Retrobulta Direkta Palmsöndagsleden, Häggsta?

Enbart utifrån de beskrivningar jag sett i tråden (är inte bekant med området) tycker jag att det är bättre att låta bli. Detta med tanke på att det tydligen går utmärkt att topprepa, och att det finns röster som gillar ledens karaktär på lead. Den går med andra ord att klättra helt säkert idag.

I bultfrågan generellt är jag en stor förespråkare för topprep. När det finns möjlighet till ett fint ankare (bultat eller ej) kan ju alla som vill klättra leden, samtidigt som de som njuter av det psykologiska momentet i en glest säkrad led kan fortsätta med sina böjelser. Det finns leder som lämpar sig sämre för denna approach (kraftigt överhängande, omöjligt att nå toppen, osv) men då är det en annan femma.
 
Har jag fel då jag har för mig att en av de personer som tog bort bultarna på Omöjliga väggen tillhör Bultkommittén?

För övrigt så är Häggsta inget nybörjarberg även om många kurser hålls där. Det är enligt min uppfattning extremt svårsäkrat. Det måste man ha klart för sig om man ska klättra där och som jag hoppas att instruktörerna som håller kurser upplyser om.
 
Har jag fel då jag har för mig att en av de personer som tog bort bultarna på Omöjliga väggen tillhör Bultkommittén?

Jag vet inte... kikade nu på BK-bloggen och hittade inget där - men minns att jag läst om rensningen, kanske här på utsidan?

Nåja, jag minns ju mest en person av de som rensade, och han är väl vad jag vet inte kommittémedlem - men det betyder ju inte att BK inte varit kontaktade eller medverkat. Jag backar gärna och låter nån som vet svara!

Dåliga pitonger tycker jag dock inte att det är fel att rensa. Och många pitonger är dåliga, särskilt efter 30 år.
 
Jag ser hellre att befintliga standplatser med gamla grejer och toppankare monteras/renoveras. Mer bultar tycker jag inte behövs. (Gäller endast Häggsta alltså)
 
Jag är benägen att hålla med i ett generellt perspektiv, men när det gäller leder där passager är svåra eller omöjliga att säkra, och man är hänvisad till en gammal pitong, så tycker jag att en bättre bult kan vara motiverad. Även av omsorg till berget.
 
Jag vet inte riktigt vilken variant som är den direkta palmsöndagsleden men jag har klättrat den där väggen både kors och tvärs och kan inte komma ihåg någon passage som skulle få klassikerstatus hos mig. En hel del magpirr kommer jag dock ihåg.

Jag tycker frågan är intressant och tänkvärd och inte kan viftas bort med ett "jag tycker inte..". För nu pratar vi inte om att byta ut pitonger eller om en passage går att säkra naturligt utan att helt förändra en led.

Det vi har nu är en led som klättras sällan och de som klättrar den har definitivt överkapacitet, annars skulle de inte våga göra den. Klassikerstatus omdiskuterad, själv tycker jag det är skruttleder på det väggpartiet.

Om vi bultade upp den skulle den bli en av de mest klättrade lederna i regionen. Många skulle ta sina första grepp på lead på den leden.

Om vi slänger alla klätteretiska aspekter åt sidan så skulle det ju helt klart vara bättre för betydligt fler klättrare att bulta upp leden. Jag skulle själv inte vara helt bekväm med att sätta borrmaskinen i klippan, men man måste kanske knäcka ett ägg för att få till en omelett?

Jag skulle tycka det var mycket intressant om denna frågeställning diskuterades öppet och utan att alla gräver ner sig förcementerade ståndpunkter. Själv tycker jag att frågan är delikat. När jag tänker på den inser jag att jag har en åsikt som privat klättrare, en som klätterinstruktör och en som medlem i bultkommittén. Och ingen av dem är huggen i sten utan kan ändras om bra argument dyker upp.

Så, shoot! Ge mig era bästa genomtänkta (d.v.s. inte upprepa en princip som en papegoja) argument för och emot en helbultning av Palmsöndagsleden.
 
Jag vet inte riktigt vilken variant som är den direkta palmsöndagsleden men jag har klättrat den där väggen både kors och tvärs och kan inte komma ihåg någon passage som skulle få klassikerstatus hos mig. En hel del magpirr kommer jag dock ihåg.

Jag tycker frågan är intressant och tänkvärd och inte kan viftas bort med ett "jag tycker inte..". För nu pratar vi inte om att byta ut pitonger eller om en passage går att säkra naturligt utan att helt förändra en led.

Det vi har nu är en led som klättras sällan och de som klättrar den har definitivt överkapacitet, annars skulle de inte våga göra den. Klassikerstatus omdiskuterad, själv tycker jag det är skruttleder på det väggpartiet.

Om vi bultade upp den skulle den bli en av de mest klättrade lederna i regionen. Många skulle ta sina första grepp på lead på den leden.

Om vi slänger alla klätteretiska aspekter åt sidan så skulle det ju helt klart vara bättre för betydligt fler klättrare att bulta upp leden. Jag skulle själv inte vara helt bekväm med att sätta borrmaskinen i klippan, men man måste kanske knäcka ett ägg för att få till en omelett?

Jag skulle tycka det var mycket intressant om denna frågeställning diskuterades öppet och utan att alla gräver ner sig förcementerade ståndpunkter. Själv tycker jag att frågan är delikat. När jag tänker på den inser jag att jag har en åsikt som privat klättrare, en som klätterinstruktör och en som medlem i bultkommittén. Och ingen av dem är huggen i sten utan kan ändras om bra argument dyker upp.

Så, shoot! Ge mig era bästa genomtänkta (d.v.s. inte upprepa en princip som en papegoja) argument för och emot en helbultning av Palmsöndagsleden
.

Underbart!
Alla ska med till klipporna och upp....
 
Per, det låter så skönt att höra att du har olika ståndpunkter beroende på vilken mössa du har på dig. Jag känner igen det.
Det kan ju i och för sig vara så att det är lätt att ha en cool och mycket kompromisslös forumattityd - och sen när man väl ska klättra själv - och ligger risigt till kapacitetsmässigt så önskar man sig massor av bultar.. Men bortsett från den varianten så är det nog så att var och en kan ha lite olika inställningar att processa - och det tror jag bara är bra - för att man utifrån dessa kan komma fram till ett specifikt beslut om just en specifik led.
Som (tidigare) sagt, generaliseringar är en sak, men mer intressant är specifika fall - och Palmsöndagsleden (eller direktvarianten) är just ett sånt.

Jag tror väl att det finns nån slags klassikerstatus på den leden, eller nån av varianterna, men den statusen härrör möjligen till stor del från namnen på f-bestigarna, och på det faktum att det i förarna länge har varnats för den bristfälligt säkrade leden/lederna.

Jag tror mig dock se ett problem till med bultningen, vilket är specifikt för just denna led. Det är nog inte bara svårt att göra bra lägg; är det inte rätt löst, så att det även skulle vara lite svårt att borra och betrakta bultarna som fullvärdiga? Jag kan ha fel här, det kanske är ett problem vid egna placeringar (och slagna bultar) men ändå m h a borrbult går att få bra säkring eftersom man då kan välja de "väggfasta" ytorna.
 
Alla har vi väl lite olika mössor att ta på...

Jag måste erkänna att jag uppskattar den "farliga" långfredagsleden av rent personliga skäl, inte för att jag tror den är en nationell klassiker.

Jag ser mig som en ganska "feg" klättrare i de flesta fall, men just palmsöndagen har jag lett just för att utmana psyket lite, och den upplevelsen vill jag inte vara utan.

(jag är dessutom ingen speciellt stark klättrare så mina marginaler på just palmsöndagen var tillräckliga men inte jättestora)

Hade jag inte haft egen erfarenhet hade jag kanske varit mer välvilligt inställd till bultar.
 
När jag åker till Häggsta så brukar jag värma upp där omkring, och under mina år har jag endast sett ett annat replag leda den, och ytterlagare ett försöka med storskor men det blev bara en massa fuckin' around av det vill jag minnas...

Jag trodde faktist att ingen brydde sig ett skit om leden men det var visst lite fel... Så jag själv backar. Oavsett om de som gillar den som den är faktist klättrar den, eller endast vill att en led med fina minnen ej skall skändas, så finns ju faktist chansen att blivande klättrare kan ha samma nytta av leden som andra bevisligen fått... Enligt mig är det är anledning nog att bevara den som den är.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.