VARNING löpträningen förstörde mitt liv

Svensk tillverkade lågskor? Tror du verkligen det finns? Knappast troligt att de i så fall bara skulle kosta 1500:-.

Köp dina löparkläder på Geekås i Ullared så får du sport bhn för under hundralappen och den är minst lika bra som om du köpt den på löplabbet.
Fråga aldrig hur länge något beräknas hålla, använd det tills det går sönder.
Bry dig inte om hur det ser ut att du har något som är 10 år gammalt så länge det håller.

En löparklocka mäter tid, distans och puls lika bra om den kostar 300:-

Tidningar & böcker finns att läsa gratis på biblioteken runt om i Sverige. Där kan du även låna dator med internet.

Man behöver inte springa samtidigt som löploppet sker. Varför inte springa dagen efter? Annars finns det lopp som kostar ingenting eller väldigt lite.

Mjukar man upp leder och senor innan man ger sig ut så minskar skadorna.

Vill man undvika bli skadad ska man under inga omständigheter ge sig ut i Sthlms trafiken där blir man lätt skadad eller ge sig ut överhuvud taget & stanna inte hemma för de flesta skadorna sker inne i hemmet.

Man kan göra det man vill göra hur billigt och bra som helst om man inte gillar all pryl och märkets hets så hänger man inte på den trenden.

Jag gillar inte springa men jag har börjat ändå för att det är en sådan bra träningsform & det enda jag har köpt är ett par skor som var nedsatta 1000:- i pris.

Man väljer själv...




Om du tänker börja löpträna, gör inte det, om inte du väger max 55 kg (som kvinna) och har tränat något med hög belastning på benen innan ( t.ex. aerobics ) flera gånger i veckan i flera år. Det finns träningsformer som är till för amatörer, men löpning är INTE bland dem. Du kan i princip räkna med att bli skadad. Om du har tur räddar skadan dig bara från löpträningen, men i allmänhet får du räkna med att den hindrar dig från nästan all annan träning och också de allra flesta former av friluftsliv. Kanske kommer skadan att påverka hela livet.
Men du kanske låter dig luras av löparhypen uppblåst av starka kommersiella intressen. För det finns stora pengar att tjäna på löparna, och även den som skadas efter några månader. Ett par helt normala löparskor (tillverkad i Kina eller dess grannländer under slavliknande förhållande) kostar cirka 1500 kr. Vad får man för andra skor för motsvarande summa ? Ett par svensktillverkade lågskor. Och där man kan räkna med att lågskorna med lite skötsel håller i många år, räknas löparskorna som utslitna efter ett år eller två även om de inte använts. Sammalunda gäller en hel del övrig utrustning. En sportbehå ( för 500+ kr) förväntas inte hålla mer än ett halvår (källa Löplabbet). Det finns pengar att tjäna på löparna ( även de som blir idrottsinvalider relativt snart hinner ändå skaffa en hel del utrusning och när de lagt skorna på hyllan kommer nylurade till). En relativt modest utrustning, förutom skorna, rusar iväg till tusenlappar och då har jag inte räknat med löparklockor som kostar lika mycket som det andra ihop. Det finns en stor marknad för böcker, tidskrifter och internetsiter.
Sedan är det loppen, som med accelererande anmälningsavgifter blivit en miljonindustri. Särskilt illa är det med de verkliga amatörloppen (blodomloppet, tjejmilen...) som har som affärsidé att lura personer som absolut inte har förutsättningarna för det att börja löpträna.
Det sista steget i näringskedjan är de privata sjukgymnaster och läkare (och andra liknande yrkesgrupper) som specialiserat sig på de skadade löpare som har råd att försöka lappa ihop sig professionellt ( de övriga får ytterligare belasta den underdimensionerade offentliga sjukvården).
 
Svensktillverkade lågskor anpassade för dig finns. Skråmträskskon finns från ca 2000.

Jag har inte trådstartarens dystra bild men inser att det är riskabelt att börja löpträna när man kommer upp lite i ålder (jag är 43). Förra våren började jag, mycket lugnt, enligt ett träningsprogram liknande det som publicerats i tidigare inlägg. Efter ett tag började jag få lite ont i ett knä. En smärta som tilltog. Känner fortfarande av den. Har nu så smått börjat om igen, men med lite mer minimalisttänk. Dvs helt odämpade skor. Knäsmärtan börjar försvinna, konditionen är på G och det är väldigt roligt. Hoppas det håller i sig.

Skickat från mobilen
 
Svensktillverkade randsydda läderskor går att hitta för 100-lappen. De är halvhöga, bruna och ofta står det tretorn och ett årtal under sulan. Tyvärr inte lämpliga för löpning ;).

...bekantingen började med gå 9 min, springa 1 x 3, 3 ggr veckan. Nästa vecka 8-2 osv. Springer nu kuperade milen i slingan utan problem. Allt går om man lyssnar på kroppen...

//J
 
Det finns gott om idrotter där det är svårt att skaffa mindre utrustning än för löpning, och där jag nog ändå skulle säga att möjligheterna att skada sig är lite mer generösa.
Skaffa häst och börja rida är ett säkert sätt till livslångt lidande. Jag är själv offer för att andra skaffade häst, ställde den hos mig och som tack för att jag var för snäll fick skallen söndersparkad. Skallen har lagat sig själv så gott det nu gick men ena ögat sitter inte riktigt där det var tänkt från början och tänderna växer inte ut på nytt och att varje morgon vakna med huvudvärk, fortfarande efter 25 år, är inget jag vill rekommendera någon, dessutom är nacke och halsrygg kass efter smällen så att få livet förstört är inte svårt alls.
 
Livet är farligt - risken är stor att du dör av det....

Nee skämt å sido, lyssna på Micheal Sandler om du tycker att det är dyrt att börja springa.... (runbare)

Skor? - du har fötter
Ta med dig ett par gamla skor och spring så långt du kan helt barfota på asfalt tills du för andra gången tänker att det är dags att ta på dig skorna, då tar du på dig skorna och traskar/springer vidare....
Repetera när fotsulorna känns bra igen....
 
De motionsformer som är bra är promenader, cykling samt vattengympa/simning.

Promenader är en onaturlig och stressig motionsform med mycket ringa konditionseffekt. Jag testade förra året hur fort jag kunde gå 5 km med svängande armar och beslutsamma steg, men utan att forcera. Det var drygt 6,5 km/h och min puls hamnade strax under 90, inte ens halva min maxpuls. En idrottsläkare jag talat med menade att det krävs en puls på minst 120 om man ska se någon konditionseffekt.

Cykling? Det är nog väldigt individuellt; mitt intryck är att det krävs rätt rejäla benmuskler för att få upp rimlig intensitet. Jag, som ändå inte har precis svaga ben, kan omöjligt få upp samma intensitet på cykel som när jag springer. Cykling är förstås också väldigt årstidsbundet och kräver betydligt mer kläder än löpning. Såhär års cyklar jag gärna ut på landet på löpfria dagar, i vackert väder, och jag misstänker att den relativt lågintensiva ansträngningen bränner en hel del fett.
Men kondition ger den inte.

Har man bra teknik är säkert simning bra eftersom det sysselsätter stora delar av kroppen. Men det är tidsödande med alla transporter. Löpningen börjar hemma.

Jag har sprungit i c:a 45 år. I 37 år har jag sprungit långt, en mil eller mer
(som allra mest kanske 26);
Jag har haft hälseneproblem på höger fot (opererad)
och har kroniska problem på vänster, vilka jag håller i schack med excentriska tåhävningar.
Med moderna skor, som t ex Inov-8, skulle problemen aldrig uppstått.

Det går inte så fort som när jag var ung, dvs. 40-45 år; om mitt normaltempo då var kanske 15 km/h
(jag har sprungit kvartsmara på mindre än 38 minuter och halv på 80.30) är det idag 12 km/h, som jag vet att jag kan hålla 8-9 km, kanske 1 mil (inte prövat, dock, kräver vettig disposition).

Jag väger idag 67-68 kg och fyller 68 år i augusti.
 
Det var nog lite för generaliserat angående cykling. I med hög växel och upp och stå i backarna så kommer pulsen farande som en kanon :) Kan hålla med om att det är enklare att tycka att cykeln/rullen gör jobbet så det gäller att trampa, trampa både uppför, på platten och nedför. Jag har nyligen börjat cykla till jobbet det växlar mellan att benen inte pallar (mjölksyra) och att jag inte orkar map på flåset men det känns och syns på klockan att det går snabbare dag för dag.
 
Uppenbart är att vad man än skriver så läses eller förtås det dåligt.
Urförfäderna som bestämde konstruktionen på oss avses inte hur vi nu ser ut.
Men uppenbart var det för svårt för somliga.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.