Jag har en kamrat som börjat klättra, och med honom gick jag igenom "det mesta" i just det grundläggande säkringsarbetet.
Eftersom det var på vintern så övade vi inte utomhus för att han skulle få lite handlag, utan detta begränsade sig till att jag klättrade upp och ned på en stege, och han fick hissa ned mig osv.
Vid uppklättringen så missade han någon fråga, men fick resonera kring den med examinatorn, varvid han sedan säkrade mig som klättrade. Jag kunde konstatera att han hade allt annat än flyt i rörelserna, och gladde mig åt att väggen jag var på var lika säker som en stege. Examinatorn skakade lite på huvudet, och han fick säkra mig ytterligare någon vända, varvid jag också provade att "falla", nära marken. Han blev godkänd, med vi var alla överens om att det behövdes mer träning.
Det tog väl ett litet tag så satt det hela och under tiden klättrade jag mest på den mycket lätta väggen, möjligen var det också någon som höll i repet bakom "aspiranten" ett tag.
Jag litar numera på honom som säkringsman vid topprep, lika mycket som på någon rutinerad klättrare. Händerna är väl nästan lika flinka, men han är troligen betydligt mer fokuserad än de flesta som klättrat några år.
Jag tyckte det var gränsfall att han skulle godkännas, men om det inte är väder är det ju lite svårt att öva in rörelserna på egen hand, så jag var ju glad att examinatorn var lite snäll. Och då är det väl helt enkelt så att inomhusövning är begränsat just till de kurser som finns, och utan att ha en aning om vad det kostar, eller riktigt hur det går till så har jag full förståelse för att det är så det får gå till på ett gym där innehavarna ändå är ålagda ett visst ansvar för vilka övningar som får förekomma på väggarna.