Svensk gradering - snart ett minne blott?

Den nya Stockholmsföraren är, som alla vet, under produktion. Frågan är vilket gradsystem som blir använt. Kommer det att bli franska grader rakt igenom? Svenska? Eller en kombination, med franska på sportleder (med svensk grad inom parentes) och svenska grader på trad/mix? Eller kanske något annat?
Är den svenska graderingen dödsdömd? Kommer/bör alla svenska klätterområden anamma ett nytt system? Vilket i så fall?
Vad tycker du? Varför?
 
Fransk gradering på sportturer, det invänder väl ingen mot?

När det gäller trad/mix så finns det som jag ser det några skäl att behålla svensk gradering. Inget av skälen är jättetungt, men sammanlagt blir det kanske tillräckligt.

Först och främst skulle det vara ett rätt stort jobb att översätta svensk till fransk (även) på tradlederna. Om överättningen innebär att vi får vänta ännu längre på stockholmsföraren, så föredrar jag definitivt svensk gradering.
Dessutom skulle en översättning garanterat följas av en massa diskussioner om graderingen särskilt av en del klassiska leder. Om man betänker att en hel del tradklassiker ligger utanför skalan på de vanliga översättningstabellerna så blir problemet värre.
Sen skulle man ju kunna hävda någon sorts förstebestgarveto även för graderingssystemet.

Mot svenskgrader på trad talar väl (förutom trasslet med fler system) att de svenska graderna inte säger så himla mycket. Brittiska tradgraderingen är ju klart informativare, och franska grader är lttare att jämfra rent teknikst.

Hmm, personligen tycker jag att det funkar bra med de förare som använder franskt för sport och svenskt för trad, men det är inget jag skulle slåss hårt för.
 
Kanske vore det dags att slå ett slag för det jämtländska systemet? Svensk grad med en säkerhetsgrad i fem steg som tillägg. Exakt hur den definieras minns jag inte, men så här ser det ut ungefär:
a=går att säkra var som helst hela vägen.
b=normalt välsäkrad
c=lite mer svårsäkrad
d=klart svårsäkrad med runouts
e=helt osäkrad
En led kan då t ex graderas så här: 5+ b

Skulle kanske kunna vara något att lägga till även om man går över till fransk grad? Fast då blir det många bokstäver, t ex 6a b blir ju kanske krångligt att läsa?
 
Det brittiska sytemet är det så få som känner sig bekväma med, så det är nog en lite långsökt lösning, samtidigt som det vore lite knasigt att uppfinna ett nytt ytterliga system.

Om man ser till att det handlar om en specifik förare, så har man ju frihet att utöver graden (fransk och svensk då t ex) ange annan info med andra beteckningar eller symboler.

I princip är ju det samma som att lägga till en slags gradbeteckning, men t ex en symbol som anger hur seriös turen är kanske leder till mindre debatt. Eller så försitter man chansen att bygga vidare på en vettig idé (den jämtländska)...

Hävdar dock åter, som på bloxc.com, att trycksvärta inte är en bristvara och att ha en primär grad och dessutom en grad enligt annat system inom parentes skulle var det smidigaste och mest korrekta. Då är det ingen tvekan om vilken grad en led ska ha samtidigt som man kan göra det bekvämt för den som föredrar det andra systemet. Främst gäller väl det alla leder som sedan länge varit graderade i svenska grader och där en översättning krävs och kan leda till debatt. Om den översatta graden står inom parentes så framgår liksom att den primära graden är den ursprunliga och den mest vedertagna/korrekta.

Att sedan grader är subjektiva är väl nåt man ska bortse ifrån så långst som möjligt i sådana här diskussioner.
 
Jag tror att vilket man väljer är det system man själv är bekväm med. Jag som klättrat relativt mycket sport i Europa, där det är franska grader, samt tränar i en klätterhall där det är franska grader, kommer givetvis att förespråka dessa.

Sportklättring:
De flesta sportleder som är gjorda efter den förra Stockholmsföraren (det vill säga en majoritet av dem) har redan franska grader, det är bara att kolla i Stockholms nätförare. Att ha svenska grader på sportleder innebär sålunda att det blir en himla massa konverteringsarbete åt det hållet istället. Dessutom gynnar en stor internationell skala utländska klättrare som vill komma hit och prova sin styrka.

Tradklättring:
Här är det nor mer svenska grader, antagligen för att de flesta sprickor är gjorda på den tiden då den svenska skalan var allenarådande. Men jag vet att det finns både ock. Det är lite svårare att säga vad som bör göras. Men med tanke på att utbytet mellan länder bara blir större, så förespråkar jag nog trots allt den franska graderingen här med, men kanske inte inför den stundande Stockholmsföraren, utan på längre sikt. Hur lätt- eller svårsäkrad leden är kan framgå av texten i föraren.
 
Varför skiljer man på trad och sport i den här diskussionen? Både det franska och det svenska graderingssystemet har ju (enbart) med svårighetsgrad att göra, inte om det finns bult eller inte. Jag tror att det är för att trad är "gammalt" och det svenska systemet är "gammalt" också (det heter ju traditionell klättring, God damn it!). Ska det bytas system, så ska det vara konsekvent, inte bara inom halva klättersporten. Det ökar bara förvirringen.

Personligen är jag helt för ett byte, men bryr mig inte så hårt. Men förståelse över gränser är alltid bra, oavsett vad det handlar om.

Angående riskgraderingen är jag helt för det också. Jag tycker det saknas i Sverige. Den jämtländska modellen är kanon. Lagom många steg och logiskt (inte en massa affix). Jag kan inte förstå att det inte fått bättre fotfäste i vårt avlånga land.

Mac

[Ändrat av markus82 2007-01-08 kl 00:15]
 
Anledningen till att man skiljer på det är väl helt enkelt för att det är så det ser ut idag. Massor med leder är graderade svenskt, och graden är accepterad just så och det är tradleder.

"Modernare leder" har graderats franskt när det ha blivit bultade leder, och där är det likadant - ingen har problem att acceptera det.

En hel del kanske kan sägas ha att göra med förstabestigaren rätt.
En liten del med att en konvertering ändå kommer att innebära en liten förskjutning av graden. Fast inget säger förstås att alla tradleder råkar vara anpassade till de steg som finns mellan de svenska graderna, resp att bultade leder stämmer bättre med de steg som finns mellan franska grader. Dessutom är förstås skillnaden ytterst subtil.

Personligen tycker jag dock att det har med klätterhistoria att göra. En led som i många år haft en viss grad bör få fortsätta att ha den, bl a kan man ju tycka att graden vittnar om hur gammal leden är resp i viss mån om vem som gjort den (en konservativ traditionalist eller en modern sportklättrare :)).

Till varje led tycker jag historien har viss betydelse. Annars vore det ju inte så noga med lednamn, förstebestigare, grad osv. Man kunde ju då välja att klättra godtyckligt mellan lederna och strunta i förare osv. (Vore förstås inte så enkelt alla gånger.)
[Ändrat av Mezzner 2007-01-08 kl 07:04]
 
Mezzner; sa:
Till varje led tycker jag historien har viss betydelse. Annars vore det ju inte så noga med lednamn, förstebestigare, grad osv. Man kunde ju då välja att klättra godtyckligt mellan lederna och strunta i förare osv. (Vore förstås inte så enkelt alla gånger.)
Man ska bli inspirerad av historien, inte dominerad. Eftersom både svenska och franska systemet säger samma sak är det hål i huvudet att använda båda. Det vore som att mäta temperatur i farenheit i stan och i celsius på landet. I Sverige infördes metersystemet 1878. Enhetligt. Då borde väl vi kunna ha en enhetlig gradering.

Och jag ska berätta en hemlighet, man KAN klättra godtyckligt mellan lederna och strunta i föraren.
 
Jag säger bara: Anders Celsius hade ingen erfahrenheit.

Och så är det förstås så att man kan klättra utan förare. Fast det behöver ju den som gör en förare inte fundera så mycket på (var min tanke).

Vad som är inspiration eller dominans är kanske snarare en smaksak än subjektivt. Dock knappast rationellt. Hur man än vänder och vrider på det.
 
Mezzner; sa:
Det brittiska sytemet är det så få som känner sig bekväma med, så det är nog en lite långsökt lösning

Efter 8 år i England så är det bara att konstatera att den Engelska graderingingen är överlägst bäst när det gäller Trad.

Det är inte svårare att lära sig det än något annat system, det är bara annorlunda och blir precis lika subjektivt oxå.

Franska funkar bra för sport men som sagt för Trad så skulle jag definitivt föredra Engelsk gradering.
 
Morgan, du som bor/bott i England, är det någon debatt där? Är det inte så att det franska systemet börjar vinna terräng även där, på sportklättring alltså? Hur är tongångarna bland engelska klättrare?Att de skulle byta bort sitt eminenta system för trad är väl högst osannolikt? Ge oss gärna en inblick i den engelska debatten (om det nu förs någon sådan).
 
Jonas Paulsson; sa:
Morgan, du som bor/bott i England, är det någon debatt där? Är det inte så att det franska systemet börjar vinna terräng även där, på sportklättring alltså? Hur är tongångarna bland engelska klättrare?Att de skulle byta bort sitt eminenta system för trad är väl högst osannolikt? Ge oss gärna en inblick i den engelska debatten (om det nu förs någon sådan).

När det gäller Tradgradering så är det ingen debatt, Engelsmännen är väl inte direkt kända för att ändra på sig mer än nödvändigt och det funkar ju bra...

På en del klätterväggar så är det graderat med Franska grader (eller bara den engelska tekniska graden) eftersom risken där är obefintlig, så det blir lite fel att använda HVS 5a utan då blir bara 5a kvar.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg