Artbevarande skyldighet

Nja, svårt. Det som Carl säger med sin forskning är att dessa siffror gäller för städer runt Östersjön med 250 000 inv och mer.
Alltså är allt annat under dessa siffror, sannolikt, mindre resurskrävande. Antagligen i fallande ordning; storlek/teknik/globalt... osv, osv.

Här har du felet.
Carl säger aldrig att landsbygdsborna i Sverige är mindre krävande när det kommer till resurser/markanvändande, det är nåt du hittat på alldeles själv.
 
Vad bra, då kan vi be landsbygdsborna att flytta in till städerna, alternativt packa ihop sig lika tätt i nya, och låta en frodig djungel växa över deras boningar ;).

Mer seriöst - den odlingsareal, som, vid given rådande teknologi, krävs för att föda en given befolkning, påverkas ju inte nämnvärt av denna befolknings sätt att bo. Den skulle alltså varken minska eller öka (däremot spridas ut över större områden), om stadsborna flyttade ut på landet.
Men - betydligt mer mark skulle gå åt till hustomter, vägar och annan infrastruktur, för att inte tala om den radikalt ökade resursförbrukningen p g a (förenklat uttryckt) stadsboendets förlorade stordriftsfördelar (resor, uppvärmning, etc).

Vi kommer inte ifrån det enkla faktum, att det - återigen vid varje given teknologi - alltid blir mindre effektivt att värma en bostad med fyra fria väggar, golv och tak, än en bostad med samma yta, omgiven av andra bostäder i ett flerfamiljshus.
Bara för att ta ETT exempel.

Ett citat från din länk i miljöaktuellt "Var det är miljövänligast att bo beror väldigt mycket på vad man räknar in." Som man räknar får man svar. Och dina rapporter räknar ju i princip bara på sådant som missgynnar landsbygder och negligerar sådant som missgynnar städerna.

Dessutom - om fler bosatte sig på landsbygden, skulle det ju också skapa betydligt fler jobb i landsbygden och mer affärer på landsbygden att handla i. Hur det skulle påverka resorna kan du nog själv räkna ut. :)

Vad bostaden och byggnadsteknik, beträffar, så är det som så att du inte bygger småhus och skyskrapor på samma sätt. Således faller din jämförelse platt till marken.
/Niklas
 
Men om vi själva tänker en tanke en stund så innebär då åsikten som ni förfäktar, nämligen att städer är mindre resurskrävande, att de utanför städerna belastar naturen mer än:

...flera hundra kvadratkilometer skog, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmark för att människorna i en enda kvadratkilometer stad skulle få den luft, vatten, mat och varor de behövde och för att rena det avfall som staden avger, bland annat i form av koldioxid och fosfor.

Jag finner det föga troligt.
 
Dessutom - om fler bosatte sig på landsbygden, skulle det ju också skapa betydligt fler jobb i landsbygden och mer affärer på landsbygden att handla i. Hur det skulle påverka resorna kan du nog själv räkna ut. :)
Mja, då skulle ännu fler få resa långt för att handla, eller så skulle det bli en stad av det hela...
 
@ niking
Hmm, jag tror jag överlåter åt läsarna att avgöra graden av logik och saklig underbyggnad i våra resp.argument ;)
Nu ska jag cykla runt ett tag i Lunds täta stadskärna för att förflytta mig mellan jobb och hem, samt uträtta ett antal ärenden på vägen ;).
 
Men om vi själva tänker en tanke en stund så innebär då åsikten som ni förfäktar, nämligen att städer är mindre resurskrävande, att de utanför städerna belastar naturen mer än:

...flera hundra kvadratkilometer skog, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmark för att människorna i en enda kvadratkilometer stad skulle få den luft, vatten, mat och varor de behövde och för att rena det avfall som staden avger, bland annat i form av koldioxid och fosfor.

Jag finner det föga troligt.
Som pysen78 beräknade åt oss lite tidigare i tråden så innebär detta att en stadsbo i runda slängar konsumerar 12 hektars värde av skog, våtmark osv. Frågan är alltså: "konsumerar gemene glesbygdsbo mer 12 hektar", och svaret på det är sannolikt ja.
 
Mja, då skulle ännu fler få resa långt för att handla, eller så skulle det bli en stad av det hela...

Nope! Här gör du en tankevurpa. Med fler lanthandlare på landsbygden blir det inte så långt att åka till närmsta lanthandlare - särskilt inte om man räknar i tid.
/Niklas
 
Nope! Här gör du en tankevurpa. Med fler lanthandlare på landsbygden blir det inte så långt att åka till närmsta lanthandlare - särskilt inte om man räknar i tid.
/Niklas
Definitionsmässigt är landsbygden glesbefolkad, dvs de flesta har långt till en affär, så visst, naturligtvis blir det kortare om det finns fler lanthandlar, men det intressanta torde väl vara att det fortfarande är längre till affären för en genomsnittlig lantbo än det är för en genomsnittlig stadsbo.
 
Det visar forskning som bland annat Carl Folke har tagit fram. Man tittade på städer kring Östersjön som hade över 250 000 innevånare och räknade ut hur stor yta natur städerna behövde för sina behov. Det visade sig att det krävdes flera hundra kvadratkilometer skog, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmark för att människorna i en enda kvadratkilometer stad skulle få den luft, vatten, mat och varor de behövde och för att rena det avfall som staden avger, bland annat i form av koldioxid och fosfor.

Du tror alltså att människor i en mindre landsort tar mer resurser än detta?

Halaj!

Jamenvafan! Är du onykter, eller trollar du?
Om du bara förklarar vad det är du inte förstår i mitt inlägg så kanske jag kan hjälpa dig.

//T
 
Definitionsmässigt är landsbygden glesbefolkad, dvs de flesta har långt till en affär, så visst, naturligtvis blir det kortare om det finns fler lanthandlar, men det intressanta torde väl vara att det fortfarande är längre till affären för en genomsnittlig lantbo än det är för en genomsnittlig stadsbo.

Om du räknar körtid snarare än körlängd, samt att i städerna blir det långa köer, så är det ju frågan om det blir längre körtid på landsbygden.
/Niklas
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.