Toppfart mm
En liten komplettering till ovanstående. Efter ett tvåmilalopp i 10,5 km/t i Nomad är jag helt slut. Dubbla distansen hade reducerat medelfarten en hel del. Jag har ingen tävlingsbakgrund och är inte mer än normaltränad men jag skulle ändå bli förvånad (positivt överraskad) om någon håller en Nomad i 10,5 km/t under 4 mil. Vidare paddlar jag snabbare på korta ruscher med en standardpaddel men håller högre snittfart på långa distanser med eskimåpaddel (framför allt Alaska). Med en högst ovetenskaplig gissning beror bra marschfart kanske till 40 % på tekniken, till 25 % på styrkan, 25% på kajaken och till 10% på paddeln. Snabb kajak är alltså ingen undermedicin för att paddla snabbt. En lång kajak som Nomad kräver också lite mer muskelkraft eftersom den våta ytan och därmed friktionen är större. Men i gengäld hamnar vågbildningsmotståndet en aning högre upp i fartområdet och ger där en liten fartfördel.
När det gäller just Rönne-Å-Rännet går tävlingen som nämnts både upp- och nerströms vilket torde innebära en nackdel fartmässigt, eftersom man tillbringar mer tid med lägre fart motströms än med högre fart nerströms. I år var strömmen kraftigare än vid tidigare tillfällen jag deltagit.
Upplastning till 25 kg reducerar farten, liksom dåligt väder. Men dåligt väder kan ge Nomad en fördel jämfört med många andra havskajaker, framför allt i motvind. Nomad går lite blötare men bromsas mindre – merparten kajaktillverkare sneglar mer på bekvämlighet än fart i det avseendet (Nomad kan gå torrt även i krabb motsjö men det kräver lite teknik med tyngdpunktsförskjutningar).
F ö tycker jag mycket illa om alla försök att placera in kajaker i fack efter vikt, bredd, antal skott, utrustning eller något annat mer eller mindre långsökt kriterium! Vem vinner på att havskajaker är tunga, klumpiga, breda, har stora sittbrunnsöppningar och roder (jodå, det var faktiskt kriteriet för att få delta i en havstävling i Sydsverige för några år sedan) eller tvingas ha säkerhetsutrustning som skall rädda äran, ansiktet och livet på sådana paddlare som glömmer att säkerhet är en konsekvens av omdöme, kompetens och förutseende?
Samma grundmurade rädsla för utveckling och nytänkande har bromsat utvecklingen av segelbåtar i nästan 100 år genom att med mätningsregler straffa allt som inneburit fartfördelar – vilket medfört att tävlingar konsekvent vunnits av sådana båtar som lurat reglerna bäst, inte de som varit först över mållinjen. Regler tvingar alltid fram rule cheaters utan praktiskt användningsområde. När de omständliga seglingsreglerna sent omsider förenklades (och till vissa delar skrotades) slogs alla gamla seglingrekord inom ett par år och rigg- och roderhaverierna minskade.
Varför skall inte en tävlingskajak vinna om förhållandena tillåter den att vara snabbast eller om någon råkar vara så duktig att han/hon i en tävlingskajak kan slå havskajaker i grov sjögång? Vad är det för glädje med att vinna om de bästa är utestängda? Skyddad verkstad? Varför hindra utveckling – framtidens havskajaker kanske väger 10 kg, är smäckra och snabba och bygger på helt annat säkerhetstänkande.
…och lycka till, Mattias!
Björn
Han skulle kunna packa i 10 kg i den o paddla....
