturligtvis får man cykla eller gå med reservation för att man alltid måste visa hänsyn enligt principen inte störa eller förstöra.


Enskild väg som inte ansluter till allmän väg-problemet är dock lätt att förklara:


VägtrK. 149 § innebär bl. a. att på en enskild väg som inte i större utsträckning används av allmänheten för trafik får lokala trafikföreskrifter meddelas endast efter medgivande av vägens ägare. Det gäller dock inte vid järvägskorsning eller vid reglering av vägens anslutning till *väg som inte är enskild eller till enskild väg som i större utsträckning används av allmänheten för trafik*.


Som jag tolkar detta innebär det att en enskild väg som inte i större utsträckning används av allmänheten och som är ansluten till en annan enskild väg som inte heller används i större utsträckning av allmänheten, är att betrakta som en enkild väg som inte är ansluten till en allmän väg i VägtrK. mening. Annars skulle vägmyndigheten i praktiken alltid ha rätt att meddela lokala trafikföreskrifter, undantaget möjligen vägen mellan vedboden och dasset.


MvH


Johan.
 
Lagar

För att få svar på frågorna om vad som egentligen gäller så tror jag att man måste titta i ett antal olika lagar, och en bra källa till detta är http://www.notisum.se/ där Sveriges lagar och författningar finns.
Angående nyttjanderätt för enskild väg så tror jag att det är i Jordabalken man kan hitta detta. Frågorna kring allemansrätten (camping och eldning) tror jag går att hitta i Miljöbalken.
Finns det någon jurist i forumet som vet vilka paragrafer vi ska läsa?
 

peter.ask@ess.slu.se (Peter Ask)

Gäst
Tack!

Tack för dessa klarlägganden. Nu kan jag även i fortsättningen med gott samvete trotsa alla skyltar som förkunnar "fordonstrafik förbjuden" på lantliga småvägar.


Peter
 
Ytterligare fråga kring Allemansrätten

Kul att se att allemansrätt är ett ämne som intresserar. Jag har ytterligare frågor, nämligen kring markägarens förbudsmöjligheter. Som jag har förstått (efter 10p juridikstudier) så har en markägare inte rätt att utfärda generellt tillträdesförbud av typen "tillträde förbjudet, privat mark"-skyltar, MEN att han kan vid påträffande förbjuda enskilda från att vistas på hans mark. DVS markägaren kan i enskilda fall förbjuda tillträde men inte med laga kraft utfärda ett generellt förbud. STÄMMER DETTA??? (naturligtvis avser jag "vanlig" privat mark och inte nationalparker, skyddsområden eller dylikt)
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.