Jam-träning?

[gahne]

Finns det något bra sätt att träna upp sig för att kunna jamma, utan att köra "the real thing", s.a.s?
Alltså, hur blir man tillräckligt stark för att kunna hålla i ett jam, om man inte redan är det?
Eller är det BARA teknik det handlar om?

 

[Visenten]

Jag brukar säga att man blir bra på det man gör. Vill man bli bra på att jamma: ut och jamma! Det finns exempel på folk som gjort egna "sprickmaskiner", två reglar med variabla distanser mellan som hängs upp. Personligen tycker jag att det verkar roligare att sticka ut och klättra något riktigt i stället. Det handlar mycket om teknik, och den styrka som är bra att ha kanske sitter mer i bålen än i underarmarna (som vanligt). Stå på fötterna och håll kroppen i rätt position så sitter också jammen bättre. Clogga, bouldra (fast så många bra jamboulders finns det inte) eller hitta en replagskompis som står ut med att du nöter in tekniken. Tejp kan vara bra, särskilt när tekniken är bristfällig, det är när jammen släpper som huden brister... Storlek på fingrar och händer kan ha stor betydelse för hur svår man tycker att en led är (om sprickan är jämnbred en längre bit), därför kan grader ibland vara lite missvisande.

Det finns sedan tidigare en tråd här på forumet som tar upp samma ämne.

Lycka till,
Mats

 

[achtminus]

1) Tejpa jamhandskar, eller köp sådana där i gummi
2) Finn en spricka i handstorlek (camalot #2-#3)
3) Sätt ett topprep på sagda spricka
4) Klättra sprickan enbart med jam om och om igen till dess du kan

Jag kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig att någon inte är stark nog i händerna för att jamma.

Ang teknik, några saker:

Fingrarna bör vara helt avslappnade, de skall ej trycka mot sprickan med någon kraft.

Tummens funktion är enbart att förändra tjockleken på jammet så att handen passar i skrevan.

Om du tittar på en hand i jamposition så ser du att den är lite kilformad. Idealt bör denna kilform passa en slot i sprickan, dessa jam är allra bäst.

När man drar rakt ner på ett jam och har relativt avslappnad hand så expanderar handens tvärsnitt och kilar fast hårdare i sprickan, därför sitter jam säkert även i helt parallella sprickor.

Överkurs:
I sprickor som smalnar av uppåt måste man spänna handen en aning för att hjälpa handen att expandera fast i jammet. Ofta hjälper det att böja bak handleden och vrida fast handen åt det hållet att handflatan pekar bort från dig.

 

[embl]

I vilken stad klättrar du? Vissa leder är bättre än andra på att lära sig jamma. Handjam är grön, röd, möjligtvis gul Camelot (eller dmm, eller totem). Inte Blå! (Om du inte har jättebamsiga händer).

Strunta i allt vad jamhandskar heter! Oskick som allt för ofta används slentrianmässigt och inte när det verkligen behövs! Efter ett tag så får du inga sår, då tekniken sitter! (Ett jam blir som en jug)

 

[achtminus]

Grön camalot är ringlås till trånga händer. Röd cam är trånga händer (ingen tumme).

Grön camalot går från 25-33 mm ungefär---inte ens småväxta kvinnor kan få in ett riktigt handjam med invikt tumme i sprickor av den storleken.

Jag har väldigt feta fingrar men helt normalstora händer och får perfekta handjam på trånga camalot 3or (Friend 3-3.5 = Cam 3 är lättaste storleken för mig i Indian Creek t.ex.)

 

[johnliungman]

Jag är ingen expert utan snarare en som är mitt i processen, så jag tycker att frågan är intressant.

En sak som ofta glöms bort (men som faktiskt redan nämnts här) är hur viktigt det är med kroppsposition, precis som vid all klättring. Poängen är ju som vanligt att belasta händerna så lite som möjligt, men om sprickan utgör enda möjligheten till fotplacering så är det lite lurigt. Då tror jag att topprepsövning ute, eller en artificiell spricka inomhus, kan vara en utmärkt idé. Jobba på att hitta rörelsescheman som fungerar i olika situationer. Exempelvis kan det i ett dieder göra enorm skillnad hur du orienterar händerna (tumme upp eller ner, osv).

Vad gäller jamhandskar är jag kluven. Ska man ut och öva mycket och inte tröttna när blodet börjar rinna så är det nog ändå en bra idé med tejp eller en "köpehandske" i gummi. Visst, man lär sig kanske mindre om själva jammet, men kan fokusera desto mer på resten av kroppen! Självklart beror det lite på hur elaka de lokala sprickorna är...

Jag kan f.ö tipsa om bra övningsleder i GBG om nån är intresserad.

J

 

[gahne]

Jag har ju hela Gbg och Bohuslän att träna på, jag är bara kass helt enkelt.
Men jag tycker Camalot-treor där man får in hela handen är ganska ovanligt. Det är ju vanligare med fingersprickor i olika storlekar. Men jag tycker alltid de vidgar sig åt fel håll på något vis (neråt och/eller utåt).

Men det är fortfarande bara teknik, styrkan har inte så mycket med det att göra säger ni?

 

[luktafotogen]

Överkurs:
I sprickor som smalnar av uppåt måste man spänna handen en aning för att hjälpa handen att expandera fast i jammet. Ofta hjälper det att böja bak handleden och vrida fast handen åt det hållet att handflatan pekar bort från dig.

...Fast det här kallas ju för opposition som i många fall är en bekvämare teknik än jamming.

 

[achtminus]

För handsprickor så är finger/hand-styrkan rätt irrelevant, det stämmer. För branta hand-sprickor så krävs rätt mycket arm/ryggstyrka.

John har rätt i att mycket sitter i fötterna och positioneringen. Jag tycker ofta om att stå med ena foten i sprickan och den andra flaggad utanför (hest på något steg förstås), annars riskerar man hela tiden ladugårdsdörr på vertikala sprickor. En övning du kan göra på inomhusväggen är att välja ut en rad av grepp på samma vertikala linje och klättra upp genom att bara använda dessa: det gör att du vänjer dig med den typ av balans som krävs på sprickor.

Jag tejpar alltid handske om jag tror att leden har svåra eller tekniska jam, förutom om jag är för lat, glömt tejp, eller leden är långt inom min förmåga.

Peter Croft skrev en gång i tiden en fantastisk artikel i Rock & Ice om handsprickor, se om du kan finna den.

Dale Bard:
http://www.widefetish.com/pages/how_to.html#dale

Steph Davis om tunnare sprickor:
http://www.lackhead.org/jamming/