Att sakna ord

Jo, berömvärt till och med. Att det är subjektivt eller t o m lite förvirrat, har väl emellertid den här tråden visat.
Ibland kanske det av just det skälet är bättre att med vanliga ord beskriva nåt, istället för att använda sig av facktermer som riskerar att vara för dåligt förankrade. (Detta var en allmän reflektion, men som troligen kan tillämpas även här.)

Jag skulle skrivit "en skorpa av frusen slask", då tror jag alla förstår vad som menas (om jag tolkar det ursprungliga citatet rätt).

Någon borde göra något!

Isterminologi

Hej!
Det är inte så lätt för fritidskontorets personal att använda rätt isord om de inte är aktiva skridskoåkare själva. Det kan ta många år innan man kan skilja på en uppråk och en nedråk eller förstå vad som skiljer glansis från glasis. Det märks inte minst av inläggen på denna tråd. Edvikens och Värtans isar rapporteras av erfarna skridskoåkare. Någon sådan rapportering finns inte för Norrviken där kommunerna Sollentuna och Upplands-Väsby tydligen koncentrerar sig på den mycket uppskattade plogade banan. Det kan vara av intresse att veta att banan ursprungligen plogades för att släppa ned ljus i sjön. Tekniska direktören i Sollentuna, Björn Romson, lät ploga upp banan som alltså ursprungligen är en "fotosyntesapparat".
Terminologicentrum (Rikstermbanken) har visat intresse för isordboken på SSSKs hemsida www.sssk.se/isordbok . Den är fri att använda för var och en men även med stöd av isordboken kan det vara mycket begärt av "plogpersonalen" att alltid hitta rätt term. Vindbrunn och slukhål vore ändå ganska käckt om de kände till.
Karin Hedén

Tillkomsten av Norrvikens plogade bana

Karin H. sa:

Det kan vara av intresse att veta att banan ursprungligen plogades för att släppa ned ljus i sjön. Tekniska direktören i Sollentuna, Björn Romson, lät ploga upp banan som alltså ursprungligen är en "fotosyntesapparat".

Klicka för att se resterande...

Det var jästfabriken som på den tiden släppte ut ämnen i Norrviken och dessa utsläpp skulle hanteras bl.a. genom att man vintertid släppte ner dagsljus i sjön genom att ploga bort snön. En yta på kanske 10-20 fotbollsplaner mitt på sjön planerade man att ploga ren från snö för att skapa denna "fotosyntesapparat". Men i planeringsgänget fanns en skridskoåkare som föreslog: "Varför inte ploga en skridskobana runt hela sjön istället?". Och så blev det. Idag tas jästfabrikens utsläpp om hand på andra sätt och "fotosyntesapparaten" i Norrviken behövs inte längre. Men den plogade banan finns kvar, nu i kommunens regi.

Karin H. sa:

Terminologicentrum (Rikstermbanken) har visat intresse för isordboken på SSSKs hemsida www.sssk.se/isordbok . Den är fri att använda för var och en men även med stöd av isordboken kan det vara mycket begärt av "plogpersonalen" att alltid hitta rätt term. Vindbrunn och slukhål vore ändå ganska käckt om de kände till.
Karin Hedén

Klicka för att se resterande...

Det behövs alltså en förkortad version av denna isordbok som mer är riktad mot t.ex. plogpersonal men även en intresserad allmänhet. Den förkortade isordboken tycker jag inte bör innehålla mer än max något tiotal av de viktigaste isorden, annars blir det för mycket för den som inte är specialintresserad.

Så vilka är de 10 viktigaste isorden? Vindbrunn, slukhål, överis tycker jag hör dit. Vilka andra 7 ord ska vara med?

9 ord

pausch sa:

Så vilka är de 10 viktigaste isorden? Vindbrunn, slukhål, överis tycker jag hör dit. Vilka andra 7 ord ska vara med?

Klicka för att se resterande...

Mitt förslag:
Kärnis
Rutten is
Råk
Saltis
Slukhål
Stöpis
Vindbrunn
Våris
Överis

Kandidater:
Glasis
Svinga
Sötis
Tallriksis
Vrakis

Mina definitioner:
http://www.thinkice.com/glaciology/sv/isordlista.htm

Skridskoslingor på sjöis

pausch sa:

Men i planeringsgänget fanns en skridskoåkare som föreslog: "Varför inte ploga en skridskobana runt hela sjön istället?".

Skridskoåkaren var Björn Romson...

I den här handboken som riktar sig till dem som sköter skridskoslingor på sjöis finns en del av begreppen förklarade http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc34883_1.pdf . En terminologilista i kapitlet om "Information och skyltning" kanske löser problemet.

Karin Hedén

Klicka för att se resterande...

En förbättring - och ett annat mysko språkbruk

Det verkar som om någon i gänget som plogar Norrvikens sjöisbana såg denna debatt, för nu använder dom ibland ordet "överis" då dom rapporterar om banan på sin webb. Bra !!

Men kommunernas administratörer verkar ha sitt sätt att se på saker. På en av Stockholms kommuns sidor http://www.stockholm.se/KulturFritid/Idrottsanlaggningar/Idrottsplatser/Allmanhetens-tider/Sjoisbanor/ meddelas t.ex. att sjöisbanorna nu har "stängt för säsongen". OK, banorna plogas inte längre (av uppenbara skäl) - men hur sjuttsingen "stänger" man en sjö?

Nåväl, det kommande blidvädret lär ju smälta bort snöslasket på isarna inom en vecka eller två och då blir det förhoppningsvis tillfälle till några avslutande turer innan det blir "stängt för säsongen" även på naturisarna

Skendebatt

För oss glada amatörer som sällan eller aldrig befinner sig på sådana isar som kräver ingående specialistkunskap räcker det gott med en beskrivning som upplyser om att isen är knagglig, har många sprickor eller att det finns råkar. Skulle israpporten handla om vindbrunnar, slukhål, stöpis och dylika facktermer skulle det bara förvirra oss "vanliga nöjesåkare".

Med detta vill jag alltså säga att ju enklare beskrivning av isen, desto större förutsättning att vi ger oss ut på en tur. Sedan kan de som så önskar/kräver exakt beskrivning av isens kondition vända sig till andra källor för att inhämta adekvat information.

Toruk macto sa:

För oss glada amatörer som sällan eller aldrig befinner sig på sådana isar som kräver ingående specialistkunskap räcker det gott med en beskrivning som upplyser om att isen är knagglig, har många sprickor eller att det finns råkar. Skulle israpporten handla om vindbrunnar, slukhål, stöpis och dylika facktermer skulle det bara förvirra oss "vanliga nöjesåkare".

Med detta vill jag alltså säga att ju enklare beskrivning av isen, desto större förutsättning att vi ger oss ut på en tur. Sedan kan de som så önskar/kräver exakt beskrivning av isens kondition vända sig till andra källor för att inhämta adekvat information.

Klicka för att se resterande...

För att i de flesta fall ge sig ut på en egen tur på annat än plogad bana så vill jag påstå att s.k. facktermer som vindbrunn, stöpis, överis etc. är betydligt viktigare information än att isen är t.ex. "knagglig"...

Om man tycker det är förvirrande termer så rekommenderar jag en ledarledd tur. Förhoppningsvis har då ledaren tagit del av information om t.ex. vindbrunnar och överis och kan undvika dem. Jag kan garantera att din tur blir betydligt roligare och mer njutningsfylld om man är varnad för och därmed kan undvika sådana små förtretligheter som t.ex. en vindbrunn.

Skendebatt 2

Jag tror att du missförstod mitt förra inlägg - min kommentar gällde just åkning på plogade sjöar som t.ex. Norrviken (jag har just kommit hem efter en uppfriskande 17-kilometersrunda där).

Baserat på ovetenskapliga empiriska studier gissar jag att åtminstone tre fjärdedelar av de personer som under en helg vistas på Norrviken inte har den blekaste aning om vad vindbrunnar och stöpis är - för dem (och för mig) är det tillräcklig information att veta om isen har många sprickor eller är täckt av vatten. Att man sedan kräver mer detaljerad information om isen vid långfärder ute i havsbandet eller någon av de stora sjöarna har jag full förståelse för. Men, de israpporter som i dagsläget finns att hämta på Sollentuna kommuns hemsida tycker jag är alldeles utmärkta för oss amatörer.

För övrigt var det ovanligt många och stora sprickor på Norrviken idag - förhoppningsvis kommer isbanan att hyvlas under den kommande veckan.

Toruk macto sa:

För övrigt var det ovanligt många och stora sprickor på Norrviken idag - förhoppningsvis kommer isbanan att hyvlas under den kommande veckan.

Klicka för att se resterande...

Åk på Edsviken istället! Där är det betydligt färre sprickor.

F.ö. är det bra om även de som bara åker på plogade banor inkluderar ordet "överis" i sin vokabulär. Den vanligaste isolyckan är inte plurrning utan fall mot isen med de följdskador det kan innebära. Jag har några i mon bekantskapskrets som helt slutat åka långfärdsskridskor efter en fallolycka där skadorna sedan krävde några månaders regelbundna läkarbesök.

Överis kan dyka upp helt oväntat på en isyta som ser mycket jämn och fin ut, och kommer man farande in i ett överisparti med god fart blir det i stort sett tvärstopp på fötterna, samtidigt som överkroppen fortsätter framåt, dvs man faller och kan så sig illa.