Om att bygga tält, och diverse funderingar kring att vara en halvlat medelsvenssonfrilufsare med längtan efter friheten, lugnet och njutningen, snarare än strapatserna.
Öhrnell

Har börjat bli vuxen och lärt mig att uppskatta naturen och dess oerhörda rikedomar mer och mer. Jobb, barn och andra intressen inkräktar dock ganska mycket på den lilla tid man har, så jag kommer inte ut så ofta som jag skulle vilja. Har blivit mycket inspirerad av "Fjäderlätt vandring" av Jörgen Johansson.
Drömmer just nu om att vandra genom Liechtenstein, i Slovenien och i Norge.
Jag har också fastnat i Gör-det-själv-träsket. Det är ju roligt både att skapa, och om detgår, spara pengar på att göra själv istället för att köpa dyra märkesprylar. Har under vintern 2007-08 lyckats sy mitt eget lilla tvåmanstält, och är mäkta stolt. Under kommande vinter kanske det blir en lättviktsryggsäck. Vi får se.

Användarnamn: Öhrnell

Intressen: Friluftsmat, Fiske, Vandring, Foto, Utförsåkning, Resor, Styrdans, släktforskning, gör-det-själv

Mer på profilsidan

Två koppar choklad

I lördags var det lite uppehåll en stund på eftermiddagen, så jag tänkte ta mig ut i skogen för att testa mitt nya lilla Metakök. Maken hade dessutom läst shoppinglistan noggrant och inte missat att han skulle smita in på Clas Ohlson och köpa esbittabletter, så nu hade jag allt jag behövde. Trevligt nog fick jag sällskap av Ida också. Som mamma slänger man ju pliktskyldigast alltid ur sig ett "Nu tänker jag gå iväg på promenad en stund - är det någon som vill följa med?", fast man VET att de oftast är glada att slippa. Men Ida drog som sagt glatt på sig stövlarna och hakade på.

Det var blött, regnigt och ganska mysigt. Svamparna i skogen har blivit alldeles svarta och deformerade. Vi kom till slut fram till det lilla ödetorpet i skogen där jag tänkte att vi kunde krypa in och åtminstone få lite skydd för regnet. En tom fönsterbräda blev ett utmärkt underlag för lilla köket. Vatten var med i en gammal sirapsflaska. Ida fick förstås den stora äran att tända på tabletterna, fast jag verkligen hade sett fram emot att få göra det själv. (Hade en killkompis som hade en sån där gammal esbitdriven ångmaskin när jag var liten, och jag fick naturligtvis ALDRIG tända på det heller...) Nåja, nästa gång är det kanske min tur...

Läs inlägget

Allemanut på Alnö

I söndags var det äntligen dags för familjen Öhrnell att ge sig ut på höstens första Allemanut. Friluftsfrämjandet ordnar tipspromenader i trevliga omgivningar under en hel radda söndagar på höstarna, och det är något att se fram emot. Tycker i alla fall jag och maken. Äldsta dottern lyckades till slut gråta sig till att få slippa undan detta hemska, hemska, tråkiga sätt att slösa bort söndagsförmiddagen, så hon fick dispens att gå till en kompis i stället.

Ida verkade däremot må ganska gott av att få ha mor och far för sig själv, och såg fram emot utflykten.

Läs inlägget

Fjällturen med Ida

När vi kommit hem från tälttestarturen (det blev ett ord som ser konstogt ut, men det är alldeles riktigt!) var det bara att byta kängorna mot stövlar och ta med yngsta dottern Ida, 4 år, på den utlovade fikautflykten upp på Drommen. Hon hade blivit smått förnärmad av att min och makens vandringstur kom före min och hennes tur, så nu gick det inte att skjuta upp den längre. Vädret var ostadigt och kallt, så det blev en kanske onödigt diger packning jag släpade med mig. I vanliga fall hade det räckt med några bullar och en termos choklad, men halva nöjet skulle ju bli att få använda lilla köket (Trangiat), välja fika (resterna av vår fjällvandringsmatsäck och en massa vatten), titta på utsikten (kikare) och knäppa kort (kamera), så jag bar mycket och tungt dagen till ära.

Till en början gick färden fint, och Ida imponerade på mig med sina naturkunskaper. Vi tittade på småkryp och växter längs med stigen. När vi kom fram till en stor torraka med en massa fårtickor på, skulle jag lära henne vad det var, hade jag tänkt.

Läs inlägget

På spaning efter Jerusalemsgrottan

I mitten av juli styrde jag och maken kosan mot Grottjärn i Bydalsfjällen. En av anledningarna var att vi ville försöka hitta en grotta som kallas Jerusalemsgrottan, och som omnämns på Bydalsfjällens hemsida som ett trevligt utflyktsmål. Den skulle dock vara lite vansklig att hitta.

Efter att vi slagit läger för kvällen, följde vi bäcken som mynnar i Grottjärn uppströms - dvs mot sydost - i vår jakt på grottan. Terrängen var ganska storblockig på den södra sidan, så vi höll oss till den. Efter en stunds klättrande på blocken hittade vi mycket ritkigt en alldeles riktig liten grotta. Nere i den låg skelettet efter en stackars ren som trillat ner mellan klippblocken och antingen slagit ihjäl sig i fallet eller svultit ihjäl där nere.

Läs inlägget

Äntligen utflyktdags!

Äntligen blev det dags! Katten som vi gladeligen vaktat i två veckor är hemskickad till husse och matte, solen skiner och alla är friska och glada, och inte ett möte inplanerat whatsoever. Dags att packa ihop oss och åka ut på årets första tälttur med familjen. Ida blev först lite sur när hon fick höra att vi bara skulle vara ute en enda natt, men det gick över.

-Vart ska vi åka? undrade hon

Läs inlägget
Sida: Första Föreg. 1 2 3 

Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Det var 2019 som Oskar Normelli bestämde sig för att resa till Norge och bestiga Galdhøpiggen, Nordens högsta berg. Iförd skor som han lånat av sin ...
Till artikeln