okej, hemma igen... långt tidigare än beräknat...
Jag var tvungen att ge upp redan vid Kåseberga, alltså efter 19km vandring från Ystad. Anledningen till detta är enorma blåsor på både trampdyna och häl som spruckit. Jag fattar inte hur jag kan ha så känsliga fötter...
Alltså, jag kan gå en hel dag i ett par lacoste skor utan problem, men så fort jag sätter på mig en känga så blir det ett helvete. Iofs så var dessa kängorna ett par tre år gamla, väl ingångna och på insidan var hälen sliten, innersulorna var däremot hela, men tydligen så har gummit under innersulan komprimerats med åren....
Jag är däremot stolt att jag klarade 18km första dagen med den onödigt tunga packning som jag hade. Men jag somnade irriterad, frustrerad och öm den kvällen.
Om jag ska identifiera mina misstag så är de:
- leden, jag kommer aldrig att gå den sträckan igen, förklaring följer
- packningen, alldeles för tungt, förklaring följer
- kängorna
- dumma beslut att pressa 18 km, hade satt som mål att stanna innan kabusa och slå läger där.
Österleden från ystad till kabusa är helt okej, underbar miljö med strand och skog och underbara kullar, menar inte geografiska kullar utan det var fint väder och flickorna solade. Men från Kabusa till Kåseberga var det landsväg som gällde, dock på cykelbana fram till Hammar, där tar cykelbanan slut och man måste gå på vägen och dela denna med tung trafik i form av dundrande lastbilar samt respektlösa bilister som tvingar ut en i diket trots att de inte har mötande trafik. Detta var absolut inte min miljö, jag trivs bäst i skogen. Jag kunde inte gå genom Kabusa på grund av försvaret hade övningar på fältet precis som Svensboda sa.
Packningen, jag hade packat ner ALLT som jag ansåg att jag skulle behöva, men insåg snart att det var för mycket/tungt 25 kilo (fråga mig inte vad jag tänkte på), det är en sträcka där man kan proviantera efter en mils vandring, jag har inte behövt bära 4 dagsförpackningar av försvarets RFM. Jag hade ej heller behöver bära med mig 4 liter vatten, redan här har jag 6-7 kilo för mycket. Jag brukar packa ner ett par tjocka fleecebyxor som jag brukar ha när det är riktigt kyligt, dessa hade jag kunnat lämna hemma, likså mina långbyxor, jag klarade mig med ett par microfleece byxor och långa shorts. där hade jag sparat 1 kilo till. Jag är kluven när det gäller min poncho, att ha eller inte... men jag hade sparat 1 kilo om jag skippat den. Spaden? jag har en sådan fällbar militär tjohosan spade som väger cirka 1 kilo, den vill jag nog ha med mig för skit ska grävas ner och inte lämnas i högar.
Vatten måste man ha men 4 liter? med tanke på hur ofta jag kunnat fylla på så hade det räckt med 2 liter. RFM? det ligger en en del onödiga saker med i RFM som man kan skippa, nästa gång kommer jag nog bara bära med mig själv maten och inte de andra sakerna.
Jag ser denna avbrutna tur både som ett nederlag och en läxa.. Jag lärde mig en hel del från detta och kommer fortsätta att lära mig... Nästa sak jag måste göra innan jag beger mig ut igen är att fixa ett par skor som mina fötter gillar, jag tar gärna emot tips. Det lutar åt gymnastik/jogging skor.
Jaha, detta var min "avhandling" om denna turen... Inte världens mest lyckade tur men det måste skrivas lite om de misslyckade också, världen är inte perfekt.