Sedona Magic

Vår resa genom västra USA fortsatte från Las Vegas söderut till Sedona i delstaten Arizona. Två och ett halv dygn i Vegas hade verkligen tankat oss fulla med intryck. Efter limosinfärder, neonljus, dunkande musik, casinon, hetta, människohorder och showbiz 24-7 längtade i alla fall vi vuxna efter en dos lugn och ro.

I Sedona fanns ett lugn som lite nyfrälst kan beskrivas som magiskt, andligt och ja.. heligt på något vis.

Vi var mest inställda på att slappa och hänga vid poolen, så även om det fanns gott om vandringsleder och cykelspår så blev det mest att vi utforskade den vackra naturen med hjälp av bilen.

Vi bodde på en resort med pool och utsikt som inte gick av för hackor.

När vi checkade in på hotellet fick vi ficklampor och instruktioner att ha med oss dessa om vi skulle gå ut efter solnedgången. Anledningen är att de i Sedona är ytterst restriktiva med belysning på byggnader och vägar, enbart det som krävs för bibehållen säkerhet är tillåtet/rekommenderat. När solen gått ner blir det verkligen kolmörkt och inget annat än ledljus och bilarnas lyktor syns.

På kvällen flöt vi runt i poolen och tittade upp i natthimlen som var så svart och klar att vintergatan syntes helt tydligt. Allt som nu hördes var de egna andetagen och några trötta syrsor på håll. Sannerligen en sällsam kontrast till storstadens larm och ljus.

I dagsljus ser Sedona ut så här mest överallt. Grön vegetation och röda sanstensberg och formationer. De flesta har namngivits efter hur de se ut. Snoopy, Cathedral Rock, Coffeepot Rock, Rabbit ears och Bell Rock för att nämna några.

Ute i naturen och på de många vandringslederna ser det ut så här.

Röd sand och låg buskig vegatation. Flera av lederna börjar på samma ställe och är väl utmärkta och instruktiva. Här startar leden till Devil's Bridge som är en av de största upplevelserna enligt den information vi fick från hotellet.

Barnen var inte överdrivet sugna på att vandra och sedan kom regnet...

...så tyvärr fick vi aldrig chans att vandra några av lederna, men detta är förhoppningsvis inte sista gången jag besöker Sedona.

Dagen efter begav vi oss till ett av de andra stora landmärkena i Sedona. Chapel of the Holy Cross som på en och samma gång lyckades smälta in och sticka ut från omgivningen.

Kapellet som ligger en bit upp på berget stod klart 1956 och räknas som ett av de sju (av människor byggda) underverken i Arizona.

Vackra kaktusar

Mer kaktus med Eagle Head Butte i bakgrunden.

Hur var det med magin i Sedona då? Sedona är känt för just sin andlighet och magi och många vallfärdar hit för att finna välbefinnande och inre frid på platser i Sedona som anses ha spirituella energifält. Platserna (som kallas "vortexes") flödar av energi som underlättar böner, meditation och healing eftersom energin talar direkt till personens inre jag. Jag är både fascinerad av smått förskräckt av "new age", men det finns mycket intressant läsning om detta oavsett om man tror eller ställer sig lite mer skeptisk.

Många kyrkor och samfund finns samlade här och överallt erbjuds retreats, shamaner, healing, spådomar, astrologi, terapi av olika slag, yoga, qi-gong, tai chi, massage, spa mm. Längs vägarna och i affärerna kan man hitta mycket ekologisk närodlad mat och runt om i Sedona kan man hitta bokshoppar och mycket lokal konst.

För mig räcker det gott med de under som naturen erbjuder. Natthimlen, tystnaden och den röda sandstenen är mer än nog för att fylla på mitt välbefinnande och få mig att tycka att Sedona är en magisk plats. Det finns mycket här att känna en förundran och vördnad inför, men det är inget som någon kan beskriva i en text eller på bild - det måste upplevas själv på plats.

Av alla fantastiska platser, städer och stränder vi besökte under vår resa är Sedona det som verkligen fastnade. Kanske för kontrasten från Vegas var så stor eller för att vi inte riktigt visste vad vi skulle få uppleva. Nästa gång (för en sån måste man ju alltid planera in :) ska vi stanna längre, slappa mer och utforska mer av magin i naturen.