Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger
Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling
Etiketter:
Länkar:
Oktober, December
2016:
Januari
2015:
Januari, Mars
2014:
Januari, Augusti, Oktober
2013:
Februari, Mars, Juni, Oktober
2012:
Februari, Mars, Maj, Augusti
2011:
Januari, Juni, Oktober, November, December
2010:
Januari, Mars, April, Maj, Juni, Augusti, September, Oktober, November, December
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2007:
Augusti, September, Oktober, November, December
Trehundra mil
Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!
Byteshandel i Helagsfjällen
Läser Turist som kom härom dagen och ser där en bild av Emma som jobbar på Helags. Genast kommer ett trevligt minne från den gångna sommarens fjällvandring upp till ytan, för henne träffade jag under vandringen.
Så här var det!
Komosse
I förmiddags fick jag ett infall att ta mej en titt på Komosse, där jag aldrig varit förut. Packade raskt ner kaffe och mackor i lilla ryggsäcken och stack iväg.
Komosse är ett av södra Sveriges största myrområde, på gränsen mellan Småland och Västergötland. En del är avsatt som naturreservat och här finns en kort vandringsled med rastplats som har vindskydd och eldplats.
Topptur Vindelfjällen
I slutet av augusti vandrade jag längs Kungsleden från Ammarnäs till Hemavan.
De första dagarna reflekterade jag ofta över att allt var så lugnt och stilla. Ingen vind, inte mycket folk, inte så många fåglar och djur i rörelse. Ja, bortsett från alla tusentals lämlar, förstås!
Kryssa för sommaren!
Under sommarens vandring i Skäckerfjällen följde vi vinterleden från Mansjön och ner mot Baksjön. Ledenen används så pass flitigt av vandrare att det finns en stig, om än lite otydlig.
Ledkryssen är också lite otydliga, skulle man kunna säga. Mossbevuxna och halva kryss. Helt krysslösa, sneda, nedfallna stolpar. Det är nog länge sedan någon pysslade om denna sträckan så den kan inte vara lätt att följa på vintern om sikten är dålig.