Visst har ni alla en sån här ???
- Trådstartare peter1959
- Start datum
Du skriver att göra upp en eld för att värma en person som gått igenom isen fungerar inte
Varför ?
Du hade inga torra kläder med dig.
I mina öron låter det dumdristigt att ge sig iväg utan att vara förberedd på något sätt, om man råkar gå genom isen.
Du säger att alternativet är att vandra vidare med genomblöta kläder, det du menar var väl att det alternativet var det enda som fanns för dig den gången du gick genom isen ?
Du kan inte på allvar mena att det du beskriver ska ses som någon överlevnadsmetod, när
man gått genom isen ?
Om man är så långt ute på isen från land, så långt från räddning, så ska man vara förberedd på lämpligt sätt, annars så har man betett sig oansvarigt anser jag.
Det här var på 60 - talet förmodar jag, torrt ombyte skulle nog du tagit med dig, minst, om det händer nåt.
Det här är ju ett överlevnadsforum, så det vore kul att få reda på av dig, på hur man ska förbereda sig, för att klara en plurrning i ödemarken där alternativet att vandra vidare är uteslutet, samt att mobilteckning saknas.
Då du tydligen besitter massa kunskap om uteliv vore det intressant att få läsa om dina knep, så kom igen koivu
!Har läst här på forumet att du har stor erfarenhet av uteliv långt innan de flesta här på forumet var födda, så det vore kul att läsa din kommentar
Det jag reagerar mest på är att du skriver att elden fungerar inte, det är bara att vandra vidare ?
Senast ändrad:
Fördummande eller fördömande?
Man måste väl inte nödvändigtvis alltid fördöma eller dumförklara personer som har råkat ut för något exceptionellt?
Någonstans är väl ändå definitionen på en "olyckshändelse" just att den var oförutsägbar, med den kunskap man hade, eller den praxis som rådde under den tiden? Måste inte nödvändigtvis innebära att man är oansvarig.
Jag läser med skräckblandad förtjusning om "klantiga" händelser eller olyckor som andra råkar ut för, kanske kan man försöka reflektera hur man själv skulle ha gjort i samma situation, eller ännu hellre, för att lära sig att om möjligt undvika den.
Alltså glad när andra delar med sig av dyrköpta erfarenheter.
Och med facit i hand vet vi alla bäst... men i skarpt läge?
Man måste väl inte nödvändigtvis alltid fördöma eller dumförklara personer som har råkat ut för något exceptionellt?
Någonstans är väl ändå definitionen på en "olyckshändelse" just att den var oförutsägbar, med den kunskap man hade, eller den praxis som rådde under den tiden? Måste inte nödvändigtvis innebära att man är oansvarig.
Jag läser med skräckblandad förtjusning om "klantiga" händelser eller olyckor som andra råkar ut för, kanske kan man försöka reflektera hur man själv skulle ha gjort i samma situation, eller ännu hellre, för att lära sig att om möjligt undvika den.
Alltså glad när andra delar med sig av dyrköpta erfarenheter.
Och med facit i hand vet vi alla bäst... men i skarpt läge?
Är inte du samma surbjörk som i andra trådar brukar döma ut andras "åsikter" som värdelösa och begära fakta i stället?
Är det inte du som alltid brukar hitta faktafel 1,2,3 osv...i andras inlägg?
Jag trodde att du var en av specialisterna.
Nää
Jo, för att hålla mig till ämnet, så har jag haft en liknande påse. I princip hela kitet förutom eldstålet, det fanns inga pengar till ett sånt. Detta var för typ 25 år sedan och innan jag började tjäna egna pengar.
peter
Senast ändrad:
Ok, samma här, fick vissa saker av farsan o morsan, sovsäck,ryggsäck,Trangiakök, resten fick jag ta från lön, jag jobbade för 8 kr i timmen i Kolmårdens Djurpark -75 76.
Ett par Sarek-kängor fick jag av morsan, de var jättedyra tyckte morsan, så jag var tvungen att ha dom i skolan ochså, för pengarna räkte inte till ett par vanliga skor ochså....
Men jag grät inte för det, fick mina pikar i skolan (8:e klass), (kallades skogsidioten)och gympaläraren tyckte jag va den slappaste elev han haft ( Olle Anderberg, brottarn du vet ), berättade inte att jag vandrade miltals vinter som sommar på helgerna med övernattningar.
Ingen ska tycka synd om mig, jag hade det bra ändå, hade en kompis med mig i skogen som fick gå i halvhögklackade damskor (pepitarutiga minns jag dom var..)som morsan hans inte ville ha längre, samt en sån där grön smärting ryggsäck, med stålram, Päronmodell...
Resten fick han låna av andra.
Jag fick ofta dela med mig av maten till honom, jäkla skitföräldrar han hade !
Men pengar till sprit hade dom...suck
Tycker inte att pengarna nuförtiden räcker så långt nu heller, men man har väl skaffat sig en massa skit som kostar, hus,bil, etc.
Åter till ämnet : Iden med eldpåse kom från Uteböckerna som jag läste om och om igen på kvällarna.
Innehållet kan ju piffas upp med sån där kemisk värme, Hot-Pad, eller vad det heter, som man kan mjuka upp fingrarna med, om de stelnat så att man inte kan använda tändstickorna, men det kanske är att gå för långt, man får ju inte låta fingrarna bli så stela.
Man får ju tänka på vikten, det är ju lätt o plocka i allt möjligt braoha i påsen...
Senast ändrad:
f´n vad ni håller på.
det går ju nästan att se hur det, som på ett litet, barn rycker i läppen när ni i enorma ordsjok ska förklara än det ena än det andra.
precis på samma vis som det är ett kännt faktum att folk som ljuger tenderar att fladdra med blicken, kan också allt för många och tydliga ingridienser i en storry tas som tecken på att man vill kompensera luckor.
jag skulle vilja höra mer om kovistos, eller vad han hette, äventyr och 18km´s promenader. det skulle inte förvåna mig det minsta om exakt varenda stavelse är sann.
och du har i så fall min fulla beundran, det är just det där jag tycker är äventyr på riktigt.
och jag tycker inte man ska hålla på och mästra om vad som är dumdristigt eller ej.
det kanske inte passar alla att hoppa fallskärm, i gummisnoddar, bestiga berg, linda in sig i 17 lager gooretex och sova i en snögrotta utmejslad av en 2000kronors spade 5000 mil hemifrån, eller vad det nu är som anses vara så kallade eftersträvansvärda adrenalinkickar.
en del kan söka äventyret genom att gå igenom en skog, hemma runt knuten, när det börjar mörkna, lite lagom för tunnt klädda. eller ge sig ut på en snöskoter tur med kittlande lite bränsle i tanken. se om man orkar simma över sjön hemma vid osv
varför ska vi som söker äventyret i vardagen bli kallade dumdristiga?
jag ägnar mig gärna åt sådant men tycker det är fullständigt idiotiskt att hoppa ner för ett stup med en gummisnodd knuten runt foten, men inte kör jag ner det i halsen på dom krakarna som måste ägna sig åt det, eller andra arrangerade fånerier, för att känna att dom ska ha nåt att komma med.
det går ju nästan att se hur det, som på ett litet, barn rycker i läppen när ni i enorma ordsjok ska förklara än det ena än det andra.
precis på samma vis som det är ett kännt faktum att folk som ljuger tenderar att fladdra med blicken, kan också allt för många och tydliga ingridienser i en storry tas som tecken på att man vill kompensera luckor.
jag skulle vilja höra mer om kovistos, eller vad han hette, äventyr och 18km´s promenader. det skulle inte förvåna mig det minsta om exakt varenda stavelse är sann.
och du har i så fall min fulla beundran, det är just det där jag tycker är äventyr på riktigt.
och jag tycker inte man ska hålla på och mästra om vad som är dumdristigt eller ej.
det kanske inte passar alla att hoppa fallskärm, i gummisnoddar, bestiga berg, linda in sig i 17 lager gooretex och sova i en snögrotta utmejslad av en 2000kronors spade 5000 mil hemifrån, eller vad det nu är som anses vara så kallade eftersträvansvärda adrenalinkickar.
en del kan söka äventyret genom att gå igenom en skog, hemma runt knuten, när det börjar mörkna, lite lagom för tunnt klädda. eller ge sig ut på en snöskoter tur med kittlande lite bränsle i tanken. se om man orkar simma över sjön hemma vid osv
varför ska vi som söker äventyret i vardagen bli kallade dumdristiga?
jag ägnar mig gärna åt sådant men tycker det är fullständigt idiotiskt att hoppa ner för ett stup med en gummisnodd knuten runt foten, men inte kör jag ner det i halsen på dom krakarna som måste ägna sig åt det, eller andra arrangerade fånerier, för att känna att dom ska ha nåt att komma med.
Strimlor fron bildeck
Hej. Har just lest denna troden och moste sega att det forvonar mig att ingen nemner nogot om strimlor av bildeck att tenda med. Man tar ett gammalt deck och skjaer smo strimlor som sedan er letta att tenda med even om dom er blota. Har blivit riktigt sugen po att ge mig ut o praktisera lite eldning nu ner jag lest denna troden. Men prova med bildeckstrimlor och tvo bic-tendare, do klarar man sig. tendaren funkar direkt efter att den blivit blot om man rullar hjulet lite mot byxan forst.
/ Gustav
Hej. Har just lest denna troden och moste sega att det forvonar mig att ingen nemner nogot om strimlor av bildeck att tenda med. Man tar ett gammalt deck och skjaer smo strimlor som sedan er letta att tenda med even om dom er blota. Har blivit riktigt sugen po att ge mig ut o praktisera lite eldning nu ner jag lest denna troden. Men prova med bildeckstrimlor och tvo bic-tendare, do klarar man sig. tendaren funkar direkt efter att den blivit blot om man rullar hjulet lite mot byxan forst.
/ Gustav
Bra inlägg!
Jag tycker nog i och för sig inte att man kan sätta ett likhetstecken mellan äventyr och adrenalinproducerande aktiviteter, många har nog en annan definition på vad äventyr är.
Många saknar nog behovet av adrenalinkickar och sätter högt fokus på säkerhet.
Jag har inte tänkt så långt förrän jag läste ditt inlägg...bra med nya synpunkter som utvecklar diskussionen.
Kollisioner inträffar så klart mellan de som, om jag törs generalisera lite, söker adrenalinkickar och de som är trygghetsnarkomaner.
Jag ser ytterligare en polarisering av medlemmarna på utsidan, jag har tidigare noterat några andra:
jägare - motståndare
proffs - glada amatörer
lättpackare - muskelknuttar
märkesb*gar - Billigt och bra;are
hillebergare - resten av världen
Det finns säkert fler men jag skulle nog uppskatta att 85% av inläggen i forumet handlar om att hävda sin ståndpunk utifrån att man tillhör någon av dessa grupper.
I mitt fall rör det sig nog om närmare 94%.
Det är kanske är inte dumdristigt att vara oförberedd, riskera livet, hälsan,
man ville ju bara få en adrenalinkick ?
Det här är ju ett överlevnadsforum, där finns det nog plats för "trygghetsnarkomaner" såväl som
äventyrare som vill ha näradödenupplevelser, huvudsaken är väl att man kan ta sig hem efter äventyret och rapportera på utsidan vad som hände, vad man upplevt...
Att sätta namnet dumdristig på ett ur säkerhetsperspektiv felaktigt sätt att genomföra sina färder på,
kanske inte passar alla, jag kanske skulle skrivigt, att det var häftigt, fränt,coolt (?), eller vad ?
Det kanske inte finns något som kan kallas dumdristigt ?
Det är nog i vissa kretsar en merit att visa upp amputerade fingrar o tår, etc,efter "äventyret", många ser nog upp till dem, ser dem som riktiga utemänniskor/äventyrare som vet vad dom talar om...
Ni som inte vill ha något säkerhettstänk vid färder i vildmarken har rätt att slippa det, men jag kommer iallafall kalla det dumdristigt.
Sök gärna äventyret, kör iväg med scotern,iklädd badbyxor, låt den få soppatorrt i - 30 grader 10 mil från närmsta stuga, det är ju svin häftiga äventyr i vardagen, det har jag totalt missat, trodde att det bara var dyngfulla killar som fått nobben av en brud som gjorde så...
Jag får nog tänka om vad som är dumdristigt, och vad som är äventyr, det är en jäkla skillnad
har jag noterat...
Fanken, nu vart det iallafall ett sånt där "ordsjok", fast jag inte ville det...
man ville ju bara få en adrenalinkick ?
Det här är ju ett överlevnadsforum, där finns det nog plats för "trygghetsnarkomaner" såväl som
äventyrare som vill ha näradödenupplevelser, huvudsaken är väl att man kan ta sig hem efter äventyret och rapportera på utsidan vad som hände, vad man upplevt...
Att sätta namnet dumdristig på ett ur säkerhetsperspektiv felaktigt sätt att genomföra sina färder på,
kanske inte passar alla, jag kanske skulle skrivigt, att det var häftigt, fränt,coolt (?), eller vad ?
Det kanske inte finns något som kan kallas dumdristigt ?
Det är nog i vissa kretsar en merit att visa upp amputerade fingrar o tår, etc,efter "äventyret", många ser nog upp till dem, ser dem som riktiga utemänniskor/äventyrare som vet vad dom talar om...
Ni som inte vill ha något säkerhettstänk vid färder i vildmarken har rätt att slippa det, men jag kommer iallafall kalla det dumdristigt.
Sök gärna äventyret, kör iväg med scotern,iklädd badbyxor, låt den få soppatorrt i - 30 grader 10 mil från närmsta stuga, det är ju svin häftiga äventyr i vardagen, det har jag totalt missat, trodde att det bara var dyngfulla killar som fått nobben av en brud som gjorde så...
Jag får nog tänka om vad som är dumdristigt, och vad som är äventyr, det är en jäkla skillnad
har jag noterat...
Fanken, nu vart det iallafall ett sånt där "ordsjok", fast jag inte ville det...
Senast ändrad:
@ peter1959:
Gör som du vill när det rör dig själv och dina närmaste, låt Darwin ta hand om övriga då? "Survival of the fittest"...
Inse att de flesta inte menar att söka adrenalin avsiktligt på dumma sätt, men ibland blir det inte som man tänkt sig. Och ja, en del går att undvika. Via sina egna eller andras erfarenheter, och förberedelser.
Lugn å fin nu... ;-)
Gör som du vill när det rör dig själv och dina närmaste, låt Darwin ta hand om övriga då? "Survival of the fittest"...
Inse att de flesta inte menar att söka adrenalin avsiktligt på dumma sätt, men ibland blir det inte som man tänkt sig. Och ja, en del går att undvika. Via sina egna eller andras erfarenheter, och förberedelser.
Lugn å fin nu... ;-)
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.