Våren och lusten. (Till att komma ut i naturen alltså.)

[Mattias70]

Tänkte bli lite filosofisk. Har ni som jag en stark lust till att komma ut i skog och mark i samma stund som våren tar sitt grepp över Sverige? Det känns lite som Astrid Lindgrens "Luffarvisan".

"Så snart som det blir vår
går han ut och går
för att ska sig äventyr.
Han har en oro och en längtan I sitt blod.
Och när som sola skin
då far vanvett i'n,
det är det som ger honom hans mod.
Han vill va fri som en fågel!"

Tänker mig att vi nordeuropeer genom generationer har gått på lågvarv över vintern då mörkret och kylan härskat. Då har vi tagit hand om våra redskap och verktyg. Sett över vårt hem och hushåll. Möjligtvis satsat på det sociala i våra liv.
Men så fort ljuset och värmen återkommit har vi vaknat till liv. Börjat bearbeta åkrar, gått på jakt och aktivt börjat samla för nästkommande vinter. Jag har tron att den känslan och det beteendet finns kvar i mig i varje fall. Lusten att komma ut, att vara aktiv och att få röra mig. Oron och längtan. Alltid runt Mars, April och Maj får jag ny lust att ge mig ut i naturen och friluftslivet. Kanske något jag ärvt av mina förfäder.
Lite tankar så här en Torsdagsmorgon när vårsolen skiner.

 

[DJ]

Väl skrivet. Det ligger mycket sanning i luffarvisan. Själv så spritter det i benen nu och jag längtar ut så fort solen kommer fram på dagarna.

Får försöka komma ut med tältet på helgerna tills det är dags för sommaren och fjället

 

[G.Kraft]

Instämmer till fullo, även om man kan göra någon mysig vintertur då och då så är det när ljuset och värmen kommer i mars som jag verkligen bara måste ut.

Så har det alltid varit och jag hoppas det stannar. Med förmånen att vara föräldraledig nu är det en lyx att kunna vandra fritt i skogen på vardagarna när det trots att man bor i stockholm är ganska folktomt (nackaresevatet runt knuten). Hoppas att det smittar av sig på grabben, även om han mest är nerbylsad i bärstol på ryggen och somnar strax efter att jag stängt ytterdörren.

/Gustav

 

[bornholmerpigen]

Precis! Jag känner igen det mycket väl

Og tak for at minde mig om Luffarvisan. Her blev längtan efter at vandre så stor så vi for nogle dage siden besluttede at tage en forlænget weekend i det svenske!