Åskväder och säkerhetsbedömningar

På en väg skulle jag kika mer efter trafik än blixt...

//J

Håller med föregående om att risken är försvinnande liten på en skogsbilväg.

Paddlade till Söderarm i helgen. Fick sällskap av ett kraftigt åskväder på väg hem. Hann precis över farleden och nästan fram till Fejan. Sedan var det över oss och blixten slog ner i havet 400 m bort. Då var det läge att ta sig iland och vänta ut ovädret. Stod under lägre träd (inte de högsta).

graylingman sa:

Tycker hela reaktionen känns smått hysterisk....

Klicka för att se resterande...

Jo, det var min första tanke också. Samtidigt så känner jag inte till förhållandena i Ardennerna så jag funderade på om det var jag som underestimerat risken att vistas i åskväder eftersom reaktionerna blev så kraftiga. Av svaren här verkar det ju som om vi var relativt säkra i alla fall. Jag kan dock köpa resonemanget om att det är bättre att bara ha ett ben i marken vid blixtnedslag, men kängurustyltan får bli hemma nästa gång också.

Ja alltså ett ben i marken - vid direktträff är det lika illa.

Men vid nedslag i närheten som gör att strömmen kryper i marken kan det ju funka.
Då åker strömmen bara förbi dig - med båda benen i marken tar den vägen via benen då kroppen är salt och leder ström.

Det är ju bara att sitta ned i dom lägena....

Efter många åskväder i all slags terräng är det bara en sysselsättning som fortfarande är riktigt obehaglig och det är segling, öppen sjö, mast och rigg, rejält jordplan, under åskoväder. Men vi har klarat oss, trots att det varit nära några gånger.
Trafikriskerna till och från är vida verkligare.
Där vi bor träffas kyrkan, kraftledningen samt havet mest. Nummer 2 brukar stänga kraftnätet i några timmar. Då kan det vara bra med reservljus och närhet till gasköket.

Förra måndan på Bråviken var åskan riktigt nära och kom upp blixtsnabbt så jag hann inte ta mig till land innan det brakade löst. Blixten slog ner så nära så jag fick en hel skölja vatten över mig och kajaken men jag har varit närmare blixten än så, vi har *träffats och kramats* en gång tidigare på allvar men jag överlevde det också och sökte inte ens läkare eftersom jag ju överlevde.

Jag är inte räddare för åskan än innan iom. att jag vet att det bara är ström på höjden istället för på längden, som det kan vara där man paddlar. Jag har varit med om hysteriska människor som hört åskan mullra långt bort och som sprungit för livet fast åskan är på väg i en helt annan riktning än dit där jag är och såna människor är farligare än åskan att ha att göra med.

Teknikern sa:

men det var ett annat "elaggregat" som var påkopplat. Jaja, det blev nya dojjor för dom gamla blev brännskadade men det var enda skadorna och, nej, varför skulle jag åka till nån läkare, jag var ju fortfarande fungerande,,,,,,,,,,och fungerar än.

Klicka för att se resterande...

Läskigt. När jag gick elsäkerhetskurser vill jag minnas att vi fick lära oss att korta, riktigt höga strömmar DC ofta inte är så farligt då det funkar som "reset" utav hjärtats elsystem (tänk defibrillator) snarare än att få det att flippa ur. Kanske var det som hände dig.

Så kan det ju vara. Är man åskrädd så ska man inte ta skydd här undan åskväder för i bla. verkstan kan det hoppa massa småblixtar på golvet mellan armeringarna i betongplattan om blixten slår ner i närheten, och att duscha utan att först skölja golvet och sen fortsätta nerifrån och upp på kroppen är det samma samma som att be om elschocksbehandling vissa tider på året. Det har med otroligt höga jordströmmar att göra då jag bor på en mineralrik ås som tydligen är rena kraftverket och är inget att göra nåt åt. Jordfelsbrytare är tex. helt uteslutet att montera in här då den har en förmåga att krascha inom en vecka.