Fjällvandring På tur i bergen

Svara
 
Ämnesverktyg Betygsätt ämne Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2012-03-01, 21:44
Swift Swift är inte uppkopplad
 
Inlägg: 1 679
Funderingar vid Stuorrajiegnas jökelbäck

Under vandring i somras gick min dotter och jag söderut genom Miehttjevagge öster om Sulitelma. Vi fortsatte sedan mot Labba och tältade vid Stuorrajiegnas jökelbäck ca 2 km nedströms glaciären. Landskapet här är spektakulärt och väckte frågor som läsarna här på Utsidan säkert kan besvara.

Vid vår tältplats finns en kraftig ändmorän, där jökelbäcken har ett vattenfall. Nedströms moränen är landskapet vackert grönt och frodigt, men uppströms är det bara kala grå klipphällar med utströdda stenblock hela vägen upp till glaciären. Gränsen mellan dessa områden är knivskarp och syns utmärkt på flygbilder.

Nu undrar jag hur historiken ser ut på denna plats. Att glaciärerna drar sig tillbaka är ju välbekant, men hur har denna gränsdramatik uppstått? Är det fråga om det som kallas Lilla Istiden (ca år 1300 - 1900) och att iskanten stått stilla här under många år för att sedan snabbt retirera under de senaste 100 åren?

Hälsn Pelle
Svara med citat
  #2  
Gammal 2012-03-02, 13:43
Anders_sthlm Anders_sthlm är inte uppkopplad
 
Inlägg: 551
Ungefär.. så ja. Bortdragningen av en glaciär kan gå fort. Just områdena kring Sulitelma, där har isarna gått tillbaka väldigt fort. Det skedde väldigt snabbt där. Vegetationen har liksom inte hängt med. Fjällväxter är lite ’tröga’ av sig. Dom behöver känna sig för lite innan dom liksom slår rot. “Tänk om isen skulle komma tillbaka..”!!
Ingen kul grej liksom för en rar planta..

Så det har dom lärt sig av evulotionen att vara lite försiktiga med var dom slår rot. Därför ser det lite ut som du just beskriver.
Men samtidigt testar dom. Först på plats får bra villkor.

En annan grej. Det är en helt annan sak att växter flyttar ‘uppåt‘, höjdmässigt just för att klimatet blir varmare.
Här, där isen en gång legat, flyttar dom mer in -tillbaka- på öde platser, tomma platser. Platser dom en gång växte på.

Att det är en så skarp gräns mellan det gröna och det kala beror ju på att isen dessutom en gång dramatiskt expanderade väldigt snabbt och kraftigt, när den gled framåt in över de frodiga gröna ängarna. Den plogade upp dom där moränerna mitt i det gröna som den lade under sig.

Genom att kolla ändmoränernas uppbyggnad kan man se hur pass kraftig isen var., hur länge den legat där och ungefär när den är ifrån. Ändmoräner skiljer sig sinsemellan.

/Anders
Svara med citat
  #3  
Gammal 2012-03-03, 20:21
Swift Swift är inte uppkopplad
 
Inlägg: 1 679
Tack Anders för ditt utförliga svar!

Jag brukar beskriva fjällvandring som en multi-upplevelse, och där ingår kvartärgeologiska observationer. Genom att titta på sådant som här ovan beskrivits och förstora upp det tusen gånger kan man lättare förstå hur landet i övrigt har formats under och efter den senaste istiden. Lärorikt!

Hälsn Pelle
Svara med citat
  #4  
Gammal 2013-12-18, 11:32
Lars_Hedegaard Lars_Hedegaard är inte uppkopplad
 
Inlägg: 114
Jeg vil gerne gøre lidt reklame for dette område, som er meget fascinerende.

Jeg har ikke fundet det omtalt i litteraturen, selv ikke Claes Grundsten nævner det i bogen "På Fjalltur: Padjelenta - Sulitelma", selvom der beskrives en rute som går lige forbi.

Der er nogle billeder af stedet på
http://www.utsidan.se/forum/sh ... 126&page=570

Hvis man sammenligner med det gamle Generalstabskort fra slutningen af 1800-tallet, så ses Sulitelma isens enorme størrelse for blot 100 år siden.

Udbredelsen vist på det gamle kort ved Duolbba svarer præcist til morænevoldens placering, som jeg har vist med rødt.

Man kan også tydeligt i dag i landskabet nord for Sulitelma se morænevolden som markerer udstrækningen mod nord, som jeg har vist med blåt,

Det ses iøvrigt at det gamle kort at f.eks. Miehtjerbakte var helt indesluttet i isen og kun toppen stak op, og Miehttjevagge dækket ligeså.

Med Venlig Hilsen
Lars Hedegaard Larsen

Svara med citat
  #5  
Gammal 2013-12-18, 16:33
Swift Swift är inte uppkopplad
 
Inlägg: 1 679
Mycket intressant att jämföra denna gamla fina karta med dagens situation! Och som vanligt blir man imponerad av precisionen på den tiden, utan stöd av flyg- eller satellitbilder.

Här har uppenbarligen skett stora förändringar under de senaste dryga hundra åren. Jag ser t.ex. att vår senaste tältplats söder om Hammaren skulle varit rätt kylslagen vid den här tidpunkten.

Tack Lars för denna fina pedagogik!

Hälsn Pelle
Svara med citat
  #6  
Gammal 2013-12-20, 08:09
Lars G A Lars G A är inte uppkopplad
 
Inlägg: 336
Citat:
Ursprungligen postat av Swift Visa inlägg
Mycket intressant att jämföra denna gamla fina karta med dagens situation! Och som vanligt blir man imponerad av precisionen på den tiden, utan stöd av flyg- eller satellitbilder.
Det finns en specialkarta över just det område du tältade vid, i fyra gånger större skala. Jonas Westman (1867-1922) vistades där somrarna 1897 och 1898 för att studera glaciärerna. Initiativet till denna och andra undersökningar (mest känd blev den första i serien, Hambergs i Sarek 1895) togs av Fredrik Svenonius. Förutom den vetenskapliga redogörelsen (där kartan ingick) på tyska skrev Westman även en skildring i STFs årsskrift 1899.

En märkvärdighet med kartan är att den framställdes med hjälp av fotogrammetri i stället för med de vanliga mätborden. Den finns längst ned på denna sida:

http://www.axelhamberg.se/Default.aspx?pageid=2141

Här är två bilder ur den vetenskapliga artikeln:


Svara med citat
  #7  
Gammal 2013-12-18, 18:17
Tobbe C Tobbe C är inte uppkopplad
 
Inlägg: 1 060
Instämmer med tidigare talare, minst sagt fascinerande! Inte minst att en stor del av Gájssegiesjtjåhkkå-massivet så nyligen var täckt av is.
Citat:
Ursprungligen postat av Lars_Hedegaard Visa inlägg
...
Jeg har ikke fundet det omtalt i litteraturen, selv ikke Claes Grundsten nævner det i bogen "På Fjalltur: Padjelenta - Sulitelma", selvom der beskrives en rute som går lige forbi.
...
När det gäller Grundstens beskrivning av färdvägen som passerar dessa trakter är jag minst sagt förbryllad. Den går i korthet ut på att gå på västsidan av Duolbba och därefter runt östsidan av Labbá. Men...(!) Däremellan rinner ju glaciärjokken som faktiskt avvattnar en av Sveriges största glaciärer. Inte ett ord finns om denna passage. Även om det skulle vara lätt att ta sig över (vad vet jag, har inte varit där själv ännu...) tycker jag att det är konstigt att en sådan vattenrik passage inte omnämns. (Ursäkta om det här blev lite utanför trådens ämne...)
Svara med citat
  #8  
Gammal 2013-12-18, 20:59
Swift Swift är inte uppkopplad
 
Inlägg: 1 679
Citat:
Ursprungligen postat av Tobbe C Visa inlägg
Instämmer med tidigare talare, minst sagt fascinerande! Inte minst att en stor del av Gájssegiesjtjåhkkå-massivet så nyligen var täckt av is.

När det gäller Grundstens beskrivning av färdvägen som passerar dessa trakter är jag minst sagt förbryllad. Den går i korthet ut på att gå på västsidan av Duolbba och därefter runt östsidan av Labbá. Men...(!) Däremellan rinner ju glaciärjokken som faktiskt avvattnar en av Sveriges största glaciärer. Inte ett ord finns om denna passage. Även om det skulle vara lätt att ta sig över (vad vet jag, har inte varit där själv ännu...) tycker jag att det är konstigt att en sådan vattenrik passage inte omnämns. (Ursäkta om det här blev lite utanför trådens ämne...)
Kan det vara så att Grundsten håller sig på östra sidan av Labbájåhkå? Han kan ju ändå sägas gå öster om Labbá. Jag minns vattendraget som kraftfullt och inget som jag skulle vada, möjligen nere vid deltat och då ändå bara vid lämplig tidpunkt.
Svara med citat
  #9  
Gammal 2013-12-20, 23:56
fowwe fowwe är inte uppkopplad
 
Inlägg: 1 312
Intressant läsning om ett fascinerande område!
Och i samband med detta har jag en fråga om den morän som finns (röda strecket). Jag har många gånger stått och betraktat moränerna i Sarek och försökt förstå hur de uppkommer och hur de kan bli så ofantligt stora.

Citat:
Ursprungligen postat av Lars_Hedegaard Visa inlägg
Hvis man sammenligner med det gamle Generalstabskort fra slutningen af 1800-tallet, så ses Sulitelma isens enorme størrelse for blot 100 år siden.

Udbredelsen vist på det gamle kort ved Duolbba svarer præcist til morænevoldens placering, som jeg har vist med rødt.
Citat:
Ursprungligen postat av Anders_sthlm Visa inlägg
Att det är en så skarp gräns mellan det gröna och det kala beror ju på att isen dessutom en gång dramatiskt expanderade väldigt snabbt och kraftigt, när den gled framåt in över de frodiga gröna ängarna. Den plogade upp dom där moränerna mitt i det gröna som den lade under sig.

Genom att kolla ändmoränernas uppbyggnad kan man se hur pass kraftig isen var., hur länge den legat där och ungefär när den är ifrån. Ändmoräner skiljer sig sinsemellan.
Måste det vara så att isen plogade upp moränerna? En glaciär transporterar ju stenar och grus på olika sätt. En del bryts loss från berggrunden och följer med isen ("plogas" men även infryst på högre nivå) till kanten/tungan. Där avsätts det. Sen finns det mycket sten som hamnar ovanpå glaciärens yta också. Även detta följer med glaciären till kanten, och kan transporteras en lång väg innan det hamnar där. Vid kanten avsätts detta.
Vad jag alltså menar är att en ändmorän består av material som har forslats från många olika delar och områden av glaciären och blivit en koncentrerad upplagsplats för detta.

Sedan har jag läst att vissa stora ändmoräner innehåller gammal is som skyddats från avsmältning genom att bli inbäddade i materialet. Jag vet inte om sådan infryst is finns i just dessa moräner.

Ibland önskar jag att jag hade geologisk utbildning...
Svara med citat
  #10  
Gammal 2013-12-26, 19:52
Anders_sthlm Anders_sthlm är inte uppkopplad
 
Inlägg: 551
Ja, det önskar jag med att jag hade, det skulle bli vettigare skriverier här då med.

I väntan på att detta skulle infinna sig kan man ju läsa den förträffliga boken om glaciärer som Per Holmlund nyligen givit ut, eller varför inte läsa det avsnitt i Axel Hambergboken om just glaciärerna vid Sulitelma.
Dessutom, en av de bättre och kortfattade populärvetenskapliga berättelserna om detta område stod ett par unga killar för, Gunnar Ljungstrand med bröder.
Artikeln står att finna i “fjället”, Svenska Fjällklubbens tidskrift Nr-/1/1997) ’Nyfunna Svenska Glaciärer’

Vad jag själv vet, utan att gå in på alla mina vistelser i området där, är att glaciärer skiljer sig oerhört sinsemellan.
Den ene är knappast den andre lik.
Detta om glaciärers massbalans, deras förmåga att snabbt försvinna, återkomma och vad slags sten som finns i moränerna. överlåter jag åt någon expert att tolka.
Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ Betygsätt det här ämnet
Betygsätt det här ämnet:

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 13:24.


 

Logga in

Tips!